De nya skiljemarkörerna garanterar att personbeteckningarna räcker till – den första nya personbeteckningen beviljades den här veckan

– I den tidigare modellen fanns det ett begränsat antal personbeteckningar för varje födelsedag och vissa dagar har beteckningarna varit för få. Beteckningarna tog precis slut för den allra vanligaste födelsedagen, så vi beviljade den första nya personbeteckningen den här veckan, berättar överdirektör Timo Salovaara vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata.

I början av året trädde en förordning  i kraft som gör det möjligt att ta i bruk de nya skiljemarkörerna och som säkerställer att personbeteckningarna räcker till i framtiden. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata fortsätter att bevilja personbeteckningar även med tidigare använda skiljemarkörer så länge de räcker.

Tidigarelagd ibruktagning

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata har varje månad uppdaterat sin uppskattning av tidpunkten för ibruktagningen av nya personbeteckningar. Uppskattningen grundar sig på den genomsnittliga mängden beviljade personbeteckningar 2016–2021 och på uppskattningen av det framtida behovet. Man visste att den ökade invandringen kunde tidigarelägga ibruktagningen.

– Vi uppskattade ännu i början av december att ibruktagningen av nya skiljemarkörer skulle ske i januari 2024, men det var nödvändigt att ta i bruk de nya personbeteckningarna redan i år. Vi hade också förberett oss på en snabbare tidtabell, så det gick problemfritt att bevilja en ny typ av personbeteckning ur befolkningsdatasystemet, berättar Timo Salovaara.

De nya skiljemarkörerna i personbeteckningarna

Skiljemarkörerna för personbeteckningar i fortsättningen:

• För personer födda 2000 eller senare nuvarande bokstäverna A och nya B, C, D, E, F.
• För personer födda på 1900-talet det nuvarande bindestrecket (-) eller de nya bokstäverna Y, X, W, V, U.
• För personer födda på 1800-talet det nuvarande plustecknet (+), inga nya skiljemarkörer.

Genom förordningen blev skiljemarkören som ingår i personbeteckningen också en individualiserande del av beteckningen, dvs. personbeteckningarna kan nu endast särskiljas från varandra genom olika skiljemarkörer.

Tidigare har man i systemen kunnat låta bli att beakta skiljemarkören, men efter ibruktagningen av de nya skiljemarkörerna kan man inte längre göra så. Till exempel för de fiktiva personbeteckningarna 100190-999P eller 100190Y999P kan skiljemarkören vara det enda som skiljer dem åt.

– Alla organisationer som använder personbeteckningar i sina system har varit tvugna att i god tid förbereda sig på förändringarna.  På så sätt har man säkerställt att behandlingen av personuppgifter även i fortsättningen fungerar problemfritt i olika system, betonar Timo Salovaara.

Vad är en personbeteckning?

• Personbeteckningen är ett identifieringssätt som individualiserar personer bättre än enbart namnet. Det finns människor med samma namn, men inte två personer med exakt samma personbeteckning.
• Personbeteckningen används för att individualisera personer i myndigheters och många privata aktörers register och informationssystem samt i datatrafiken mellan dessa. Med hjälp av personbeteckningen kan man bland annat säkerställa att uppgifter registreras för precis rätt person.
• Personer som införs i Finlands befolkningsdatasystem ger en personbeteckning. Personbeteckningen togs i bruk i Finland på 1960-talet.
• Det krävs inga åtgärder av föräldrarna för att ett barn som föds i Finland ska få en personbeteckning. En finsk medborgare född utomlands får en personbeteckning då Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata på begäran av föräldrarna har registrerat barnet i befolkningsdatasystemet. En utländsk medborgare som flyttar till Finland får en personbeteckning då han/hon i samband med beviljandet av uppehållstillstånd eller på sin begäran registretats i befolkningsdatasystemet.