Finanssivalvonta

Kapitaltäckning och solvens i den finansiella sektorn 30.9.2023: Kapitaltäckning och solvens fortsatt starka – osäkerheten på grund av den geopolitiska situationen framhäver betydelsen av soliditet och riskhantering

Dela

Den finansiella sektorns omvärld har försämrats ytterligare under hösten då hushållen och företagen belastas av de höga räntorna och avmattningen i den ekonomiska tillväxten. Framför allt fastighets- och byggsektorn har drabbats hårt. Därtill bidrar geopolitiska spänningar till att öka osäkerheten och riskerna i den finansiella sektorn. När riskerna ökar framhävs betydelsen av soliditet, stark riskhanteringsförmåga och beredskap.

Till följd av den svaga ekonomiska tillväxten i Finland har arbetslösheten stigit och konkurserna i finländska företag ökat. Ränteuppgången har bland annat återspeglats i ökade kreditrisker. Dessutom har tillgången till finansiering stramats åt, i synnerhet för företag och projekt med högre risk. Nedgången i byggandet har varit särskilt kraftig i fastighetssektorn och fastighetspriserna har sjunkit tydligt. Till osäkerheten bidrar att räntorna kan ligga kvar på en högre nivå i en längre tid. 

– Finansinspektionen bedömer att det svåra ekonomiska läget kommer att fortsätta under de närmaste månaderna och eventuellt också i början av nästa år. Dessutom skapar de geopolitiska spänningarna stor allmän osäkerhet. Det är mycket viktigt att de finansiella aktörerna upprätthåller sin riskmedvetenhet och riskhanteringsförmåga. Detta gäller såväl risker som beror på de dystra ekonomiska utsikterna som cyberrisker, konstaterar Finansinspektionens direktör Tero Kurenmaa.

Finansinspektionen bedömer att sektorns störningstolerans i regel ligger på en god nivå. Den fortsatt starka kapitaltäckningen och solvensen skyddar de finansiella aktörerna mot de risker som den försämrade omvärlden medför. 

Banksektorns kapitaltäckning stärktes och lönsamheten förbättrades tack vare en god resultatutveckling – kreditriskerna i bostadsbolagslån har fortsatt att stiga 

Banksektorns kapitaltäckning stärktes under tredje kvartalet 2023. Kärnprimärkapitalrelationen för banksektorn låg vid utgången av september på 17,8 % (12/2022: 17,2 %) och den totala kapitalrelationen på 21,1 % (12/2022: 20,6 %). Banksektorns rörelseresultat var betydligt bättre än under motsvarande period året innan tack vare det alltjämt kraftigt ökade räntenettot. Bankernas överföring av krediter mellan olika nedskrivningssteg tyder på en ökning av kreditriskerna i utlåningen till företags- och hushållskunder. De oreglerade bostadsbolagslånen ökade under tredje kvartalet 2023 samtidigt som andelen bostadsbolagslån med förhöjd kreditrisk fortsatte att stiga. Också inom fastighets- och byggsektorn har andelen krediter med förhöjd kreditrisk fortsatt att öka. Den finländska banksektorns oreglerade fordringar och kreditförluster ligger dock alltjämt kvar på en rimlig nivå och är bland de lägsta i Europa. 

Finländska bankers likviditetsläge är starkt och banksektorns likviditet har stärkts. Den finländska banksektorn är i genomsnitt mer beroende av upplåning på marknaden jämfört med andra länder, vilket exponerar bankerna för eventuella marknadsstörningar, och uppgången i den allmänna räntenivån har också höjt de finländska bankernas kostnader för marknadsupplåning.

