I Helmi-programmet grundförbättrades i fjol 15 nyländska naturbeten

I temat för vårdbiotoper låg huvudvikten på restaureringar av riksomfattande och lanskapsmässigt värdefulla objekt inom Helmi-åtgärderna i Nylandsområdet. I regionen byggde man bland annat nya betesstängsel och man öppnade upp övervuxna ängar genom att röja sly och slåtter. I Nyland grundförbättrades 15 naturbeten med en areal på 95 hektar.

I regionen vårdades också 20 mindre objekt med hotade och värdefulla arter. Vården av dessa objekt utfördes manuellt genom att rensa bort invasiva arter som dominerar området och röja bort sly. De mindre objektens areal är vanligtvis under en hektar. Många av de mindre objekten är nya livsmiljöer, det vill säga ersättande livsmiljöer skapade av mänsklig verksamhet, såsom solexponerade väg- och banrenar, flygplatsernas ängsliknande kanter och impediment.

Inom temat för småvatten och strandnatur förbereddes framtida objekt

I Nyland låg tyngdpunkten förra året inom temat för småvatten och strandnatur starkt på beredningen av kommande restaureringsobjekt. Man kommer att genomföra restaureringar av såväl strömmande vatten, källor, sandstränder som eventuellt även småvatten vid kusten.

I Bromarv i Raseborg restaurerades ett källområde på nästan en hektar i ett privat skyddsområde.

Det händer i Lintuvesi

I Nyland genomfördes vård- och restaureringsåtgärder i sju nationellt och internationellt värdefulla fågelskyddsområden inom nätverket Natura 2000.  Tre områden i Lintuvesi genomgick vårdande fiske, vassruggar slogs och krossades på fyra områden och dessutom röjdes buskage på tre områden. Dessutom grundförbättrades och inhägnades cirka 10 hektar ny betesmark i Ruskis i Borgå och i Vik-gammelstadsviken vid strandängen i Purolahti grävde man upp för vattensamlingar längs med strandzonen på öppna vattenspeglar ca 1,5 hektar.

Helmis fågelvattentema vid NTM-centralen i Nyland omfattar också koordinering av restaureringar inom området för NTM-centralerna i Tavastland och Sydöstra Finland. De mest betydande åtgärderna i koordineringsområdet var de omfattande muddringarna som färdigställdes vid Ansionjärvi vid Hausjärvi i Tavastland.

Naturvårdsarbeten i skogbevuxna livsmiljöer

Naturvårdsarbeten i skogbevuxna livsmiljöer genomfördes i lundar och ädellövskogar runt om i Nyland. Målet med naturvården är att trygga växtförhållandena för ädelträd såsom lindar, ekar och lönnar, samt att förbättra livsmiljön för lundarter, såsom hasselbuskar.

Förra året genomfördes skötselåtgärder för 8 objekt både i privata skyddsområden och i skyddsområden som avgränsats av naturtyper. Målen var hassellundar, ädellövskogar och särskilt vård av skyddsvärda arter. Dessutom planerades skötselåtgärder för cirka tio objekt i år.

I det mångsidigt värdefulla skyddsområdet i Kyrkslätt gjordes en utredning av mossorna och planeringen av naturvården fortsatte tillsammans med temat vårdbiotop. I Helsingfors påbörjades planeringen av skötselåtgärder för den särskilt skyddsvärda orkidén knottblomster på två platser.

Det frivilliga myrskyddet framskred vid 12 platser

Sammanlagt 59 hektar myrar skyddades. Skyddsområden inrättades på tolv platser som ligger i Ingå skärgård, Lovisa, Esbo, Nurmijärvi, Mäntsälä, Borgå, Hyvinge och Raseborg. Inom Helmi-programmet riktas skyddet till de mest värdefulla naturvärdena. Skyddet är frivilligt och markägarna får ersättning för det. De inrättade skyddsområdena hör till objekten i förslaget till komplettering av skyddet av myrar, vars naturvärden redan har utretts.

Den genomsnittliga storleken på skyddsområdena var 5 hektar. De till arealen största skyddsobjekten som inrättades inom Helmi-programmet var A. Lindbergs naturskyddsområde i Kyrkmossen i Vichtis på 16,6 ha och det skyddsområde som inrättades i maderna i Keitala i Lovisa var 14,2 ha. Kirkkosuo är huvudsakligen en högmosse som har bevarats i sitt naturliga tillstånd, med ett anmärkningsvärt brett spektrum av olika myrtyper, av vilka många är hotade. Det inrättade skyddsområdet är en representativ del av Kirkkosuo när det gäller naturvärden. Maderna i Keitala innehåller öppna trädlösa mader och trädbevuxna björk- och klibbalsmader.

Understöd från NTM-centralen för Kommun- och Organisation-Helmi

Ordnandet av det riksomfattande understödet för Kommun- och organisation-Helmi har koncentrerats till NTM-centralen i Nyland. Våren 2023 beviljades cirka 3,8 miljoner euro i understöd till 46 olika projekt. När projekten från tidigare år räknas samman pågick under 2023 samtidigt cirka hundra olika projekt, av vilka 45 färdigställdes under hösten. Utbetalningsansökningarna granskades i samarbete med UF-centret och genomförandet av projekten övervakades aktivt på distans och genom terrängbesök i flera landskap.

– Arbetsuppgifterna har omfattat mycket projektstyrning och flera Teams-tillfällen ordnades för dem som genomför projekten. I slutet av året inleddes också planeringen av och informerandet om ansökningsomgången 2024, berättar överinspektör Tommi Hautala, som behandlar ansökningar om understöd för Kommun- och organisation-Helmi.

Arbete för biologisk mångfald över organisationsgränserna

Den regionala Helmi-samarbetsgruppen sammanträdde fyra gånger år 2023. Samarbetsgruppen presenterade tre förslag för Helmis riksomfattande uppföljningsgrupp, av vilka två godkändes. I slutet av året bereddes två nya förslag inom Helmi som presenteras för uppföljningsgruppen våren 2024. År 2024 kommer samarbetsgruppen att fokusera på att effektivisera den regionala kommunikationen och aktivera verksamheten inom de godkända Helmi-klustren.

Vad är livsmiljöprogrammet Helmi?

Helmi-programmet är miljöministeriets och jord- och skogsbruksministeriets gemensamma program som genomförs av NTM-centralerna, Forststyrelsen, Finlands miljöcentral, Finlands skogscentral, Finlands viltcentral samt kommuner och organisationer. I programmet tar man itu med minskningen av livsmiljöer och försämringen av deras kvalitet i Finland. Åtgärderna hjälper hotade arter och hotade naturtyper.