Egentliga Tavastlands logistikutredning åskådliggör områdets betydelse som förmedlande landskap för godstrafiken

Konsekvenserna av den gröna omställningen, nya drivkrafter i den tunga trafiken såsom el, väte och biogas samt förändringar i transportformerna för järnvägarna i multimodala terminaler skapar utvecklingsbehov och utvecklingsmöjligheter även för Egentliga Tavastland. I framtiden måste man koncentrera sig på att utveckla rastplatser för tung trafik, drivkrafternas laddnings- och distributionsnät samt utvecklingen av logistikcentraler och företagsområden.

"I Tavastehus och Riihimäki finns logistikcentraler i korsningar mellan huvudvägarna och längs järnvägen. För närvarande utvecklar Tavastehus och Janakkala More-logistikområdet vid riksväg 3. I Riihimäki satsar man på järnvägslogistik och där finns en reservering för att utveckla en multimodal terminal. En multimodal terminal är en terminal där man kan byta från en transportform till en annan", berättar Anna Puolamäki som är trafiksystemansvarig vid NTM-centralen i Nyland.

Logistikutredningen granskar också områdets utvecklingsutsikter via trafikprognoserna och transportnätens skick. De förutsägbara utvecklingsutsikterna visar en måttlig ökning av godstransporterna. Men samtidigt måste man beakta effekterna av externa faktorer, såsom förändringar i anslutning till råvirkestransporterna under de senaste åren.

Puolamäki berättar att den förväntade utvecklingen av utsläppen från vägtransporterna ännu inte motsvarar sina mål. Den största orsaken till detta är att de nya drivkrafterna inom den tunga trafiken, såsom el, väte och biogas, inte blivit lika vanlig som inom personbilstrafiken. Den centrala orsaken till detta är bristen på distributionsnät. Ett annat sätt för att minska utsläppen är att höja transporternas fyllnadsgrad, eftersom ungefär en fjärdedel av transporterna för närvarande körs tomma och ett tredje är att stora HCT-långtradare blir vanligare på vägarna.

Problemet är att rastplatserna för tung trafik inte har tillräckligt med kapacitet.

"I södra Finland är flera rastplatser för tung trafik överbelastade nattetid och detta syns också i Egentliga Tavastland. Kapaciteten borde alltså ökas på de populäraste rastplatserna. Ett annat utvecklingsbehov är rastplatser som erbjuder tjänster, dvs. nivån på de tjänster som erbjuds förarna. Detta är akut inom den närmaste framtiden och gäller hela NTM-centralens verksamhetsområde i Nyland", säger Puolamäki.

En annan sak som behöver främjas under de närmaste åren är distributionsnätet för drivkrafter inom den tunga trafiken, dvs. utvecklingen av laddnings- och distributionsnätet.

"Denna distributionsinfrastruktur kan eventuellt kombineras med rastplatser för tung trafik, eftersom det tar tid att ladda det tunga fordonet. Å andra sidan skapar detta utmaningar, eftersom laddningen kräver mycket utrymme och det även för närvarande råder brist på parkeringsplatser för tung trafik. Det är nödvändigt att utveckla laddningen och distributionsinfrastrukturen även på andra håll, men en möjlig aspekt skulle vara att kombinera den med rastplatser för tung trafik", berättar Puolamäki.

Egentliga Tavastland är ett trafikmässigt förmedlande landskap där trafikkapaciteten på huvudvägarna har framhävts på samma sätt som transporter inom jord- och skogsbruket trafikerar i det lägre nätet. Man tar också ställning till utvecklingen av trafikledsnätet i den riksomfattande trafiksystemplanen, som blir klar i slutet av detta år. 

"Egentliga Tavastland har ett logistiskt bra läge, vilket erbjuder många möjligheter. Områdets verksamhetsförutsättningar borde kunna säkerställas bland annat genom att bygga distributionsinfrastrukturen för ovan nämnda rastplatser för tung trafik och alternativa drivkrafter samt genom att upprätthålla huvudvägarnas skick och trafikkapacitet", konstaterar Puolamäki. Av dessa nämner hon korrigeringen av brister i servicenivån på riksväg 2 och ombesörjandet av bannätets huvudnäts kapacitet och skick. Logistikutredningens fortsatta åtgärder fokuserar på att utveckla transportsystemet, säkerställa trafikinfrastrukturens skick samt investeringar i bannätet och huvudvägnätet.