Arbetspensionssektorns solvens var fortsatt stark trots en smärre försvagning
Arbetspensionssektorns solvens låg på 126,2 % vid utgången av september (12/2022: 127 %). Sektorns solvens har minskat något i år då avkastningen på placeringarna (3,0%) har legat under avkastningskravet för ansvarsskulden (3,7%). Avkastningen på aktier, räntebärande värdepapper och övriga placeringar har varit positiv under 2023. Avkastningen på fastighetsplaceringarna har däremot varit negativ (-1,7 %). Direkta och indirekta fastighetsplaceringar står för ca 12 % av arbetspensionsanstalternas placeringsallokering. Merparten av fastighetsplaceringarna består av direkta fastighetsinnehav i Finland. På grund av det minskade solvenskapitalet och den ökade risktagningen har den riskbaserade solvensställningen sjunkit till 1,6 under 2023 (12/2022: 1,7). Arbetspensionsanstalternas stresstålighet mot aktiechocker ligger alltjämt på en rimlig nivå. Arbetspensionsanstalterna har också en god motståndskraft mot stora negativa värdeförändringar i sina illikvida placeringar i fastighets- och kapitalfonder.

Skadeförsäkringsbolagens solvens började stiga

Vid utgången av september låg skadeförsäkringsbolagens solvens på 291,1 % (12/2022: 301,6 %). Under tredje kvartalet började marknadspriserna på aktier falla, vilket minskade kapitalkravet och stärkte solvensen. De långa räntorna steg något och marknadsvärdet på den långsiktiga ansvarsskulden sjönk och låg vid slutet av september på den lägsta nivån sedan införandet av Solvens II-regelverket. Kapitalbasen minskade dock jämfört med slutet av juni till följd av den försämrade lönsamheten för försäkringsrörelsen och investeringsverksamheten. 

Placeringsavkastningen för januari–september uppgick till 2,3 % (1–6/2023: 2,6 %). Alla placeringskategorier gav vinst, men avkastningen sjönk jämfört med januari–juni. Fastighetsplaceringarna gav den lägsta avkastningen på över tio år. Försäkringsrörelsens lönsamhet försvagades till följd av ökade ersättningskostnader. Mest ökade utbetalningarna från sjukförsäkringen.

Livförsäkringssektorns solvens stärktes jämfört med sommaren

Livförsäkringssektorns solvensgrad ökade under tredje kvartalet 2023 och låg på 270,7 % (12/2022: 256,9 %). Solvenskapitalkravet minskade mer än kapitalbasen. Detta förklaras av den minskade placeringsavkastningen och en ändring av den symmetriska justeringsfaktorn, som jämnar ut effekterna av värdeförändringar i aktiepriserna.

Livförsäkringsbolagens placeringar gav en total avkastning på 2,1 % från och med början av 2023 (1–6/2023: 2,4 %) och låg under det långfristiga genomsnittet. Under tredje kvartalet 2023 sjönk placeringsavkastningen på räntebärande värdepapper och aktier, men avkastningen på fastighetsplaceringar steg något tack vare hyresintäkterna.

Närmare upplysningar

avdelningschef Samu Kurri, digitalisering och analys. Alla intervjuförfrågningar riktas till Kommunikationens mediejour, telefon 09 183 50 30, vardagar kl. 9–16.

Bilagor

Nyckelord

Kontakter

Mediejour

Vår mediejour betjänar journalister på nummer 09 183 50 30 vardagar klockan 9–16, med undantag för skärtorsdag och nyårsafton, då jouren håller öppet klockan 9–13.

Tel:09 183 50 30

Finansinspektionen (FI) är en myndighet med ansvar för finans- och försäkringstillsynen i Finland. Under vår tillsyn står bland annat bankerna, försäkringsbolagen, pensionsbolagen, andra aktörer i försäkringsbranschen, värdepappersföretagen, fondbolagen och börsen. Vi främjar den finansiella stabiliteten, förtroendet för finansmarknaden och skyddet av kunder, investerare och försäkrade.

Andra språk

Följ Finanssivalvonta

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Finanssivalvonta

Finansinspektionens bedömning: en del av de aktörer som beviljar konsumentkrediter hanterar inte insolvensriskerna i tillräcklig grad, brister även i avtalsvillkoren21.3.2024 13:15:00 EET | Tiedote

Finansinspektionen har bedömt hanteringen av insolvensrisker och rutinerna hos de aktörer som beviljar konsumentkrediter i Finland. Mellan dessa aktörer observerades betydande skillnader i hur de hanterar insolvensrisker: De andra kreditgivare som över­fördes under Finansinspektionens tillsyn i juli 2023 har betydligt större brister i sina kreditgivningsrutiner än bankerna. Av dessa andra aktörer som beviljar konsumentkrediter iakttar alla inte heller den lagstiftning som gäller konsumentkreditgivning i sina avtals­villkor. Finansinspektionen förutsätter att aktörerna korrigerar de brister som observerats i bedömningarna.

Finanssivalvonnan arvio: osa kuluttajaluotonmyöntäjistä ei hallitse maksukyvyttömyysriskejä riittävällä tavalla, myös sopimusehdoissa puutteita21.3.2024 13:15:00 EET | Tiedote

Finanssivalvonta on arvioinut Suomessa kuluttajaluottoja myöntävien tahojen maksukyvyttömyysriskien hallintaa ja menettelytapoja. Näiden toimijoiden välillä havaittiin huomattavia eroja maksukyvyttömyysriskien hallinnassa: Finanssivalvonnan valvontaan heinäkuussa 2023 siirtyneillä muilla luotonantajilla oli huomattavasti enemmän puutteita luotonmyöntökäytännöissään kuin pankeilla. Muista kuluttajaluotonantajista kaikki toimijat eivät myöskään täysin noudata sopimusehdoissaan kuluttajaluotonantoa koskevaa lainsäädäntöä. Finanssivalvonta edellyttää toimijoiden korjaavan arvioinneissa havaitut puutteet.

FIN-FSA’s assessment: some consumer lenders fail to manage default risks adequately, shortcomings also in contract terms21.3.2024 13:15:00 EET | Press release

The Financial Supervisory Authority (FIN-FSA) has reviewed the management of default risks and conduct by parties granting consumer credit in Finland. Significant differences were identified among the market participants in the management of default risk: other lenders that were transferred under FIN-FSA supervision in July 2023 have significantly more shortcomings in their credit granting practices in comparison with banks. Furthermore, some of the other consumer lenders do not fully comply with legislation on consumer lending in their contract terms. The FIN-FSA will require these entities to remediate the shortcomings identified in the reviews.

Bedrägerier och svindlerier i anslutning till betalningar är ett ökande fenomen – enligt Finansinspektionens utredning är det möjligt att förbättra säkerheten vid skötseln av bankärenden19.3.2024 09:55:00 EET | Tiedote

Olika bedrägerier och svindlerier i anslutning till betalningar har ökat kraftigt under de senaste åren. Även de metoder som de kriminella använder utvecklas hela tiden. Enligt Finansinspektionens utredning är det möjligt att förbättra säkerheten vid skötseln av bankärenden bland annat genom att utveckla säkerhetsgränser för nät- och mobilbetalningar samt genom att effektivare monitorera och stoppa obehöriga betalningstransaktioner. Tjänsteanvändarna har också eget ansvar.

Maksamiseen liittyvät petokset ja huijaukset kasvava ilmiö – Finanssivalvonnan selvityksen mukaan pankkiasioinnin turvallisuutta mahdollisuus parantaa19.3.2024 09:55:00 EET | Tiedote

Erilaiset maksamiseen liittyvät petokset ja huijaukset ovat olleet voimakkaassa kasvussa viime vuosina. Rikollisten käyttämät keinot myös kehittyvät jatkuvasti. Finanssivalvonnan selvityksen mukaan pankkiasioinnin turvallisuutta on mahdollista parantaa muun muassa verkkopankki- ja mobiilimaksamisen turvarajoituksia kehittämällä sekä tehokkaammalla petoksellisten maksutapahtumien monitoroinnilla ja pysäyttämisellä. Oma vastuunsa on myös palvelujen käyttäjällä.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye