Allt fler arbetar när de är sjuka, och överväger att byta arbetsplats

Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 28.2.2024

Finländarnas arbetshälsa har fortsättningsvis blivit sämre, berättar Arbetshälsoinstitutets uppföljningsundersökning  Hur mår Finland?. Förändringen märks i synnerhet som sämre arbetsengagemang och ökad tristess i arbetet. Arbetshälsan bland unga vuxna är fortfarande sämre än jämfört med personer i övriga åldrar.  

Mellan sommaren och slutet av året 2023 skedde inga förändringar i fråga om förekomsten av utbrändhet. Fortfarande hör var fjärde finländare till en riskgrupp för utbrändhet.  

– Det är viktigt att en ökning av utbrändhet nu har avstannat. Då vi känner till konsekvenserna av arbetsengagemang och tristess i arbetet för hälsan och produktiviteten är de till dessa relaterade negativa förändringarna som skett oroväckande, säger forskningsprofessor Jari Hakanen från Arbetshälsoinstitutet.  

– En försämrad arbetshälsa åstadkommer många olika och dyra multiplikatoreffekter som även arbetsgivaren borde var intresserad av. Det kan ta sig uttryckt i exempelvis uppsägningar och försämrad arbetsprestation, berättar specialforskare Janne Kaltiainen.  

Tanken på att säga upp sig har ökat i synnerhet bland chefer och unga vuxna. Redan ungefär var tredje person under 36 år och var fjärde över 36 år har ofta övervägt att byta arbetsplats.

Det har blivit vanligare att arbeta när man är sjuk

Allt fler finländare berättar att de arbetar också när de inte känner sig helt i arbetsskick. Till och med 41 procent har åtminstone två gånger arbetat när de var sjuka under det senaste halvåret. En underliggande orsak till att det blir vanligare att arbeta när man är sjuk är framför allt en försämrad arbetshälsa.

– Att jobba när man är sjuk blir ofta en ond cirkel. När en människa är belastad arbetar hen även som sjuk för att klara av sina uppgifter. Om man arbetar när man är sjuk blir arbetet än mer belastande och leder senare till en försämrad arbetsförmåga och sjukfrånvaro, säger Jari Hakanen.  

– Enligt tidigare bedömningar har man ansett att kostnaderna är avsevärda då man arbetar som sjuk. Kostnaderna uppstår till följd av att medarbetarna blir smittade och av att produktiviteten och arbetsförmågan sjunker på lång sikt, fortsätter Hakanen.  

Chefernas arbetshälsa har försämrats

Arbetshälsan bland chefer och personer i ledande befattning har försämrats och likaså många resurser som främjar välbefinnandet i arbetet. I sitt arbete upplever cheferna mindre kompetens, framgång, möjligheter till lärande och gemenskap.    

I jämförelse med arbetstagarna framstår för stor arbetsmängd som belastningsfaktor hos cheferna. Av arbetstagarna ansåg var fjärde att arbetsmängden var för stor och av cheferna varannan (46 %).  

– Vanligtvis känner chefer och personer i ledande befattning till exempel mer arbetsengagemang i sitt arbete än arbetstagarna, men nu håller skillnaden på att suddas ut. För att ledarskapet på arbetsplatserna ska var humant och gott förutsätter det att cheferna mår bra i sitt arbete, säger Janne Kaltiainen.  

Belastningen i chefernas arbete märks även av att upp till 45 procent av dem hade åtminstone två gånger arbetat när de varit sjuka under det senaste halvåret. Tanken på att säga upp sig har i synnerhet ökat bland chefer.

Arbetet har stora resurser, men oron för arbetets framtid belastar

Enligt studien finns det mycket resurser i finländarnas arbete. Starkast är känslan av kompetens och rättvist bemötande. Däremot är oron över arbetets framtid belastande. Av finländarna är 40 procent oroliga för hur deras arbete kommer att te sig i framtiden.

– Osäkerheten i arbetslivet och relaterade orosmoment tar sig uttryck i mer omfattande utbrändhetssymtom på arbetsplatserna. I synnerhet under osäkra förhållanden är det viktigt att upprätthålla en gemenskap och ett betjänande ledarskap, men tyvärr finns det snarare tecken på att dessa håller på att försämras, berättar Janne Kaltiainen.

– Ett hållbart arbetsliv består av välmående, friska och produktiva individer och gemenskaper. Nu behövs såväl nationella som arbetsplatsspecifika åtgärder som förbättrar chefernas och arbetstagarnas arbete och arbetsförhållanden, konstaterar Jari Hakanen.  

Forskningsprojekt: Hur mår Finland?

• Forskningsprojektet producerar information om hur arbetshälsan och olika arbetsattityder har utvecklats bland finländska arbetstagare under de senaste åren.
• De som svarade på enkäten var i arbetslivet aktiva finländare i åldern 18–65.
• Den här gången undersöker vi förändringar i finländarnas arbetshälsa sommaren 2021, sommaren 2023 och under slutet av år 2023.
• Med chefer avses respondenter som har underordnade, dvs. alla personer i ledande ställning och med chefsarbete hör till gruppen.
• För tillfället finansieras undersökningen Miten Suomi voi? av Arbetshälsoinstitutet och Finlands program för hållbar tillväxt.
• Bekanta dig med tidigare publicerade meddelanden.
• Ladda ner en sammanfattning av undersökningen (pdf, på finska).
  
  

Mer information

• forskningsprofessor Jari Hakanen, jari.hakanen@ttl.fi, 040 562 5433
• specialforskare Janne Kaltiainen, janne.kaltiainen@ttl.fi, 050 476 5980