Avtal om jordens bördighet främjar ett hållbart jordbruk – ta i bruk det uppdaterade avtalsunderlaget
Avtalet om jordens bördighet är en frivillig tilläggsbilaga till arrendeavtalet för åkermark. I tilläggsbilagan kan markägaren och arrendatorn avtala om åtgärder för att förbättra och upprätthålla jordens bördighet och vattenhushållning. Avtalsunderlaget har beretts vid NTM-centralen och uppdaterats i ett omfattande samarbete med intressentgrupperna under år 2023. Ett avtal gagnar såväl den som odlar arrenderad åker, markägaren som miljön.

Det är skäl att sköta om jordens bördighet på samma sätt som om övrig egendom. Både arrendatorn och arrendegivaren drar nytta av att upprätthålla jordens bördighet: arrendatorn kan få högre skördar på den arrenderade åkern, och odlingsmarken som arrendegivaren äger behåller sitt värde. Dessutom tål åkerskiften med god bördighet bättre extrema väderförhållanden såsom långvarig torka eller regniga perioder. Att ta hand om jordens bördighet främjar också miljöns tillstånd och ett hållbart jordbruk.
Avtalet om jordens bördighet tar upp åtgärder för att förbättra och upprätthålla jordens bördighet och vattenhushållning. I avtalsunderlaget behandlas olika jordförbättringsmedel, såsom kalk och gips samt andra åtgärder, såsom användning av organiska gödselmedel, odling av vall, skyddszoner och täckdikning. Av åtgärderna kan odlaren välja de åtgärder som bäst passar odlarens egna skiften. Avtalet innehåller också anvisningar för hur man tar vara på jordens bördighet.
Det ligger i allas intresse att man tar hand om arrendeåkrarnas bördighet. För närvarande är det ändå betydande skillnader mellan arrenderade åkrar och skiften som brukas av markägaren.
– Det har gjorts undersökningar som t.ex. visar att pH-värdet på arrenderad åkermark är betydligt lägre än på skiften som ägs av odlaren. Om pH-värdet är för lågt kan växterna inte ta upp näringsämnen ur marken och då sköljs de lättare ut i vattendragen när det regnar, berättar utvecklingsexpert Mailis Savela från NTM-centralen i Egentliga Finland.
Att förbättra jordens bördighet är ett långsiktigt arbete och alla effekter syns inte på kort sikt. När arrendetiden är längre får arrendatorn mest ut av sina investeringar i jordens bördighet. Att man skött om jordens bördighet är också en bra grund för fortsatt arrendeavtal.
Avtalet kan fyllas i elektroniskt
Avtalet finns tillgängligt som en pdf-version som kan fyllas i elektroniskt och ett Word-dokument. Avtalet finns att ladda ner på finska och svenska.
- Avtal om jordens bördighet (pdf)
- Avtal om jordens bördighet (word)
Avtalet finns också på NTM-centralens webbsidor.
Om man i arrendeavtalet skriver in särskilda villkor som medför kostnader för arrendatorn borde man kunna hitta en lämplig kompromiss för att fördela kostnaderna mellan arrendegivaren och arrendatorn. Hur kostnaderna delas upp bör avtalas skriftligt i samband med att arrendeavtalet skrivs. Exempel på fördelningen av kostnader finns i slutet av avtalet.
Avtalet om jordens bördighet uppdaterades i samarbete
Avtalet om jordens bördighet utformades ursprungligen inom ett projekt för näringsneutrala kommuner (RANKU) av Åbo stad. Det uppdaterade avtalet har beretts vid NTM-centralen och uppdaterats i ett omfattande samarbete med intressentgrupperna. I arbetet deltog bl.a. Baltic Sea Action Group, MTK Varsinais-Suomi, Lundos landsbygdstjänster och Valonia.
