Eläketurvakeskus (ETK)

Vad skulle få dem som ska gå i pension att fortsätta jobba? Både pengarna och arbetsgivarens attityd spelar en roll

Dela

Ekonomiska incitament har påverkat fortsättningen i arbetslivet hos ca en tredjedel, visade en enkät bland personer som nyligen gått i ålderspension. En knapp tredjedel ansåg i sin tur att uppmuntran från arbetsgivarens sida, bättre ledarskap eller uppskattning av äldre medarbetare skulle ha fått dem att fortsätta arbeta.

Katri Lehtola

Dessa resultat framgår av en enkät som gjordes bland personer som gått i ålderspension från arbete åren 2019–2021.

Enligt undersökningen påverkar ekonomiska incitament till fortsatt arbete mer män, dem som får större pension och dem som upplever att de orkar bra eller har en god hälsa.

Arbetsförhållandena och arbetsgivarens attityd är i sin tur viktiga för kvinnor, dem som får en mindre pension och de som har upplevt att deras krafter eller hälsa har försvagats före pensionen.

Incitamenten är välkända – men endast en del uppger att de har bidragit till fortsatt arbete

Undersökningen visar att människor tar väl reda på pensionsfrågorna innan de går i ålderspension. Nästan alla som svarat hade t.ex. tagit reda på hur stor pension de skulle få.

Nio av tio uppgav att de också visste om uppskovsförhöjningen som man får om man går i pension först efter den lägsta pensionsåldern. Sju av tio uppgav att de visste om livslängdskoefficienten, som minskar pensionerna beroende på den genomsnittliga livslängdens ökning.

– Nästan en tredjedel av svararna uppgav att pensionen man tjänar in av lönen eller uppskovsförhöjningen hade sporrat dem att gå senare i pension. En knapp femtedel upplevde att livslängdskoefficientens inverkan hade fått dem att fortsätta arbeta, konstaterar nationalekonom Satu Nivalainen på Pensionsskyddscentralen.

Arbetsgivarens attityd och arbetsförhållandena viktiga med tanke på fortsatt arbete

Faktorer som har att göra med arbetsgivarens attityder, såsom uppmuntran till fortsatt arbete, bättre ledarskap och uppskattning av äldre medarbetares erfarenhet är viktiga för en fortsatt yrkesbana, visar undersökningen. En knapp tredjedel av dem som nyligen gått i pension från arbete tänkte att också bara en av dessa faktorer sannolikt skulle ha fått dem att arbeta längre.

Även faktorer som gällde arbetsförhållandena, såsom minskad arbetsmängd och brådska eller lättare arbetsuppgifter togs ofta upp i svaren.

– Förändringar i arbetsgivarens agerande och i arbetsförhållandena skulle i synnerhet ha sporrat dem att fortsätta i arbete som upplevde att situationen i fråga inte var den bästa tänkbara i det arbete de hade före pensionen. Till exempel skulle bättre ledarskap ha sporrat i synnerhet dem att fortsätta som hade upplevt att det arbete de hade före pensionen inte leddes bra.

Arbetsgivarna borde uppmuntras till förändringar

Enligt Nivalainen förlänger åtgärder på arbetsplatsen yrkesbanorna lika effektivt – i en del fall rentav effektivare – än ekonomiska incitament. Därför borde arbetsgivarna uppmuntras att förändra attityder, arbetsförhållanden och andra faktorer kring arbete i den riktning som de som närmar sig pensionsåldern önskar.

– I lämpliga förhållanden skulle många kunna vara beredda att arbeta längre, sammanfattar Nivalainen.

Största delen skulle välja att gå i pension vid samma tidpunkt

Åtta av tio svarare var emellertid nöjda med den tidpunkt för pensioneringen som de valt. En dryg tiondel skulle ha velat gå senare i pension.

De svarare som inte kände till uppskovsförhöjningens och livslängdskoefficientens inverkan önskade oftare att de skulle ha gått senare i pension.

– Informationen om hur pensioneringstidpunkten påverkar pensionens storlek borde fås att ännu bättre nå de åldersgrupper som planerar att gå i pension. Så kunde man undvika situationer där någon i brist på information går i pension tidigare än önskat, säger Nivalainen.

Nästan 3 400 personer som gått i ålderspension från lönearbete under åren 2019–2021 svarade på enkätundersökningen.

