Tillsynen över användningen av utländsk arbetskraft lyfte fram brister i lönesättningen och arbetstiderna

Brister i lönesättningen, arbetstidsbokföringen och rätten att arbeta

Vid inspektionerna bedömde man i huvudsak om minimivillkoren för utländska arbetstagares anställningsförhållande uppfylls och om arbetsgivarna har försäkrat sig om sina utländska arbetstagares rätt att arbeta i Finland.

"Arbetarskyddsmyndigheten har under de senaste åren strävat efter att stärka sin roll i avslöjandet och bekämpningen av arbetsrelaterat utnyttjande. Därför ville man rikta en allt större del av inspektionerna uttryckligen till tillsynen över anställningsförhållandets minimivillkor, alltså lönen och arbetstiderna”, berättar Katja-Pia Jenu, överinspektör vid ansvarsområdet för arbetarskyddet vid Regionförvaltningsverket i Södra Finland. 

Liksom tidigare år fanns det fortfarande många brister i iakttagandet av minimivillkoren. Brister i lönesättningen uppdagades vid nästan hälften av de inspektioner där denna fråga bedömdes. Andelen var oförändrad jämfört med 2022. Det förekom lönebrister både i grundlönens belopp och i utbetalningen av olika tillägg och övertidsersättningar. 

Det fanns också många brister i arbetstidsdokumenten. Det var ofta svårt att bedöma om lönen var korrekt, eftersom det under tillsynen inte var möjligt att kontrollera de faktiska utförda arbetstimmarna på grund av försummelser av skyldigheterna som gäller arbetstidsbokföringen.

Vid ungefär var tionde inspektion som gällde rätten att arbeta påträffades minst en utländsk arbetstagare som inte hade rätt att utföra arbetet i fråga i Finland. Denna siffra sjönk något från 2022. 

Maskeringen av ett anställningsförhållande till lättföretagande utvidgades till industrin och skogsbranschen

I tillsynen stötte man allt oftare på situationer där ett anställningsförhållande hade maskerats till företagararbete eller så kallat lättföretagande. Ibland hade anställningsförhållandet till och med ändrats till ett uppdragsförhållande utan att arbetstagaren förstod det, men villkoren motsvarade fortfarande villkoren i arbetsavtalet. Fenomenet syntes tidigare särskilt inom bygg- och servicebranscherna, men det har också utvidgats till industrin och skogsbranschen.

Många brister i bärplockarnas baser

Efterlevnaden av den så kallade bärlagen (lagen om den rättsliga ställningen för utlänningar som plockar naturprodukter 487/2021) övervakades nu för tredje året. I praktiken observerades brister i efterlevnaden av bärlagen vid alla inspektioner av baser för skogsbärsplockare och ett betydande antal förpliktelser gavs.

Myndighets- och intressentgruppssamarbete nyttigt

Myndighetssamarbetet effektiviserade tillsynen på många sätt. Över 500 inspektioner gjordes tillsammans med andra myndigheter, vilket var nästan 70 fler inspektioner än 2022. Vid hundratals inspektioner utnyttjades dessutom uppgifter från andra myndigheter. Tillsyn utfördes också utifrån tips från arbetstagarorganisationer och medborgare.

Arbetarskyddsmyndigheten strävar efter att förebygga arbetsrelaterat utnyttjande även genom kommunikation och intensivt samarbete med intressentgrupper. År 2023 gjordes mer flerspråkig kommunikation än tidigare, både självständigt och i samarbete med intressentgrupper. Målgruppen var i synnerhet arbetstagare och arbetssökande med ett främmande språk som modersmål, thailändska skogsbärsplockare och lättföretagare med ett främmande språk som modersmål.

Öppna rapporten här: Ulkomaisen työvoiman käytön valvonta vuonna 2023 (pdf på finska).

Rapporten publiceras senare också på svenska och engelska. Den svenskspråkiga rapporten publiceras i webbtjänsten Tyosuojelu.fi på sidan Rapporter.

Mer information:
Överinspektör Katja-Pia Jenu, tfn 0295 016 258, fornamn.efternamn@rfv.fi
Inspektör Virve Leskinen, tfn 0295 018 159, fornamn.efternamn@rfv.fi