Regeringens mål för de offentliga finanserna uppfylls sannolikt inte

Petteri Orpos regering strävar genom sin finanspolitik efter att stärka de offentliga finanserna och dämpa skuldsättningen. Enligt revisionsverkets finanspolitiska övervakare är det dock osannolikt att regeringens mål för de offentliga finanserna uppnås.

Regeringens mål är att skuldsättningen inom de offentliga finanserna i förhållande till BNP ska börja minska och att skillnaden mellan inkomsterna och utgifterna ska öka till -1 procent i förhållande till BNP. Därför vill regeringen stärka de offentliga finanserna med sex miljarder före utgången av 2027.

Enligt övervakarna omfattar regeringens finanspolitik även sådana åtgärder som inte stödjer nämnda syften. Till exempel kan investeringsprogrammet på fyra miljarder, som inriktas särskilt på transportsektorn, försvaga de offentliga finanserna under de kommande åren. Dessutom innehåller regeringsprogrammet inga skattemål eller andra offentliga inkomstmål som skulle stödja uppnåendet av målet för det strukturella saldot.

”I ljuset av de senaste ekonomiska prognoserna är det osannolikt att målen uppnås. Prognoserna innehåller visserligen alltid osäkerhet och regeringens alla åtgärder ingår inte i dem. För att målet för det strukturella saldot ska uppnås behövs sannolikt fler och nya typer av åtgärder", säger ekonom Suvi Kangasrääsiö.

Enligt revisionsverkets överrevisor Sini Salmi motsvarar rambeslutet för valperioden inte riktlinjerna i regeringsprogrammet och utgifterna i utgiftsramen presenteras på ett otydligt sätt. Regeringens investeringsprogram har i strid med regeringsprogrammet inkluderats endast delvis i rambeslutet. I regeringsprogrammet har dessutom antecknats att utgifterna inom ramen borde minskas med 1,5 miljarder euro. I rambeslutet minskades ramutgifterna emellertid med endast 0,9 miljarder euro.

"Trots att det finns oklarheter i fastställandet av ramnivån har ramregeln som följs under valperioden utformats så att den fungerar och med hjälp av den är det möjligt att hålla ramutgifterna på den nivå som regeringen beslutar", säger Salmi.

EU-ländernas gemensamma finanspolitiska regler påverkar finanspolitiken i Finland. Medlemsländerna och Europaparlamentet behandlar som bäst en reform av reglerna. Syftet med det nya enklare regelverket är att förbättra skuldhållbarheten inom de offentliga finanserna i medlemsländerna.

Konjunkturnedgången har fortsatt i Finland under innevarande år och utsikterna är svaga. De finanspolitiska övervakarna utvärderar också finansministeriets ekonomiska prognos, som statsbudgeten grundar sig på. Som helhet betraktat anses prognosen vara realistisk, trots att

den är mer optimistisk än andra prognosinstitut i fråga om BNP-nivån nästa år och mer pessimistisk i fråga om den offentliga sektorns underskott.

Övervakarna beskriver den nuvarande finanspolitiken som lätt kontracyklisk och lämplig för konjunkturen, förutsatt att inflationen avtar. Ekonomin, som befinner sig i ett något negativt konjunkturläge, stimuleras med åtgärderna åren 2023–2024.

Bekanta dig med publikationen: Rapport om övervakningen av finanspolitiken 2023

Den finanspolitiska övervakningens färgdiagram över konjunkturläget