Varha förstärker det grundläggande mentalvårdsarbetet för barn och unga

Ett sätt att hantera psykiskt illamående bland barn och unga är att erbjuda tillräckliga grundläggande mentalvårdstjänster i ett tidigt skede. Detta arbete pågår inom Egentliga Finlands välfärdsområde (Varha). Välfärdsområdena kan trots allt inte agera ensamma: föräldrar, familjer, förskolepedagogik och barnomsorg, skolor och ungdomstjänster från kommuner och branschorganisationer - samhället som helhet - måste involveras.

Långvarig ökning av illamående

Psykiskt illamående bland barn och unga är inte ett fenomen som har uppstått på kort sikt, utan har varit på uppgång redan före coronapandemin.

Mentalvårds- och missbrukartjänsterna för barn och unga i Egentliga Finland har varit splittrade och koncentrerade till specialsjukvården. Varhas grundläggande mentalvårdstjänster för barn och unga byggs upp genom att harmonisera den delvis olikartade praxisen i de 27 kommuner som har flyttats till Varha.

– Den nya resultatgruppen för barn, unga och familjer, som håller på att inrättas, syftar till att stärka de grundläggande tjänsterna och den kompetens som behövs för att erbjuda dem, säger Sirpa Kuronen, integrationschef på Varha.

Utvecklingen av mentalvårdstjänster för barn och unga i Varha omfattar social- och hälsovårdstjänster, från förebyggande arbete i familjecentret till specialistvård. Samordningen av tjänsterna sköts av en styrgrupp där alla dessa aktörer är representerade.

– I och med att Varha inledde sin verksamhet har vi kunnat kombinera våra resurser bättre för tjänster för unga och föräldrar och även utveckling av tjänsterna, säger Heikki Lukkarinen, resultatgruppsdirektör och medlem i styrgruppen vid barn- och ungdomskliniken vid ÅUCS-sjukhustjänster.

Psykiatriska sjukskötare, öppen pediatrik och koordinatorer som stöd i tidigt skede

Det finns redan goda exempel på hur man kan stärka de primära mentalvårdstjänsterna. Förutom det stöd och den vård som tillhandahålls av klinikerna och skol- och elevhälsovården är de psykiatriska sjukskötarna som har arbetat i skolor och gymnasieskolor sedan 2017 ett värdefullt stöd. De har fått mycket bra feedback och är nu en del av vardagen i skolor och gymnasier i hela Varha-regionen. Antalet psykiatriska sjukskötare i Varha har ökat och uppgår nu till 42, som erbjuder behandling av psykisk ohälsa och missbruk i den normala tillväxt- och utvecklingsmiljön för barn och ungdomar.

Koordinatorer för tidig barndom stöder yrkesverksamma som arbetar med ungdomar i åldern 13-18 år med psykiska problem i skolor eller socialtjänster.

Den modell för öppen pediatrik som utvecklats i Egentliga Finland har utvidgats till att stödja och samordna multidisciplinärt mentalvårdsarbete för barn och unga i nästan hela regionen. Pediatrikerna och koordinatorerna är utplacerade i regionen för att hjälpa till att identifiera och ta itu med psykiska störningar hos barn och ungdomar så tidigt som möjligt.

Föräldrar, skolor och kommunala tjänster och organisationer behöver engageras för att förbättra barns och ungdomars välbefinnande. Till exempel kan tjänster som erbjuds av organisationer hjälpa till att ta itu med problem snabbt och i ett tidigt skede, vilket minskar bördan på den offentliga sektorns tjänster. Det behövs mer samarbete, till exempel om hur man integrerar organisationernas tjänster i servicesystemet.

– Tjänsterna uppfyller inte alltid föräldrarnas och familjernas behov eller är inte tillräckligt flexibla och snabba. Detta kräver ett genuint sektorsövergripande, multiprofessionellt samarbete, säger verkställande direktör Miia Hänninen från Förbundet för barnskyddsorganisationer i Egentliga Finland.

Betydelsen av tjänsternas aktualitet och placering för att stödja barns och ungas psykiska hälsa har också uppmärksammats i Åbo stads tjänster.

– Åbo stad har lanserat ett projekt för att förändra tjänsterna för barn och ungdomar, med målet att samordna stadens, Varhas och organisationernas tjänster så att ungdomar inte faller mellan tjänsterna. Huvudfokus för arbetet är att stödja barns och ungdomars välbefinnande och ge dem lättillgängligt stöd. Till exempel inom ungdomsarbetet har man insett det växande behovet för unga att träffa och ha en trygg vuxen i sina liv, säger Anu Parantainen, förändringsdirektör vid Åbo stad.

Om du behöver stöd för att prata, eller om du eller en närstående har självmordstankar, finns det hjälp att få:

• Du kan kontakta MIELI ry:s krisjour dygnet runt på tfn 09 2525 0111. Krislinjen är tillgänglig 24 timmar om dygnet, 7 dagar i veckan och på fem olika språk. Du kan ringa anonymt och konfidentiellt.
• Stöd för ungdomar via chatt Sekasin247 | Sekasin-chat // sekasin247.fi
• Barn- och ungdomsjouren 116 111 MLL - Ungdomsjouren https://www.nuortennetti.fi/apua-ja-tukea/lasten-ja-nuorten-puhelin/
• Du kan kontakta din skolhälsovårdare eller din vårdcentral.
• Om du behöver omedelbar professionell hjälp, kontakta Social- och krisjouren på tfn 02 262 6002 eller ring nödnumret 112.