Europaparlamentet godkänner slutgiltigt EU:s nya migrations- och asylpakt

• Snabbare granskning av asylansökningar, bland annat vid EU:s gränser, och fler faktiska återvändanden
• Bättre identifiering vid ankomst samt obligatorisk säkerhets-, utsatthets-, och hälsokontroll för personer som reser in i EU på irreguljärt sätt
• EU-länderna får välja mellan att ta ansvar för asylsökanden, ge ekonomiskt bidrag eller tillhandahålla operativt stöd
• Bättre respons i krissituationer och ett nytt frivilligt system för vidarebosättning av flyktingar från tredjeländer

Solidaritet och ansvar

För att hjälpa de EU-länder där migrationen är som störst måste de andra länderna välja mellan att omplacera asylsökande till deras territorium, ge ekonomiska bidrag eller tillhandahålla operativt och tekniskt stöd. De kriterier enligt vilka ett EU-land är ansvarigt för att pröva ansökningar om internationellt skydd (de så kallade Dublinreglerna) kommer också att uppdateras.

Texten om asyl- och migrationshantering av svenske föredraganden och moderaten Tomas Tobé antogs med 322 röster för, 266 röster emot och 31 nedlagda röster. Läs mer om detta här.

Hantering av krissituationer

Tack vare förordningen om krissituationer och force majeure-situationer införs ett system som reagerar på plötsliga ökningar av antalet anländande och garanterar solidaritet och stöd för EU-länder dit det kommer exceptionellt många tredjelandsmedborgare. De nya reglerna omfattar också utnyttjande av migranter, det vill säga när de utnyttjas av tredjeländer eller fientliga icke-statliga aktörer i syfte att destabilisera EU.

Lagförslaget av föredraganden Juan Fernando López Aguilar (S&D, Spanien), antogs med 301 röster för, 272 röster emot och 46 nedlagda röster. Hitta mer information om förordningen om krissituationer här.

Screening av tredjelandsmedborgare vid EU:s gränser

Personer som inte uppfyller kraven för att få komma in i EU ska screenas före inresa, vilket innefattar identifiering, insamling av biometriska uppgifter samt en hälso- och säkerhetskontroll, under en period på upp till sju dagar. EU-länderna ska bestämma om oberoende övervakningssystem för att se till att de grundläggande rättigheterna respekteras.

Texten av föredraganden Birgit Sippel (S&D, Tyskland), antogs med 366 röster för, 229 röster emot och 26 nedlagda röster. Ledamöterna godkände också nya regler för det centraliserade systemet om uppgifter om brottmålsdomar (Ecris-TCN) med 414 röster för, 182 röster emot och 29 nedlagda röster. Läs mer om den nya screeningförordningen här.

Snabbare asylförfaranden

Ett nytt gemensamt förfarande kommer att fastställas i hela EU för att bevilja och dra tillbaka internationellt skydd. Asylansökningar vid EU:s gränser måste i framtiden prövas snabbare och tidsfristerna för ogrundade eller icke godtagbara ansökningar bli kortare.

Lagförslaget av föredraganden Fabienne Keller (Renew Europe, Frankrike), antogs med 301 röster för, 269 röster emot och 51 nedlagda röster. För gränsförfarandet för återvändande blev resultatet 329 röster för, 253 röster emot och 40 nedlagda röster. Läs mer om asylförfarandeförordningen här.

Eurodacförordningen

Uppgifter om de som anländer irreguljärt till EU, bland annat fingeravtryck och ansiktsbilder från sex års ålder och uppåt, kommer att lagras i den förnyade Eurodac-databasen. Myndigheter kommer också att kunna rapportera om någon utgör en eventuell säkerhetsrisk eller varit våldsam eller beväpnad.

Texten av föredraganden Jorge Buxadé Villalba (ECR, Spanien) antogs med 404 röster för, 202 röster emot och 16 nedlagda röster. Läs mer om de nya Eurodac-reglerna här.

