Försörjningsberedskapscentralen utreder möjligheter till försörjningsberedskapsverksamhet inom kulturbranschen

Mental kristålighet är en av de vitala funktioner som definieras i Säkerhetsstrategin för samhället. Kulturen är av central betydelse vid upprätthållandet av denna. Även i regeringen Petteri Orpos program betonas kulturens betydelse för medborgarnas resiliens, den övergripande säkerheten och den nationella känslan av samhörighet.

− I den nuvarande säkerhetssituationen ser jag kulturbranschen som än viktigare än tidigare för att upprätthålla den mentala kriståligheten. Vi vill främja den genom att erbjuda aktörerna inom kulturbranschen en plattform för att utveckla beredskapen inom sin bransch, säger Försörjningsberedskapscentralens verkställande direktör Janne Känkänen.

Försörjningsberedskapscentralen har utrett kulturbranschens uppfattning om inledande av försörjningsberedskapsverksamhet bland annat genom en enkät riktad till aktörerna inom branschen. Svaren visar att branschen tycker att det är nödvändigt att involvera den i försörjningsberedskapsverksamheten. I branschen kan man se att dess verksamhet främjar människors ork i störningssituationer eller undantagsförhållanden och allmänt stöder den psykiska välfärden.

Utifrån enkäten tror man att försörjningsberedskapsverksamhet kommer att förbättra beredskapen inom kulturbranschen. Centrala gemensamma utvecklingsteman som togs upp var att öka de politiska beslutsfattarnas förståelse för kulturbranschens betydelse i störningssituationer, betydelsen av kultur och konst som en faktor som förenar medborgarna, medieläskunnighet samt tillgång till kulturbranschens tjänster under undantagsförhållanden och i störningssituationer.

Syftet är att stärka samhällets motståndskraft mot störningar

Man inleder med att nätverksbaserat granska förutsättningarna för försörjningsberedskapsverksamhet inom kulturbranschen tillsammans med branschaktörerna. I planeringen tar man med ett brett spektrum av kulturbranschens organisationer: bland annat konstutövare, kulturinstitutioner, den offentliga förvaltningen, idrottsorganisationer, evenemangsarrangörer samt religiösa och etniska sammanslutningar. Verksamheten kan intensifieras och utvecklas mot poolverksamhet om branschaktörerna upplever att det är en nyttig form för utveckling av beredskapen.

− Syftet med verksamheten är att förbättra beredskapen inom kulturbranschen. Jag ser denna verksamhet som ett sätt att stärka förmågan att tåla störningar och undantagssituationer i hela samhället, säger Känkänen.

I försörjningsberedskapsorganisationen ingår för närvarande 27 branschspecifika pooler, två kommittéer och fem kommittéer för näringslivets regionala beredskapssamarbete (ELVAR). Aktörerna i respektive bransch utvecklar tillsammans sin egen beredskap. Poolerna producerar och delar bland annat beredskapsinformation samt lägesbild och planerar branschens gemensamma beredskap. Poolerna arrangerar även övningar och annan verksamhet som stöder branschens beredskap. Försörjningsberedskapscentralen erbjuder en ram för och styr poolernas verksamhet.