Neurologisk sjukdom ökar risken för skilsmässa
Skilsmässor är vanligare bland par där en eller båda partner har en neurologisk sjukdom, visar en studie av danska, finländska, norska och svenska gifta par gjord vid Helsingfors universitet. Studien har publicerats i Journal of Epidemiology and Community Health.
En studie av 2,8 miljoner gifta par visar att risken för skilsmässa ökar om en av eller bägge makarna har en neurologisk sjukdom. Neurologiska sjukdomar omfattar hundratals sjukdomar i hjärna, hjärnstam, ryggmärg och det centrala nervsystemet. Exempel på neurologiska sjukdomar är epilepsi, Parkinsons, Alzheimers, narkolepsi och MS.
I studien ingår registerdata på 2,8 miljoner danska, finländska, norska och svenska gifta heterosexuella par i åldern 30–64 år under en uppföljningsperiod om tio år (kring åren 2007-2016). Tolv procent av paren skiljde sig under uppföljningsperioden och hos 22 procent av paren förekom neurologisk sjukdom.
Forskarna jämförde par där det förekom åtminstone en neurologisk sjukdom, med par utan neurologisk sjukdom. Studien visar att risken för skilsmässa var högre bland par där det förekom neurologisk sjukdom: 1,21 gånger större risk för skilsmässa vid hustruns insjuknande och 1,27 gånger större risk vid mannens. Om bägge makar hade en neurologisk sjukdom var risken för skilsmässa så mycket som 1,38 gånger större jämfört med par utan neurologisk sjukdom.
– De observerade skillnaderna kan anses vara betydande. Resultaten visar att par som drabbas av en sjukdom behöver mer stöd, även i de nordiska välfärdsstaterna, säger Niina Metsä-Simola, universitetslektor i demografi vid Helsingfors universitet och en av studiens författare.
Den psykiska belastning, förändringar i ansvarsfördelningen inom familjen, nedsatt arbetsförmåga och lägre inkomster som en neurologisk sjukdom kan medföra anses öka risken för skilsmässa.
I Sverige spelar inkomsten roll, i de övriga länderna könet
I studien undersöktes vilka faktorer som påverkar sambandet mellan sjukdom och skilsmässorisk. Forskarna granskade bland annat könstillhörighet, inkomst, utbildningsnivå och sjukdomsform. Resultaten varierade lite mellan de nordiska länderna.
I alla länder utom Sverige spelade kön en roll: i Danmark, Finland och Norge ökade risken för skilsmässa om det var mannen som insjuknande.
– Mannens insjuknande antas öka skilsmässorisken mer än hustruns, eftersom männen i genomsnitt bär ett större ansvar för familjens uppehälle, förklarar Metsä-Simola.
I det svenska materialet ses dock inte denna effekt. Risken för skilsmässa ökar vid sjukdom även i Sverige, men risken påverkades inte av den insjuknades könstillhörighet.
– I Sverige är löneskillnaden mellan män och kvinnor minst och föräldraledigheten fördelas jämnare mellan könen jämfört med de övriga länderna. Följderna av en sjukdom kan således vara ganska likartade oberoende av vilken av makarna som insjuknar, säger Metsä-Simola.
I stället verkar inkomsten vara den faktor som starkare påverkar sambandet mellan sjukdom och skilsmässorisk, vilket inte kunde observeras i de tre andra länderna.
– I Sverige är det lättare att få vård inom specialsjukvården, men under korta sjukdomsperioder sjunker inkomsterna mer än i Danmark, Finland och Norge, vilket kan förklara skillnaderna länderna emellan, säger Metsä-Simola.
Särskilt stor betydelse hade könstillhörigheten i Danmark, där skilsmässorisken som observerades var 1,4 gånger så stor efter mannens insjuknande jämfört med 1,2 gånger så stor efter hustruns.
– Det danska resultatet kan dock ha påverkats av att antalet danska insjuknade par var lägre i proportion till de övriga länderna, vilket tyder på att de sjukdomar som förekommer i det danska materialet kan vara allvarligare än genomsnittet i de andra länderna, och därmed sådana som kan antas orsaka större störningar i familjelivet.
Större risk för skilsmässa när mannen insjuknade allvarligt
– Den vanligaste diagnosen av neurologisk sjukdom bland män är sömnproblem och den förekom betydligt oftare i det finska och norska materialet, än i det danska. Från Sverige fanns inga exakta data om diagnoserna att tillgå.
– Vid sömnstörningar fann vi att även om skilsmässorisken ökar hos par var det förekommer sömnrelaterad sjukdom, så är skilsmässorisken vid dessa sjukdomar inte kopplad till könstillhörighet, förklarar Metsä-Simola.
I en sjukdom som orsakar betydande funktionsnedsättning, såsom MS (multipel skleros), spelade kön däremot en roll: risken för skilsmässa var större om mannen insjuknade jämfört med hustrun.
– Både i Finland och Norge och särskilt i Danmark var risken för skilsmässa högre om mannen insjuknar i MS. Resultatet ligger i linje med antagandet om att mannens insjuknande innebär en större ekonomisk påfrestning för familjen, säger Metsä-Simola.
Studien har publicerats i tidningen Journal of Epidemiology and Community Health: http://dx.doi.org/10.1136/jech-2023-221328 .
Kontakter
Universitetslektor Niina Metsä-Simola
Telefon: +358 50 317 7636
E-post: niina.metsa-simola@helsinki.fi
Helsingfors universitets medietjänst
Tel:+358 2941 22622mediaservice@helsinki.fiHelsingfors universitet är Finlands äldsta och största universitet grundat 1640. Vår akademiska gemenskap består av 40 000 studerande, forskare och medarbetare. "Med vetenskapens kraft för världens bästa" sammanfattar vårt gemensamma arbete vid campusen i Helsingfors, universitetscentrumen i Lahtis, S:t Michel och Seinäjoki samt vid våra sex forskningsstationer runtom i Finland samt i Kenya.
Följ Helsingfors universitet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Helsingfors universitet
Beslut på 70-talet bär frukt – sälstammen i Östersjön återhämtar sig6.8.2025 14:35:49 EEST | Pressmeddelande
Populationen av östersjövikare har femfaldigats sedan 1970-talet, då stammens framtid hotades av långvarig överjakt och miljögifter. En ny statistisk modell ger mer precisa uppskattningar av sälpopulationen.
Helsingfors universitets placeringsavkastning 2,6 procent negativ under första halvan av 20255.8.2025 08:20:37 EEST | Pressmeddelande
Ackumulerade placeringsavkastningar möjliggör upp till 10 miljoner euro nya investeringar i spinout och startup-företag.
Föräldrars tveksamhet till vaccinationer kan minska vaccinationstäckningen23.7.2025 08:57:22 EEST | Pressmeddelande
Föräldrars förtroende för experter och officiella informationskällor har stor betydelse för hur de vaccinerar sina barn. Även sjukskötarna spelar en nyckelroll i genomförandet av det nationella vaccinationsprogrammet.
4 700 nya studenter antogs till Helsingfors universitet – ungefär var sjunde sökande fick studieplats3.7.2025 09:42:00 EEST | Pressmeddelande
Både sett till antalet förstahandssökande och det totala antalet sökande var Helsingfors universitet Finlands populäraste universitet.
Alkohol förändrar genernas funktion i embryots första celler19.6.2025 09:30:21 EEST | Pressmeddelande
Exponering för alkohol under de första veckorna av embryonalutvecklingen förändrar genfunktionen och cellmetabolismen. Odlingar på agarplatta visar att de första cellerna i nervsystemet är mest känsliga för alkohol. Forskningsresultatet stöder den nuvarande rekommendationen att sluta konsumera alkohol redan när man planerar en graviditet.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum