Inledandet av välfärdsområdenas verksamhet syns i skatteintäkterna och överföringsekonomins kostnader

Statskontorets förslag till statens bokslut för finansåret 2023 har överlämnats till Finansministeriet. Bokslutet omfattar statens budgetekonomi.

Förslaget till bokslut inkluderar

• budgetens utfallskalkyl
• statens intäkts- och kostnadskalkyl
• balansräkning
• finansieringsanalys
• bilagor som kompletterar kalkylerna.

Statsbokslutet fogas till regeringens årsredovisning, som lämnas till riksdagen i maj.

Enligt utfallskalkylen för statsbudgeten var överskottet för finansåret 2023 14,1 miljarder euro. Budgetinkomsterna uppgick till 95,6 miljarder euro. I utfallskalkylen för budgeten behandlas lån som inkomster. År 2023 uppgick nettoupplåningen till cirka 12,7 miljarder euro. Dessutom bokfördes som diverse intäkter återtagandet av det överförda anslaget på 10 miljarder euro som inte använts¹. Budgetutgifterna uppgick till 81,6 miljarder euro. Budgetårets kumulativa underskott var däremot 5,9 miljarder euro.

Inledandet av välfärdsområdenas verksamhet ligger bakom ökningen av skatteintäkterna och överföringsekonomins kostnader

Enligt statens intäkts- och utgiftskalkyl var underskottet från fjolåret 7,4 miljarder euro, medan underskottet år 2022 var 4,8 miljarder. Intäkterna ökade med 20 procent och kostnaderna med 23 procent jämfört med 2022. Intäktsökningen berodde huvudsakligen på ökade skatteintäkter.

I fråga om kostnaderna var andelen för överföringsekonomins kostnader 79 procent, sammanlagt 61,6 miljarder euro, vilket var cirka 11,4 miljarder mer än år 2022. Överföringsekonomin innehåller intäkter och kostnader som inte är kopplade till någon direkt motprestation.

Bakom ökningen av såväl skatteintäkterna som överföringsekonomins kostnader ligger inledandet av välfärdsområdenas verksamhet från och med början av 2023, eftersom finansieringen av välfärdsområdena anvisas ur statsbudgeten. På grund av denna ändring har statens andel av skatteinkomsterna ökat med cirka 11,4 miljarder euro, kommunernas statsandelar minskat med cirka 8,6 miljarder och överföringsekonomins kostnader för välfärdsområdena uppgått till cirka 21,5 miljarder.

Utöver välfärdsområdena uppgick överföringsekonomins kostnader för bland annat socialskyddsfonderna till 14,8 miljarder euro och lokalförvaltningen till 6,8 miljarder.

Ökningen av finansieringskostnaderna med cirka 1,6 miljarder euro beror på höjda räntor. Verksamhetskostnaderna ökade med cirka 1,5 miljarder euro. Detta berodde bland annat på löneförhöjningar, prishöjningar och ökade service- och inventarieanskaffningar.

Statens balansräkning ökade med 8,5 procent

Statens balansomslutning var 74,2 miljarder euro, vilket är en ökning på cirka 8,5 procent jämfört med år 2022. De största förändringarna i balansräkningen utgjordes av förändringarna i statsskulden och finansieringstillgångarna.

Enligt balansräkningen ökade statsskulden med 13,1 miljarder till ca 155,8 miljarder euro. Med statsskuld enligt balansräkningen avses långfristigt främmande kapital och amorteringar för kortfristigt främmande kapital och kortfristiga lån i euro som betalas under följande räkenskapsperiod.

¹moment 422.28.91.80. Lån och garantier till bolag inom derivatmarknaden för elektricitet. Anslaget på 10 miljarder euro under momentet som reserverats för elbolag blev i sin helhet oanvänt, vilket i bokslutet för 2023 ökar inflödet under moment 12.39.04 Återtagande av överförda anslag med 10 miljarder euro, även om detta inte är någon egentlig inkomst för staten.