 

Forskningspublikationen:Taloudelliset kannustimet vai työolot – mikä saisi jatkamaan työssä pidempään? Kyselytutkimus vuosina 2019–2021 palkkatyöstä vanhuuseläkkeelle siirtyneille

Närmare: Nationalekonom Satu Nivalainen, Pensionsskyddscentralen, tfn 029 411 2151, satu.nivalainen@etk.fi

Nationalekonom Sanna Tenhunen, Pensionsskyddscentralen, tfn 029 411 2492 sanna.tenhunen@etk.fi

Läs också de tidigare publikationerna om enkäten:

Työnteko vanhuuseläkkeellä – Kyselytutkimus palkkatyöstä vanhuuseläkkeelle vuosina 2019–2021 siirtyneille (Julkari)

Työ, terveys ja sosiaaliset suhteet vanhuuseläkkeelle siirtymisen taustalla – Kyselytutkimus työstä vanhuuseläkkeelle siirtyneille (Julkari)

Nyckelord

Bilder

Motiverade följande ekonomisko faktorer dig?
Motiverade följande ekonomisko faktorer dig?
Ladda ned bild
Hade följande faktorer fått dig att fortsätta längre i arbetet?
Hade följande faktorer fått dig att fortsätta längre i arbetet?
Ladda ned bild

Andra språk

Följ Eläketurvakeskus (ETK)

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Eläketurvakeskus (ETK)

Lättföretagandet ökar snabbt – ger möjligheter till jobb, men många är i en sårbar ställning på arbetsmarknaden8.5.2024 07:45:00 EEST | Tiedote

Antalet lättföretagare har ökat snabbt på senare år. Samtidigt verkar lättföretagarnas profil ha förändrats: de är yngre, allt fler har utländsk bakgrund och bara grundläggande utbildning. Pensionsskyddscentralens (PSC) undersökning är den första där lättföretagarnas yrkesbanor, inkomster och pensionstillväxt under en period på flera år har studerats.

Kevytyrittäjyys nopeassa kasvussa – mahdollistaa työllistymistä, mutta moni on haavoittuvassa asemassa työmarkkinoilla8.5.2024 07:45:00 EEST | Tiedote

Kevytyrittäjien määrä on kasvanut nopeasti viime vuosina. Samaan aikaan kevytyrittäjien profiili näyttää muuttuneen: he ovat entistä nuorempia, yhä useampi on ulkomaalaistaustainen ja suorittanut vain perusasteen koulutuksen. Eläketurvakeskuksen (ETK) tutkimuksessa on tarkasteltu ensi kertaa kevytyrittäjien urapolkuja, tuloja ja eläkekertymää usean vuoden ajanjaksolla.

Internationell jämförelse av pensionsfondernas avkastning: Inflationen åt upp realavkastningen6.5.2024 09:00:00 EEST | Tiedote

År 2023 var utmanande för pensionsfondernas placeringar på många håll i världen. Pensionsplacerarnas genomsnittliga realavkastning blev endast två procent. De finländska pensionsfondernas placeringar lyckades ännu sämre. Hos oss gjorde den höga inflationen att realavkastningen blev negativ, -0,2 procent i genomsnitt. De svenska pensionsfondernas realavkastning var -1,2 procent i genomsnitt.

Eläkerahastojen kansainvälinen tuottovertailu: Inflaatio söi suomalaisten reaalituotot6.5.2024 09:00:00 EEST | Tiedote

Eläkerahastojen sijoitusvuosi 2023 oli haastava eri puolilla maailmaa. Eläkesijoittajien keskimääräinen reaalituotto jäi vain kahteen prosenttiin. Suomalaisten eläkerahastojen sijoitukset sujuivat sitäkin heikommin. Reaalituotto painui meillä korkean inflaation vuoksi negatiiviseksi ja oli keskimäärin -0,2 prosenttia. Ruotsalaisten eläkerahastojen reaalituotto oli keskimäärin -1,2 prosenttia.

Podcasten Eläkekomitea: Hur lyckas Finland med att integrera invandrare?2.5.2024 08:25:00 EEST | Tiedote

Kommer regeringens avoga politik att vara ett hinder för arbetsrelaterad invandring? Kommer invandrarna att rädda pensionssystemet och hurdana pensioner kan de själva vänta sig? Det diskuteras av ledande sakkunnig Katri Niskanen från arbets- och näringsministeriet, chefen för invandringsärenden Teemu Haapalehti från Esbo stad och utvecklingschef Heikki Tikanmäki från Pensionsskyddscentralen.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye