”Ju fränare debattklimat vi har, desto lättare är det att slita oss längre ifrån varandra”

Turbulensen kring Twitter (numera X) verkar inte ha minskat riksdagsledamöternas och deras följares aktivitet på plattformen. Riksdagsledamöternas twittrande mellan april 2022 och april 2023 uppvisade en ökning med tjugofem procent jämfört med motsvarande period tre år tidigare. Inläggen väckte också betydligt fler reaktioner, det vill säga de gillades, delades och kommenterades mer än tidigare. Däremot har käbblandet som tidigare kännetecknade inläggen ersatts av säkerhet som det främsta temat.

Detta framgår av en analys av sociala medier som Meedius International gjort på uppdrag av Sitra. Granskningen fokuserade på riksdagsledamöternas twittrande under en period på tolv månader. Analysen gjordes åt Sitras projekt om digitaliseringens inverkan på demokratin och omvälvningarna i mediemiljön.

Enligt Jukka Vahti, som leder projektet på Sitra, behövs det i en fungerande demokrati utöver de nuvarande sociala medierna även ett brett urval av andra – såväl digitala som fysiska – kanaler och forum för deltagande, påverkan och åsiktsyttring. Därför har Sitra under innevarande år testat olika former av deltagande både digitalt och på olika orter inom Finland.

”Vi behöver också få mer insikt om olika former av maktbruk och påverkan i vårt digitala tidevarv. Tilltagande informationskrigföring och hybridpåverkan har ytterligare ökat behovet av denna insikt. Ju fränare samhällsdebatten är, desto lättare är det att slå kil mellan lägren och på så sätt påverka också utifrån, genom att dra oss från varandra”, säger Jukka Vahti.

Svårt att sätta fingret på orsakerna till det hårdare debattklimatet – det behövs mer transparens

De största sociala medierna har på femton år utvecklats till viktiga forum för samhällsdebatt, munhuggning, provokationer och tvister. Samtidigt är det de sociala mediernas inbyggda logik och algoritmer som avgör vilka teman som ges synlighet och vilken kommunikationsstil som väcker mest uppmärksamhet. Enligt olika uppskattningar använder 70–80 procent av finländarna något utav de sociala medierna. Twitter har beräknats ha över en miljon användare i Finland. Samtidigt anser nästan 70 procent av finländarna att debattklimatet har försämrats, enligt en färsk enkät inom Yles projekt ”Bra sagt”.

För den nu aktuella analysen granskades totalt över 120 000 twitterinlägg. Den är en uppföljare till en motsvarande analys från 2021, där man granskade riksdagsledamöternas kommunikation under en period på tolv månader, med fokus på dels teman och kommunikationsstilarna i inläggen, dels vilka ledamöter respektive partier som var effektivast i sin kommunikation. Med effekt avses här mängden reaktioner på inläggen, det vill säga hur mycket inläggen gillades, kommenterades och delades.

De inlägg som ansågs innehålla till exempel eventuell desinformation, hatretorik eller exceptionellt hårt språk markerades med ett utropstecken i analysen. Jämfört med resultatet för tre år sedan hade antalet markerade inlägg minskat. Däremot väckte de fräna inläggen betydligt mer reaktioner än tidigare.

Detta kan ses som ett tecken på ökad polarisering på Twitter. Visserligen är det utifrån analysen inte möjligt att avgöra om orsaken är politikerna och deras följare eller plattformarnas algoritmer, förändringar i sammansättningen av twitteranvändarna, ökningen av robotkonton eller den allt fränare samhällsdebatten. Detta är å sin sida ett tecken på bristande transparens i hur de nuvarande sociala medierna fungerar. Enligt Jukka Vahti är heltäckande analyser av de sociala medierna viktiga, eftersom det ofta är omöjligt att få en helhetsbild i den splittrade mediemiljön. För det mesta ser man endast den del av en debatt som dyker upp i ens egna sociala medieflöde.

Jukka Vahti anser att det med tanke på demokratin vore önskvärt att till exempel oberoende medieaktörer eller civilsamhällesorganisationer skulle belysa sociala mediers funktionslogik på ett mer övergripande sätt med hjälp av olika former av mediebevakning.

”Som det är nu fångas vår uppmärksamhet alltid av en social mediestorm åt gången. En bättre helhetsbild skulle göra det möjligt att vi tillsammans kan ange mål för hurdana sociala medier, debatter och hurdan politisk kultur vi vill bygga upp för framtiden”, säger Jukka Vahti.

Under temat Demokrati och delaktighet arbetar Sitra för att hitta lösningar som stärker delaktigheten och förtroendet i samhället och använder sig av ny teknik. Demokratin fungerar endast om människorna litar på varandra, samhällets institutioner och beslutsfattarna.

Mer information:

Jukka Vahti, projektledare, Digital makt och demokrati, jukka.vahti@sitra.fi, tfn 040 566 5152 
Samuli Laita, ledande kommunikationsexpert, samuli.laita@sitra.fi, tfn 040 536 8650 

Läs mer om Sitras projekt kring omvälvningar i mediemiljön och deltagande runtom i Finland

Guiden för digital läskunnighet (på finska) hjälper att hitta rätt och fungera i den snabbt föränderliga informationsmiljön. I takt med att befolkningen i Finland blir mer diversifierad och världen blir allt mer komplex behöver vi fler sätt att ta till oss världen. Mentorprogrammet för journalister med invandrarbakgrund syftar till att öka diversiteten på redaktionerna och därigenom i offentligheten i Finland. Under hösten testade 18 000 finländare den nya webbplattformen Polis. Försöket visade att våra synpunkter på många frågor låg mycket närmare varandra än vad den polariserade debatten på de traditionella sociala medierna låter påskina. Över 600 finländare samlades i november till ett medborgarparlament (nyhetsinlägg på finska) som diskuterade medborgarinitiativ kring drogpolitik och drivmedelspriser. Under debatterna och expertsamråden förändrades deltagarnas åsikter och blev mer likriktade. Under året har invånarna i ett antal välfärdsområden och  ett par kommuner (artiklarna på finska) deltagit i invånarpaneler där det haft möjlighet att ge kommunerna synpunkter på budgeten eller välfärdsområdena på frågor kring specifika teman.