Stadsbor ger högt betyg till bostadsområden — hoppas på fler caféer och utomhusträningsredskap

Boendebarometern är en enkätundersökning om urbana boendemiljöers kvalitet i tätorter med minst 10 000 invånare. Undersökningen genomförs var sjätte år. År 2022 svarade 2 975 slumpvis utvalda personer i åldern 15–84 år. Enligt dem är städernas bostadsområden huvudsakligen trivsamma och av god kvalitet. Bostadsområdena får i genomsnitt skolbetyget 8,3, och det är inga stora skillnader i resultaten mellan områden och befolkningsgrupper. 

Tillfredsställelsen med tjänsterna har ökat 

De viktigaste trivselfaktorerna för invånarna i städernas bostadsområden är naturmiljön, centrala läget och fridfullheten. Buller och luftföroreningar, brist på parkeringsplatser och brist på service förorsakar mest otrivsamhet i boendemiljön. 

Invånarna är särskilt nöjda med dagvård och grundskolans tjänster i sina bostadsområden. Nittio procent av föräldrarna med barn är nöjda med dem. Mest missnöje väcker samlings- och gemensamma utrymmen eller bristen på dem. 

Tillfredsställelsen med kommersiella och offentliga tjänster i bostadsområdena har ökat jämfört med den tidigare Boendebarometern från 2016, med undantag för hälsovårdstjänsterna, där missnöjet har ökat. 

Förtätning förbättrar möjligheterna att röra sig 

Långsiktiga trender i Boendebarometern sedan 1998 inkluderar urbanisering, förtätning av städer, befolkningens åldrande, klimatförändring och digitalisering. Dessa har medfört förändringar i både fysisk miljö, attityder och beteende, vilket påverkar upplevd kvalitet, tjänstebehov och bostadsvanor i bostadsområdena. 

Urbanisering och förtätning av städer har förbättrat tjänsterna och mobilitetsmöjligheterna även utan bil. I städerna blir bilfrihet allt vanligare, särskilt bland unga vuxna. 

Anna Strandell, senior forskare vid Finlands miljöcentral, påpekar att den omfattande byggandet som följer urbaniseringen också har medfört utmaningar i form av buller och ofärdig miljö. 

— Genom kompletteringsbyggande har vi kunnat förtäta befintliga områden, vilket förbättrar tillgängligheten till tjänster, men samtidigt har det fört med sig fleråriga byggarbetsplatser mitt i befintliga bostadsområden. 

De senaste åren har präglats av coronapandemin samt energikrisen och ökade kostnader. Enligt Strandell, har de påverkat boendet delvis på motsägelsefulla sätt, särskilt med avseende på utrymmesönskemål.  

— Pandemin har ökat betydelsen av naturmiljö i bostadsområdet och till exempel betydelsen av yta för distansarbete i lägenheten. 

— Å andra sidan önskar man mindre egnahems-, par- och radhuslägenheter för att kontrollera energikostnaderna. 

Återvinning är en del av stadsliv 

Tjänstebehoven har förändrats under Boendebarometerns mätningsserie. Istället för grundtjänster önskas nu fler tjänster för fritidsaktiviteter, som caféer och restauranger. Digitaliseringen av tjänster har minskat behovet av bank- och posttjänster i bostadsområdet. Även näthandel med mat har blivit vanligare, särskilt i Helsingforsregionen. 

Sortering och återvinning av avfall har blivit en etablerad del av stadslivet, och det önskas fler tjänster relaterade till detta i bostadsområdena. 

Särskilda frågor om önskemål om friluftsområden och idrottsplatser ställdes, och de mest populära var utomhusträningsredskap och gångvägar, som önskades av 15 och 14 procent av respondenterna. Båda önskas nu mer än år 2016. Också populariteten för badstränder och vinterbadplatser har ökat klart sedan år 2016 och är nu den fjärde mest önskade idrottstjänsten jämfört med sin tidigare 12:e plats. Å andra sidan önskas simhallar nu mindre än tidigare. 

Som en ny fråga i Boendebarometern för år 2022 fick respondenterna frågan om hur viktiga olika delningstjänster i bostadsområdet är för dem. De viktigaste ansågs vara ökningen av allmänna laddningsstationer för elbilar och delningscyklar, men också delade verktyg önskas. Mindre efterfrågas delade bilar, el-scootrar och gemensamma arbetsutrymmen. 

Information om boendemiljön vart sjätte år 

Boendebarometern 2022 är en enkätundersökning om kvaliteten på urbana boendemiljöer och bostadsvanor i tätorter med minst 10 000 invånare. Sådana tätorter finns det 50 i Finland. Den minsta av dem är Nystad med 10 300 invånare, och den största är Helsingfors centraltätort med över 1,3 miljoner invånare. År 2021 bodde 68 % av finländarna i tätorter med över 10 000 invånare. 

Undersökningen genomfördes nu för femte gången och ger långsiktig nationell övervakningsinformation från och med år 1998. Undersökningen genomfördes som en post- och webbenkät från oktober till december 2022, och 2 975 slumpmässigt utvalda personer i åldern 15–84 år svarade på enkäten. Undersökningen finansierades av miljöministeriet och Finlands miljöcentral och genomfördes av Finlands miljöcentral.