Ytterligare information:
- Mailis Savela, utvecklingsexpert, NTM-centralen i Egentliga Finland, fornamn.efternamn@ntm-centralen.fi, 0295 021 202 (till 8.3)
- Pekka Salminen, utvecklingschef, NTM-centralen i Egentliga Finland, fornamn.efternamn@ntm-centralen.fi, 0295 022 045
- Anni Karhunen, överinspektör, NTM-centralen i Egentliga Finland, fornamn.efternamn@ntm-centralen.fi, 0295 022 878 (fr.o.m. 11.3)
Nyckelord
Andra språk
Följ ELY-keskukset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från ELY-keskukset
Kylmyys hidastaa valkoposkihanhien kevätmuuttoa29.4.2025 13:59:55 EEST | Tiedote
Viimeiset kaksi viikkoa ovat olleet hiljaisia valkoposkihanhien kevätmuutossa. Sunnuntaina 13.4. havaitun muuttoaallon jälkeen seuraava muuttoaalto saapui Suomeen vasta sunnuntain ja maanantain välisenä aikana 27.–28.4. Muuttoaaltojen välissä oli kylmä ja vastatuulinen jakso.
Kevyelle liikenteelle uusi väylä Viitostielle Kontiomäen eteläpuolelle (Kainuu)23.4.2025 09:39:21 EEST | Tiedote
Pohjois-Pohjanmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskus on aloittanut liikennejärjestelmästä ja maanteistä säädetyn lain mukaisen tiesuunnitelman laatimisen valtatielle 5 Paltamoon. Suunnitelmaa laaditaan yhteistyössä Paltamon kunnan kanssa. Tiesuunnitelmassa suunnitellaan erillinen jalankulku- ja pyörätie valtatien 5 varteen välille Kontiomäen huoltoasema - Leppiläntien liittymä. Tie suunnitellaan valtatien 5 länsipuolelle huoltoaseman ja valtatien 22 liittymän välillä ja itäpuolelle valtatien 22 liittymän ja Leppiläntien välillä. Hankkeen tavoitteena on turvata jalankulkijoille ja pyöräilijöille kulkuyhteys kylältä huoltoaseman palveluihin sekä jalankulun ja pyöräilyn olosuhteiden kehittäminen. Suunnittelutyö aloitetaan huhtikuussa 2025 ja tiesuunnitelma valmistuu helmikuussa 2026. Alkuvuodesta 2026 järjestetään Paltamossa avoin vuorovaikutustilaisuus, jossa esitellään suunnitelmaluonnoksia. Vuorovaikutustilaisuudesta tiedotetaan erikseen. Tiesuunnitelman jälkeen hankkeelle laadi
Varsinais-Suomen ELY-keskus teki päätöksen Porin raatihuoneen suojelemisesta (Satakunta, Varsinais-Suomi)17.4.2025 08:58:22 EEST | Tiedote
Varsinais-Suomen ELY-keskus on suojellut Porin raatihuoneen piha-alueineen. Raatihuone on valtakunnallisesti arvokas kohde ja se sijaitsee myös muinaisjäännösalueella.
Valkoposkihanhien kevätmuutto on alkanut16.4.2025 14:18:44 EEST | Tiedote
Valkoposkihanhien kevätmuutto on alkanut keskimääräistä aikaisemmin. Ensimmäiset kaksi valkoposkihanhea havaittiin perjantaina 7.3. Turun Ruissalossa. Kuluvan jakson suurin muuttoaalto koettiin sunnuntaina 13.4., jolloin useassa havaintopisteessä laskettiin yli 3 000 muuttavaa valkoposkihanhea. Helsingin Kivikossa laskettiin suurin määrä, 3 630 muuttavaa hanhea.
Honkajoen alueella on aloitettu selvitystyö Karvianjoen tilan parantamiseksi (Satakunta, Etelä-Pohjanmaa)14.4.2025 12:34:33 EEST | Tiedote
Karvianjoen päävesistössä Honkajoen alueella selvitetään keinoja, joilla voidaan parantaa Karvianjoen ekologista tilaa. Esiselvitys toteutetaan osana JTF-rahoitteista NEVALA-hanketta, jonka yhtenä tavoitteena on edistää turvetuotannon kuormittamien vesistöjen kunnostamista. Esiselvityksen toteuttaa KVVY Tutkimus Oy, joka on kotimainen ympäristötutkimusten ja laboratoriopalveluiden ammattilainen.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum