Avtal om jordens bördighet främjar ett hållbart jordbruk – ta i bruk det uppdaterade avtalsunderlaget
Avtalet om jordens bördighet är en frivillig tilläggsbilaga till arrendeavtalet för åkermark. I tilläggsbilagan kan markägaren och arrendatorn avtala om åtgärder för att förbättra och upprätthålla jordens bördighet och vattenhushållning. Avtalsunderlaget har beretts vid NTM-centralen och uppdaterats i ett omfattande samarbete med intressentgrupperna under år 2023. Ett avtal gagnar såväl den som odlar arrenderad åker, markägaren som miljön.

Det är skäl att sköta om jordens bördighet på samma sätt som om övrig egendom. Både arrendatorn och arrendegivaren drar nytta av att upprätthålla jordens bördighet: arrendatorn kan få högre skördar på den arrenderade åkern, och odlingsmarken som arrendegivaren äger behåller sitt värde. Dessutom tål åkerskiften med god bördighet bättre extrema väderförhållanden såsom långvarig torka eller regniga perioder. Att ta hand om jordens bördighet främjar också miljöns tillstånd och ett hållbart jordbruk.
Avtalet om jordens bördighet tar upp åtgärder för att förbättra och upprätthålla jordens bördighet och vattenhushållning. I avtalsunderlaget behandlas olika jordförbättringsmedel, såsom kalk och gips samt andra åtgärder, såsom användning av organiska gödselmedel, odling av vall, skyddszoner och täckdikning. Av åtgärderna kan odlaren välja de åtgärder som bäst passar odlarens egna skiften. Avtalet innehåller också anvisningar för hur man tar vara på jordens bördighet.
Det ligger i allas intresse att man tar hand om arrendeåkrarnas bördighet. För närvarande är det ändå betydande skillnader mellan arrenderade åkrar och skiften som brukas av markägaren.
– Det har gjorts undersökningar som t.ex. visar att pH-värdet på arrenderad åkermark är betydligt lägre än på skiften som ägs av odlaren. Om pH-värdet är för lågt kan växterna inte ta upp näringsämnen ur marken och då sköljs de lättare ut i vattendragen när det regnar, berättar utvecklingsexpert Mailis Savela från NTM-centralen i Egentliga Finland.
Att förbättra jordens bördighet är ett långsiktigt arbete och alla effekter syns inte på kort sikt. När arrendetiden är längre får arrendatorn mest ut av sina investeringar i jordens bördighet. Att man skött om jordens bördighet är också en bra grund för fortsatt arrendeavtal.
Avtalet kan fyllas i elektroniskt
Avtalet finns tillgängligt som en pdf-version som kan fyllas i elektroniskt och ett Word-dokument. Avtalet finns att ladda ner på finska och svenska.
- Avtal om jordens bördighet (pdf)
- Avtal om jordens bördighet (word)
Avtalet finns också på NTM-centralens webbsidor.
Om man i arrendeavtalet skriver in särskilda villkor som medför kostnader för arrendatorn borde man kunna hitta en lämplig kompromiss för att fördela kostnaderna mellan arrendegivaren och arrendatorn. Hur kostnaderna delas upp bör avtalas skriftligt i samband med att arrendeavtalet skrivs. Exempel på fördelningen av kostnader finns i slutet av avtalet.
Avtalet om jordens bördighet uppdaterades i samarbete
Avtalet om jordens bördighet utformades ursprungligen inom ett projekt för näringsneutrala kommuner (RANKU) av Åbo stad. Det uppdaterade avtalet har beretts vid NTM-centralen och uppdaterats i ett omfattande samarbete med intressentgrupperna. I arbetet deltog bl.a. Baltic Sea Action Group, MTK Varsinais-Suomi, Lundos landsbygdstjänster och Valonia.
Ytterligare information:
- Mailis Savela, utvecklingsexpert, NTM-centralen i Egentliga Finland, fornamn.efternamn@ntm-centralen.fi, 0295 021 202 (till 8.3)
- Pekka Salminen, utvecklingschef, NTM-centralen i Egentliga Finland, fornamn.efternamn@ntm-centralen.fi, 0295 022 045
- Anni Karhunen, överinspektör, NTM-centralen i Egentliga Finland, fornamn.efternamn@ntm-centralen.fi, 0295 022 878 (fr.o.m. 11.3)
Nyckelord
Andra språk
Följ ELY-keskukset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från ELY-keskukset
Saimaannorpan suojelusta kaupalliselle kalastukselle aiheutuvien taloudellisten vaikutusten johdosta vuosina 2024–2027 myönnettävä avustushaku avautunut (Etelä-Savo, Pohjois-Savo, Pohjois-Karjala, Kaakkois-Suomi)1.8.2025 14:06:37 EEST | Tiedote
Saimaannorpan suojelu rajoittaa kaupallista kalastusta. Norpat myös heikentävät pyydysten tuottoa. Näiden taloudellisten menetysten vuoksi kaupallisille kalastajille on suunnattu avustus vuosille 2024-27. Avustus on haettavissa elokuun ajan.
Sinilevätilanne viime viikon kaltainen, Saaristomerellä levähavaintoja eniten (Varsinais-Suomi, Satakunta)31.7.2025 13:20:43 EEST | Tiedote
Sinilevähavaintoja on tehty Lounais-Suomessa tällä viikolla (vko 31/2025) maltillisesti. Helleputkesta huolimatta havainnot sinilevästä eivät ole vakioseurantapaikoilla lisääntyneet ja sinilevää on havaittu tällä viikolla vain kahdeksalla vakiohavaintopaikalla.
Pohjois-Pohjanmaan ELY-keskuksen hankkiman linja-autoliikenteen talvikausi alkaa (Pohjois-Pohjanmaa, Kainuu)30.7.2025 10:24:36 EEST | Tiedote
Talviaikataulut astuvat voimaan Pohjois-Pohjanmaan ELY-keskuksen hankkimassa linja-autoliikenteessä 4.8.2025. Koillismaalla, Oulujokivarressa ja Raahen seudulla aikataulut pysyvät pääosin ennallaan edelliseen talvikauteen verrattuna. Jokilaaksojen alueella ja Kainuussa liikenne muuttuu kesällä 2025 käynnistyneen uuden sopimuskauden myötä.
Sinilevätilanne jatkuu vaihtelevana Lounais-Suomessa (Varsinais-Suomi, Satakunta)24.7.2025 11:46:10 EEST | Tiedote
Sinilevätilanne jatkuu Lounais-Suomessa vaihtelevana. Sinilevästä on tehty useita havaintoja kuluneella viikolla niin sisävesissä kuin merialueellakin, mutta vakioseurantaan kuuluvista kohteista suurin osa on vielä levättömiä. Heinäkuun jatkuessa lämpimänä sinilevien määrä saattaa vielä lisääntyä tulevina viikkoina. Sinilevät esiintyvät paikallisesti, joten veden uinti- ja käyttökelpoisuus kannattaa varmistaa aina paikan päällä.
NTM-centralen delade till Kust-Finland ut 2,13 miljoner euro i medel som samlats i från fiskevårdsavgifter18.7.2025 09:31:50 EEST | Pressmeddelande
NTM-centralen i Egentliga Finland har i egenskap av fiskerimyndighet i Kust-Finland fördelat sammanlagt cirka 2,13 miljoner euro i medel för främjande av fiskerihushållningen i Mellersta Österbotten, Österbotten, Södra Österbotten, Satakunta, Egentliga Finland, Nyland, Kymmenedalen och Södra Karelen. Medlen har samlats in från statliga fiskevårdsavgifter som fiskarna har betalat.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum