Tillväxtstäderna organiserar sig – stärker Finlands förutsättningar för framgång

Även i Europeiska unionens politik fästs allt mera uppmärksamhet på medelstora städer, och ett gemensamt nationellt nätverk ger Finland bättre förutsättningar att påverka denna diskussion och samtidigt bygga upp en mera hållbar stadspolitik på EU-nivå.

Början av 2020-talet har inneburit ett stort övergångsskede som också blir synligt i att stadsutvecklingen reformeras. Distansarbete, urbaniseringen och stadsregionernas ökade betydelse, social- och hälsovårdsreformen, AN-reformen och många andra viktiga faktorer som formar verksamhetsmiljön har öppnat för nya möjligheter, särskilt för medelstora städer. Den nya situationen förutsätter ett nytt slag av stadspolitik.

De medelstora är tillväxtstäder

I Finland finns i nuläget 16 städer med 40 000–100 000 invånare. Dessa städer har sammanlagt cirka 1,1 miljoner invånare och cirka 500 000 arbetsplatser. De medelstora städerna är under de kommande åren föremål för historiskt stora investeringar och mångformig tillväxt som berikar samhället. Dessa städer har både nationellt och internationellt sett en kritisk position när det gäller att lösa de kommande årtiondenas utmaningar. Nätverkets städer kallas just därför tillväxtstäder i stället för bara medelstora.

Tillväxtstäderna är centrum i sina regioner och sina verkningsområden. I många tillväxtstäder har den starka utvecklingen hos näringsstrukturen kunnat ses i form av en hög och ökande sysselsättningsgrad. Tillväxtstädernas samlade röst har ännu inte hörts på riksomfattande nivå. I fortsättningen ska tillväxtstädernas betydelse beaktas i stadspolitiken.

Nätverket av tillväxtstäder

Representanter för de städer som deltar i beredningen av nätverket har träffats flera gånger, första gången i Tavastehus i augusti 2022. Då publicerades också den sjätte vägkartan för stadspolitiken som tagits fram av konsultbyrån för regionutveckling, MDI i samarbete med banken Hypo, Rakennusteollisuus RT, Kommunförbundet och städerna Tavastehus, Hyvinge och Karleby. Temat för vägkartan är de medelstora städernas renässans och nya uppsving. Centrala observationer i vägkartan är behovet av samarbetsnätverk och ett forum för gemensam intressebevakning.

Samarbetet baserar sig på en verksamhet som är avtalsbaserad men lätt till sin struktur. Tavastehus stad är värdorganisation. Utöver tillväxtstädernas nätverksavtal undertecknas ett samarbetsavtal med staten. Om detta har en diskussion förts med beredande tjänsteinnehavare och kommun- och regionministern. Avtalet baserar sig på städernas och statens gemensamma önskan att främja de valda temana. Som utgångspunkt fungerar bland annat de omfattande industriinvesteringarna i tillväxtstäderna under de kommande åren samt regeringsprogrammet.

I avtalet identifieras tre centrala teman och omkring dem kommer det tematiska nätverkssamarbetet både mellan städerna och med staten främst att koncentrera sig:

a) flaskhalsar som anknyter till industrins uppsving avvärjs och tillgången till kompetent arbetskraft inom den gröna omställningens branscher säkerställs

b) samhällsstrukturen byggs upp på ett sätt som stävjar klimatförändringen och minskningen av den biologiska mångfalden, trafik- och bostadspolitiken är hållbar

c) tillväxtstädernas dragningskraft och hållkraft gynnas av öppenhet, kultur- och serviceutbud samt internationalitet

Kring varje tema ingås ett skilt avtal mellan städerna och statliga aktörer. I avtalen ingår närmare definitioner av målen och verkställandet.

Med i avtalet mellan tillväxtstäderna bjuds i denna fas Tavastehus, Hyvinge, Joensuu, Kajana, Karleby, Kotka, Kouvola, Villmanstrand, S:t Michel, Björneborg, Borgå, Rovaniemi, Salo, Seinäjoki och Vasa. Beslut om avtalen fattas i alla ovan nämnda städer under loppet av oktober.