Skyddsgrund

Europaparlamentet ställde sig också bakom nya enhetliga normer för alla EU-länder för hur en migrants status som flykting eller som subsidiärt skyddsbehövande ska erkännas. Normerna garanterar också vissa rättigheter till dem som är berättigade till skydd. EU-länderna ska bedöma situationen i ursprungslandet grundat på information från Europeiska unionens asylbyrå. Personers flyktingstatus ska också ses över regelbundet. Sökande av skydd måste stanna kvar i det EU-land som är ansvarigt för att behandla deras ansökan eller där skyddet beviljades.

Texten av föredraganden Matjaž Nemec (S&D, Slovenien), antogs med 340 röster för, 249 röster emot och 34 nedlagda röster. Läs mer om skyddsgrundsförordningen här.

Mottagande av asylsökande

EU-länderna ska se till att normerna för mottagande för asylsökande är likvärdiga i fråga om boende, skola samt hälso- och sjukvård. Registrerade asylsökande kommer att kunna börja jobba senast sex månader efter det att de ansökt om det. Villkor för förvar och inskränkning av rörelsefriheten regleras så att sökanden avskräcks från att flytta omkring i EU.

Rättsakten av föredraganden Sophia in 't Veld (Renew Europe, Nederländerna), antogs med 398 röster för, 162 röster emot och 60 nedlagda röster. Läs mer om direktivet om mottagningsvillkor här.

Till Europa på ett säkert och lagligt sätt

Enligt ett nytt regelverk för vidarebosättning och inresa av humanitära skäl kommer EU-länderna att på frivillig grund kunna erbjuda sig att ta emot flyktingar från tredjeländer som erkänts av FN:s flyktingorgan UNHCR. Dessa skulle resa till EU:s territorium på ett lagligt, välorganiserat och säkert sätt. Lagförslaget av den svenska föredraganden och vänsterpartisten Malin Björk antogs med 452 röster för, 154 röster emot och 14 nedlagda röster. Läs mer om EU:s ram för vidarebosättning här.

Nästa steg

När rådet formellt har godkänt paketet kommer lagarna att träda i kraft efter det att de har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Förordningarna väntas börja gälla efter två år. När det gäller direktivet om mottagningsvillkor kommer EU-länderna att ha två år på sig att anpassa sina nationella lagar.

Genom att anta dessa lagar svarar Europaparlamentet på EU-medborgarnas förväntningar om att stärka EU:s roll i kampen mot alla former av irreguljär migration och stärka skyddet av Europeiska unionens yttre gränser, med respekt för de mänskliga rättigheterna, samt om att tillämpa gemensamma regler på samma sätt i alla EU-länder när det gäller det första mottagandet av migranter, att stärka EU:s roll och reformera det europeiska asylsystemet på grundval av principerna om solidaritet och rättvis ansvarsfördelning, såsom de uttrycks i förslagen 42(2), 43(1), 43(2), 44(1), 44(2), 44(3) och 44(4) i slutsatserna från konferensen om Europas framtid.

Mer information

• De antagna texterna kommer att finnas tillgängliga här (10.04.2024) 
• Videoinspelning med debatten (10.04.2024) 
• Texten till överenskommelsen om asyl- och migrationshantering 
• Texten till överenskommelsen om krissituationer och force majeure-situationer 
• Texten till överenskommelsen om screeningförordningen 
• Texten till överenskommelsen om Ecris-TCN-förordningen 
• Texten till överenskommelsen om asylförfarandeförordningen 
• Texten till överenskommelsen om gränsförfarandet för återvändande 
• Texten till överenskommelsen om Eurodac 
• Texten till överenskommelsen om kvalifikationsstandarder 
• Texten till överenskommelsen om EU:s ram för vidarebosättning 
• Texten till överenskommelsen om mottagningsvillkor