Den första barnpatienten fick nya generationens implanterbara defibrillator
8.4.2024 08:36:23 EEST | HUS | Pressmeddelande
Vid Nya barnsjukhuset har den första extravaskulära implanterbara defibrillatorn (EV-ICD) satts in på en barnpatient i Finland och Norden. Den implanterbara defibrillatorn används för att behandla livshotande kammarrelaterade hjärtrytmrubbningar. På barnpatienter har färre än tio av dessa implanterbara defibrillatorer satts in globalt.
De vanligaste hjärtsjukdomarna hos barn är medfödda anatomiska fel i hjärtat. Utöver anatomiska fel är olika hjärtrytmrubbningar ganska vanliga hos barn och unga. Största delen av hjärtrytmrubbningarna hos barn är godartade. Allvarliga kammarrelaterade hjärtrytmrubbningar är däremot sällsynta och vanligtvis förknippade med ärftliga arytmisjukdomar, anatomiska fel i hjärtat eller hjärtmuskelsjukdomar. I Finland sätts implanterbara defibrillatorer som är utformade för behandling av hjärtrytmrubbningar in på färre än fem barn och unga varje år.
Den nya generationens implanterbara defibrillator kombinerar de bästa sidorna hos en traditionell intravaskulär och en nyare subkutan implanterbar defibrillator som sätts in under huden. Anordningen ingriper automatiskt vid en livshotande rytmrubbning och försöker avbryta den med korta serier av snabba impulser eller med en defibrilleringsstöt det vill säga en elektrisk stöt medan kammarflimmer pågår i hjärtat. Vid plötsliga uppehåll i hjärtrytmen stimulerar anordningen hjärtat, vilket tryggar en tillräcklig puls.
EV-ICD sätts in helt utanför kärlsystemet och hjärtat. Elektroden tunneleras under bröstbenet nära hjärtat. Genom metoden för insättning undviks många senare problem i anknytning till en konventionell implanterbar defibrillator som till exempel tilltäppning av ven eller blodburna infektioner relaterade till pacemaker. Jämfört med en subkutan implanterbar defibrillator är EV-ICD mångsidigare, den håller längre och är mindre.
Vid insättningen av en implanterbar defibrillator är det fråga om livslång behandling
Det är alltid ett stort beslut att sätta in en implanterbar defibrillator eftersom det är fråga om livslång behandling och det i anknytning till barnets tillväxt och andra faktorer förekommer fler vårdrelaterade problem hos barnpatienter än hos den vuxna befolkningen. I synnerhet den begränsade hållbarheten för defibrillatorsystemets intravaskulära elektroder innebär att en patient som fått en defibrillator insatt som barn under sitt liv utsätts för flera riskfyllda åtgärder med byte av elektroder. Numera är målet om möjligt att hos unga undvika användning av intravaskulära defibrillatorsystem.
En subkutan implanterbar defibrillator är många gånger ett bra alternativ för unga, eftersom man då kan undvika risker i anknytning till byte av intravaskulära elektroder. En nackdel med anordningen är att den är stor och har begränsade funktionsegenskaper. Även den implanterbara defibrillatorns livslängd är tämligen kort jämfört med vanliga pacemaker och därför behöver de implanterbara defibrillatorerna bytas ut betydligt oftare.
”Barnkardiologer har även redan länge väntat på en implanterbar defibrillator som storleksmässigt passar bättre för barnpatienter och med vilken problem i anknytning till intravaskulära elektroder kan undvikas,” säger barnkardiolog Ilkka Jaakkola.
”Den implanterbara defibrillator som nu satts in uppfyller dessa krav. Erfarenheterna av denna implanterbara defibrillator hos barn och unga är dock ännu mycket begränsade. Vår patient var bara det sjunde barnet i världen som fått en sådan implanterbar defibrillator. I framtiden ser vi om denna nya implanterbara defibrillatormodell uppfyller förväntningarna som ställts på den särskilt när det gäller elektrodernas hållbarhet,” fortsätter Jaakkola.
Åtgärden utfördes på Nya barnsjukhuset som ett samarbete mellan Hjärt- och lungcentrum, Fimea och tillverkaren av den implanterbara defibrillatorn.
Nyckelord
Kontakter
barnkardiolog Ilkka Jaakkola, tfn 050 427 0930, ilkka.jaakkola@hus.fi, HUS Nya barnsjukhuset
Länkar
Om HUS
HUS Helsingfors universitetssjukhus är Finlands största aktör inom den specialiserade sjukvården. Vår kompetens är internationellt känd och erkänd. Som universitetssjukhus utvärderar och utvecklar vi ständigt våra behandlingsmetoder och vår verksamhet.
På HUS får nästan 700 000 patienter vård varje år. Hos oss arbetar närmare 27 000 proffs för patientens bästa. Vi ansvarar för ordnandet av specialiserad sjukvård inom Nyland. Dessutom har behandlingen av flera sällsynta och svåra sjukdomar i Finland och inom Södra Finlands samarbetsområde koncentrerats till oss.
HUS – Den främstavården
Andra språk
Följ HUS
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från HUS
Årsberättelse 2025: HUS lyckades balansera sin ekonomi och täcka sitt underskott från tidigare år2.4.2026 08:48:03 EEST | Pressmeddelande
HUS årsberättelse för 2025 har publicerats. Årsberättelsen anger vägen mot HUS strategiska mål under året och utvecklingsriktningen för den specialiserade sjukvården inom de kommande åren.
Vuosikertomus 2025: HUS onnistui tasapainottamaan taloutensa ja kattamaan aiempien vuosien alijäämät2.4.2026 08:48:03 EEST | Tiedote
HUSin vuosikertomus vuodelta 2025 on julkaistu. Vuosikertomus kertoo, miten HUSin strategiset tavoitteet etenivät vuoden aikana, ja mihin suuntaan erikoissairaanhoitoa kehitetään tulevina vuosina.
Annual Report 2025: HUS succeeded in balancing its finances and covering the deficits from previous years2.4.2026 08:48:03 EEST | Press release
HUS published its Annual Report 2025. The Annual Report outlines how HUS progressed its strategic goals during the year, and the direction in which specialized healthcare is developed in the coming years.
Ansiktsfrakturer till följd av våld drabbar de personer som har det socioekonomiskt sämst ställt2.4.2026 08:22:17 EEST | Pressmeddelande
Över hälften av patienterna som fått en ansiktsfraktur till följd av misshandel hörde till den lägsta inkomstklassen, visar HUS och Helsingfors universitets nya studie. Låga inkomster, låg utbildningsnivå och arbetslöshet var klart vanligare hos patienter med ansiktsfraktur än hos den övriga befolkningen.
Väkivallan aiheuttamat kasvomurtumat kohdistuvat heikoimmassa sosioekonomisessa asemassa oleviin2.4.2026 08:22:17 EEST | Tiedote
Yli puolet pahoinpitelyn seurauksena kasvomurtuman saaneista potilaista kuului alimpaan tuloluokkaan, osoittaa HUSin ja Helsingin yliopiston uusi tutkimus. Pienituloisuus, matala koulutustaso ja työttömyys olivat selvästi yleisempiä kasvomurtumapotilailla kuin muulla väestöllä.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum