Eläketurvakeskus (ETK)

Pensioneringsåldern översteg målet

Dela

Finländarna förlänger sina arbetsliv till att bli allt längre. I fjol var den genomsnittliga åldern för nypensionerade med arbetspension 62,8 år. Samtidigt minskade antalet nypensionerade märkbart.

Finländarnas pensioneringsålder har stigit snabbt de senaste åren. Enligt Pensionsskyddscentralens (PSC) färska statistik var den förväntade pensioneringsåldern 62,8 år i fjol, vilket är en ökning med över ett halvt år från året innan.  

Ökningen av den förväntade pensioneringsåldern förklaras av två faktorer.  

För det första minskade antalet som inledde ålderspension märkbart år 2023. Det här är speciellt en följd av höjningen av åldersgränsen för ålderspension, varför alla födda år 1959 inte ännu uppnådde pensionsåldern. 

Den andra viktiga faktorn är indexförhöjningen. 

– Den exceptionellt stora höjningen av pensionsindex i början av fjolåret fick många att tidigarelägga pensioneringen redan till år 2022. Den alltså ökade antalet som pensionerades året innan och minskade på motsvarande sätt de ålderspensioner som började i fjol, konstaterar PSC:s utvecklingschef Jari Kannisto

I fjol gick bara 40 000 personer i ålderspension. Det är en fjärdedel färre än året innan.  

– Även antalet som valde den partiella ålderspensionen minskade rejält. Deras antal var fortfarande över 20 000. Visserligen så statistikförs de inte som pensionerade, understryker Kannisto. 

Den förväntade pensioneringsåldern har stigit förvånansvärt snabbt 

Den förväntade pensioneringsåldern är en central pensionspolitisk mätare. Målet sattes i avgörandet till arbetsmarknadsorganisationernas och regeringens pensionstvist. Samförstånd nåddes ursprungligen i mars 2009. Sedermera har målet fastställts bl.a. i Katainens regeringsprogram.  

Enligt målet ska den förväntade pensioneringsåldern till och med år 2025 stiga till minst 62,4 år. Nu skedde det här redan i förtid. År 2023 översteg den förväntade pensioneringsåldern målet med 0,4 år. 

– Vi är i mål, och vi fortsatte lite med ett ärevarv. Den förväntade pensioneringsåldern har stigit förvånansvärt snabbt En central orsak till det har varit höjningen av den lägsta pensionsåldern. Den positiva utvecklingen har främjats också av ett gott sysselsättningsläge. Målet hann uppnås redan 2021, men i förfjol sjönk den förväntade pensioneringsåldern en aning eftersom så många pensionerades, säger Kannisto. 

Kannisto bedömer att utvecklingen av den förväntade pensioneringsåldern under den närmaste framtiden kommer att bero på svängningarna i ekonomin och arbetslivet. År 2024 kommer antalet som pensioneras att öka en aning från i fjol, uppskattningsvis till drygt 60 000 personer. 

Det goda sysselsättningsläget har bidragit till hur den förväntade pensioneringsåldern utvecklats.  Sysselsättningsgraden för 60–64-åringarna steg igen i fjol till ett nytt rekord, till nära 63 procent. En ökning med ett par procentenheter från året innan. 

–  Speciellt vid den nedre gränsen av pensionsåldern sågs en rask ökning. I 64-åringarnas åldersgrupp översteg sysselsättningsgraden redan 40 procents nivå. 

Den lägsta åldern för ålderspension stiger åldersklassvis

Den lägsta åldern för ålderspension höjs åldersklassvis med tre månader åt gången.

I år uppnås den lägsta åldern för ålderspension av dem födda 1.10.1959–30.6.1960. För dem är åldersgränsen 64 år och 6 månader.

År 2027 uppnås åldersgränsen av dem födda år 1962. För dem är åldersgränsen 65 år.

Födelseår 

Lägsta ålder för ålderspension 

För åldersklassens äldsta kan pensionen börja år 

1959 

64 år 3 mån 

2023 

1960 

64 år 6 mån 

2024 

1961 

64 år 9 mån 

2025 

1962–1964 

65 år 

2027 

Den förväntade pensioneringsåldern beräknas som den förväntade livslängden

Den förväntade pensioneringsåldern mäter utvecklingen av pensionsövergångarna i arbetspensionssystemet.

Den förväntade pensioneringsåldern beskriver den genomsnittliga pensioneringsåldern om pensioneringsfrekvensen och dödligheten kvarstår på granskningsårets nivå.

Den förväntade pensioneringsåldern är oberoende av befolkningens åldersstruktur och räknas enligt samma princip som den förväntade livslängden.

Närmare: Utvecklingschef Jari Kannisto, tfn 029 411 2232, fornamn.efternamn(at)etk.fi 

Faktisk pensionsålder (Etk.fi) 
Egen pensionsålder för varje åldersklass (Arbetspension.fi) 
Pensionsåldersräknare (Arbetspension.fi) 

Bilder

Andra språk

Följ Eläketurvakeskus (ETK)

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Eläketurvakeskus (ETK)

Lättföretagandet ökar snabbt – ger möjligheter till jobb, men många är i en sårbar ställning på arbetsmarknaden8.5.2024 07:45:00 EEST | Tiedote

Antalet lättföretagare har ökat snabbt på senare år. Samtidigt verkar lättföretagarnas profil ha förändrats: de är yngre, allt fler har utländsk bakgrund och bara grundläggande utbildning. Pensionsskyddscentralens (PSC) undersökning är den första där lättföretagarnas yrkesbanor, inkomster och pensionstillväxt under en period på flera år har studerats.

Kevytyrittäjyys nopeassa kasvussa – mahdollistaa työllistymistä, mutta moni on haavoittuvassa asemassa työmarkkinoilla8.5.2024 07:45:00 EEST | Tiedote

Kevytyrittäjien määrä on kasvanut nopeasti viime vuosina. Samaan aikaan kevytyrittäjien profiili näyttää muuttuneen: he ovat entistä nuorempia, yhä useampi on ulkomaalaistaustainen ja suorittanut vain perusasteen koulutuksen. Eläketurvakeskuksen (ETK) tutkimuksessa on tarkasteltu ensi kertaa kevytyrittäjien urapolkuja, tuloja ja eläkekertymää usean vuoden ajanjaksolla.

Internationell jämförelse av pensionsfondernas avkastning: Inflationen åt upp realavkastningen6.5.2024 09:00:00 EEST | Tiedote

År 2023 var utmanande för pensionsfondernas placeringar på många håll i världen. Pensionsplacerarnas genomsnittliga realavkastning blev endast två procent. De finländska pensionsfondernas placeringar lyckades ännu sämre. Hos oss gjorde den höga inflationen att realavkastningen blev negativ, -0,2 procent i genomsnitt. De svenska pensionsfondernas realavkastning var -1,2 procent i genomsnitt.

Eläkerahastojen kansainvälinen tuottovertailu: Inflaatio söi suomalaisten reaalituotot6.5.2024 09:00:00 EEST | Tiedote

Eläkerahastojen sijoitusvuosi 2023 oli haastava eri puolilla maailmaa. Eläkesijoittajien keskimääräinen reaalituotto jäi vain kahteen prosenttiin. Suomalaisten eläkerahastojen sijoitukset sujuivat sitäkin heikommin. Reaalituotto painui meillä korkean inflaation vuoksi negatiiviseksi ja oli keskimäärin -0,2 prosenttia. Ruotsalaisten eläkerahastojen reaalituotto oli keskimäärin -1,2 prosenttia.

Podcasten Eläkekomitea: Hur lyckas Finland med att integrera invandrare?2.5.2024 08:25:00 EEST | Tiedote

Kommer regeringens avoga politik att vara ett hinder för arbetsrelaterad invandring? Kommer invandrarna att rädda pensionssystemet och hurdana pensioner kan de själva vänta sig? Det diskuteras av ledande sakkunnig Katri Niskanen från arbets- och näringsministeriet, chefen för invandringsärenden Teemu Haapalehti från Esbo stad och utvecklingschef Heikki Tikanmäki från Pensionsskyddscentralen.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye