Nya verktyg bidrar till att utveckla ledningen av arbetsförmåga och återhämtningen inom social- och hälsovårdsbranschen
Arbetshälsoinstitutet publicerar två nya avgiftsfria verktyg som stöd för arbetsförmågan och återhämtningen inom social- och hälsovårdsbranschen. Enkäten om lägesbilden av ledningen av arbetsförmåga och social- och hälsovårdsbranschens återhämtningsräknare hjälper till att bedöma nuläget på arbetsplatsen eller i enheten och styra utvecklingen mot det som behöver utveckling.
Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 10.4.2024
Den belastande situation som redan under en längre tid har pågått inom social- och hälsovårdsbranschen är i synnerhet relaterad till social- och hälsovårdsreformen, bristen på arbetskraft och anhopningen av arbete som orsakats av coronapandemin. De två nya verktyg som nu publiceras av Arbetshälsoinstitutet är avsedda för utveckling av återhämtning och ledarskap som stöder arbetsförmågan. Enkäten om lägesbilden av ledningen av arbetsförmåga och social- och hälsovårdsbranschens återhämtningsräknare är en del av verktygslådan för psykisk hälsa, som är avgiftsfritt tillgänglig för arbetsplatser.
Ta reda på läget för ledningen av arbetsförmåga och identifiera utvecklingsområden
Ledning av arbetsförmågan omfattar åtgärder för att främja och upprätthålla personalens arbetsförmåga samt stödja arbetets smidighet, framgång i arbetet och fortsättning i arbetet.
Med hjälp av enkäten om lägesbilden av ledningen av arbetsförmåga är det möjligt att få en uppfattning om situationen på den egna arbetsplatsen eller enheten. Enkäten kräver minst tio svar, utifrån vilka lägesbilden bildas. Respondenterna kan till exempel vara aktörer och chefer inom personaladministrationen och arbetarskyddet. Frågorna fokuserar bland annat på ledning genom information, verksamhetsmodeller för ledning av arbetsförmågan, samarbete och organisationskulturen. Verktyget ger en rapport om läget för ledningen av arbetsförmåga och sätt att utveckla olika delområden.
– Ledning av arbetsförmågan är ett sätt att hålla fast vid kompetent personal och locka nya arbetstagare. Även mitt i brådskan och förändringarna inom social- och hälsovårdsbranschen är det viktigt att försöka vidta proaktiva åtgärder på arbetsgemenskapsnivå och inte reagera endast på individnivå, säger äldre sakkunnig Irmeli Pehkonen från Arbetshälsoinstitutet.
Enkäten är avsedd för stora och medelstora arbetsplatser eller enheter. Utöver social- och hälsovårdsbranschen lämpar den sig också för andra verksamhetsområden. En version av verktyget avsedd för små arbetsplatser kommer att publiceras senare i år.
Social- och hälsovårdsbranschens återhämtningsräknare är ett utvärderingsverktyg för enheter
Endast en dryg tredjedel av arbetstagare inom välfärdsområdena återhämtar sig bra från arbetsdagens belastning. Enligt Mitä kuuluu?-undersökningen är återhämtning särskilt utmanande för unga.
Social- och hälsovårdsbranschens återhämtningsräknare hjälper till att säkerställa att praxis vid enheter och avdelningar som är verksamma inom social- och hälsovårdsbranschen stöder återhämtning och ork i arbetet. Räknaren ger omedelbar respons på nuläget och metodkort som stöd för utvecklingen. Metoderna är till exempel relaterade till återhämtning under arbetsdagen, möjligheter att påverka arbetstiden, planering av skiftlistor och etisk belastning.
– Idén om en återhämtningsräknare skräddarsydd för social- och hälsovårdsbranschen kom ursprungligen från behovet av att stödja arbetsförmågan i eftervården av coronapandemin hos dem som arbetar inom social- och hälsovårdsbranschen, säger forskningsprofessor Mikko Härmä från Arbetshälsoinstitutet.
Det tar cirka en halv timme att svara på räknarens frågor. Dessutom lönar det sig att reservera tid till att bekanta sig med responsen och diskutera den med personalen.
– Det är viktigt att involvera de anställda i planeringen och genomförandet av ny praxis som stöder återhämtning. Inte ens bra idéer och modeller kan gå framåt om inte människor själva kan påverka dem, säger Härmä.
Se också
- Enkät om lägesbilden av ledningen av arbetsförmåga
- Social- och hälsovårdsbranschens återhämtningsräknare
- Webbseminariet för publiceringen av verktygen är tillgängligt i Yle Arenan fram till den 10 maj (på finska)
- Rapporten Mitä kuuluu hyvinvointialueiden työhyvinvoinnille 2023 (på finska)
Projektet Verktygslåda för psykisk hälsa
- Verktygslådan för psykisk hälsa är ett knippe avgiftsfria verktyg och material med hjälp av vilka arbetsplatser och arbetsgemenskaper kan bygga en mänsklig arbetskultur som stöder psykiskt välbefinnande.
- Avgiftsfritt stöd för ibruktagande av verktygen (på finska) erbjuds under 2024.
- Projektet Verktygslåda för psykisk hälsa är en del av Finlands program för hållbar tillväxt.
Ytterligare information
- Äldre sakkunnig Irmeli Pehkonen, Arbetshälsoinstitutet, irmeli.pehkonen@ttl.fi, tfn 040 708 3784
- Forskningsprofessor Mikko Härmä, Arbetshälsoinstitutet, mikko.harma@ttl.fi, tfn 040 544 2750
Kontakter
Juha HietanenspecialexpertTyöterveyslaitos | Finnish Institute of Occupational Health | Arbetshälsoinstitutet
Tel:+358504773267juha.hietanen@ttl.fiPäivi LehtomurtospecialexpertTyöterveyslaitos | Finnish Institute of Occupational Health | Arbetshälsoinstitutet
Tel:+358504156309paivi.lehtomurto@ttl.fiLänkar
MÅ BRA AV JOBBET
Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 500 anställda.

Andra språk
Följ Työterveyslaitos
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Työterveyslaitos
Den största risken med hybridarbete är de som har försvunnit till distansarbete22.5.2025 06:00:00 EEST | Pressmeddelande
Distansarbete och arbete på arbetsplatsen har sammanlänkats till en smidig helhet i en stor del av de finländska experternas arbetsliv. I hybridarbete är det emellertid viktigt att identifiera och stödja arbetstagare som har stannat i distansarbete och inte aktivt deltar i arbetsplatsens verksamhet. Med tanke på arbetshälsan och produktiviteten spelar ledarskapet, personalens delaktighet och arbetsförhållandena både hemma och på arbetsplatsen en avgörande roll.
Hybridityön suurin riski on etätyöhön kadonneet22.5.2025 06:00:00 EEST | Tiedote
Etätyö ja toimitiloissa työskentely ovat nivoutuneet sujuvaksi kokonaisuudeksi isossa osassa suomalaisten asiantuntijoiden työelämää. Hybridityössä on kuitenkin tärkeää tunnistaa ja tukea työntekijöitä, jotka ovat jättäytyneet etätyöhön eivätkä aktiivisesti osallistu työyhteisön toimintaan. Työhyvinvoinnin ja tuottavuuden näkökulmasta avainasemassa ovat johtaminen, henkilöstön osallistaminen ja työskentelyolosuhteet sekä kotona että toimitiloissa.
The greatest risk of hybrid work is people lost in remote work22.5.2025 06:00:00 EEST | Press release
Remote work and working on premises have become seamlessly integrated in the work life of most Finnish experts. However, in hybrid work, it is important to identify and support employees who opt to work entirely remotely and do not actively participate in the work community. Leadership, promoting employee engagement and paying attention to working conditions at home and in the office are of key importance from the perspective of well-being at work and productivity.
Närvårdare och sjukskötare arbetar huvudsakligen redan inom social- och hälsovårdsbranschen – extra reserver kan finnas bland branschbytare och pensionärer21.5.2025 10:30:00 EEST | Pressmeddelande
Sysselsättningsgraden bland närvårdare och sjukskötare är hög och över 90 procent av de utexaminerade börjar arbeta inom social- och hälsovårdsbranschen. Arbetslösa vårdare kan inte rädda den framtida bristen på arbetskraft inom social- och hälsovårdsbranschen. Den största outnyttjade arbetskraftsresursen finns bland dem som sökt sig till andra branscher. En liten räddning är också pensionärer, vars sysselsättning har blivit allt vanligare. Enligt en ny utredning är det viktigaste med tanke på bristen på arbetskraft emellertid att behålla de arbetstagare som redan finns i branschen. Högklassig introduktion, stöd för arbetsförmågan, möjligheter till anpassning av arbetet och branschens uppskattning uppmuntrar till att stanna kvar i branschen – och även att återvända till den.
Lähi- ja sairaanhoitajat pääosin jo töissä sote-alalla – lisäreserviä voi löytyä alanvaihtajista ja eläkeläisistä21.5.2025 10:30:00 EEST | Tiedote
Lähi- ja sairaanhoitajien työllisyysaste on korkea ja yli 90 prosenttia valmistuneista sijoittuu sote-alan töihin. Työttömistä hoitajista ei löydy pelastusta sote-alan tulevaan työvoimapulaan. Suurin käyttämätön työvoimaresurssi löytyy muille toimialoille hakeutuneista. Pientä pelastusta löytyy myös eläkkeellä olevista, joiden työssäkäynti on yleistynyt. Tuoreen selvityksen mukaan keskeisintä työvoimapulan kannalta on kuitenkin pitää kiinni alalla jo olevista työntekijöistä. Alalla pysymiseen – ja myös sinne palaamiseen – kannustaa laadukas perehdytys, työkyvyn tuki, työn muokkausmahdollisuudet ja alan arvostus.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum