JHL:s medlemmar sågar regeringens nedskärningar: Försämringarna i den inkomstrelaterade dagpenningen och vuxenutbildningsstödets öde får de värsta betygen

Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL har under hela hösten och början av vintern organiserat strejker i protest mot regeringens nedskärningar i socialskyddet och de planerade försämringarna i arbetslivet.

Även JHL:s medlemmar sågar regeringens linje. Det framkommer ur en medlemsenkät som JHL genomförde i september–oktober 2023. Enkäten genomfördes som en öppen webbenkät och fick närmare 5 200 svar.

Mest kritiskt förhåller sig medlemmarna till regeringens avsikt att slopa vuxenutbildningsstödet och alterneringsledigheten. 88 procent av respondenterna såg dessa ändringar som negativa. 84 procent förhöll sig negativt till de stramare villkoren för inkomstrelaterad dagpenning och 83 procent till nedskärningarna i dagpenningen. Riksdagen godkände ändringar i arbetslöshetsskyddet i december 2023. En närmare beskrivning av resultaten  finns i bilagan.

– I enkäten syntes i synnerhet vissa yrkesgrupper, såsom skolgångshandledare. Av dem arbetar nästan hälften på deltid och får trygghet av jämkad dagpenning och bostadsstöd. Många av dem påverkas starkt av nedskärningarna. En heltidsanställd skolgångshandledares grundlön rör sig kring 2 000 euro, så att en deltidsanställd förlorar hundratals euro i månaden har allvarliga konsekvenser, konstaterar Samuli Sinisalo, specialsakkunnig vid JHL.

Avskaffandet av alterneringsledigheten och vuxenutbildningsstödet planeras till augusti och nedskärningarna i den inkomstrelaterade dagpenningen till september 2024.

– Förhoppningsvis hinner en del av de resterande nedskärningarna, till exempel avskaffandet av vuxenutbildningsstödet, ännu dras tillbaka. Sådana här nedskärningar i en situation där vi går mot en lågkonjunktur, försörjningsbalansen försämras och arbetslivet omvälvs av teknologins utveckling är mycket kortsiktig politik, fortsätter Sinisalo.

I enkäten utredde JHL även medlemmarnas inställning till regeringens arbetsmarknadsreformer, såsom begränsningarna i strejkrätten och kollektivavtalens allmänt bindande verkan. Medlemmarna frågades också om deras inställning till regeringens invandringspolitik och dess inverkan på arbetskraftsbristen. JHL kommer att sammanställa en närmare analys av resultaten, som publiceras i början av år 2024.

Mer information:
Specialsakkunnig Samuli Sinisalo 040 7050 398