Ny metod för att stödja sysselsättningsförmågan när anställningsförhållandet upphör

Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 17.4.2024

Arbetshälsoinstitutet påminner om vikten av att stödja arbetsförmågan i alla skeden av karriären – även när anställningsförhållandet är på väg att upphöra.

Arbetsgivaren ska ordna lagstadgade företagshälsovårdstjänster för sina arbetstagare för att stödja deras arbetsförmåga. När arbetslöshet hotar bör fokus ligga på att stödja återsysselsättningen. Mot detta styr också statsrådets förordning (708/2013), enligt vilken hälsoundersökningar vid behov också ska utföras när anställningsförhållandet upphör.  

– Tyvärr utnyttjas denna möjlighet ganska sällan. Enligt AvoHilmo-statistiken från Institutet för hälsa och välfärd utför man ganska få hälsoundersökningar för att ta reda på sysselsättningsförmågan när anställningsförhållandet upphör, berättar specialistläkare i företagshälsovård Tuulia Varanka-Ruuska från Arbetshälsoinstitutet.

Situationen kan vara bättre i organisationer med mer än 30 anställda, som omfattas av omställningsskyddet. I dem fortsätter skyldigheten att ordna företagshälsovård under sex månader efter det att arbetsskyldigheten upphört, om uppsägningen har skett av produktions-ekonomiska skäl och anställningsförhållandet har varat i mer än fem år.

– Ett stort antal anställda omfattas inte av omställningsskyddet. Behovet av stöd för sysselsättningsförmågan borde också kartläggas för de arbetstagare vars anställningsförhållande är kortare eller tidsbegränsat, säger ledande expert Pirjo Juvonen-Posti från Arbetshälsoinstitutet. 

Övervägande av yrkeskunskaper när arbetslöshet hotar 

Arbetshälsoinstitutet har publicerat kortfattade anvisningar och blanketter som underlättar identifiering och stödjande av personer som riskerar att bli arbetslösa. 

– I ett idealtillstånd förmedlas informationen om uppsägningen av arbetstagarens anställningsförhållande från arbetsgivaren till företagshälsovården i tid, säger Tuulia Varanka-Ruuska. 

I den nya metoden skickar företagshälsovården en blankett om yrkeskompetens till arbetstagaren. Personen kan använda blanketten som stöd för sina egna funderingar och skicka in den till arbetskraftstjänsterna om hen vill.  Om särskilda behov av stöd av arbetsförmågan identifieras utifrån blanketten, kan man komma överens om ett mottagnings- eller distansbesök till företagshälsovården. Under besöket kan man sedan kartlägga och närmare beskriva tidigare genomförda stödåtgärder för arbetsförmågan, den aktuella situationen och behovet av ytterligare åtgärder.

Målet är att göra arbetstagarens väg till social- och hälsovården och arbetskraftstjänsterna mer smidig. Utmaningarna med arbetsförmågan och att få ny anställning bör hanteras så tidigt som möjligt så att arbetslösheten inte förlängs på grund av dem.

– I synnerhet partiellt arbetsföra arbetstagare gynnas av stöd för identifiering av deras egna styrkor och sysselsättningsutmaningar. Många vill ha svar på vad deras arbetsförmåga räcker till för och vad de borde göra härnäst, säger Pirjo Juvonen-Posti.

Arbetsgivaren spelar en nyckelroll 

Arbetsgivaren fattar beslut om hur arbetsförmågan ska stödjas när anställningsförhållandet upphör. I praktiken kan man komma överens om ny samarbetspraxis med den egna företagshälsovårdens serviceproducent, och denna praxis registreras i företagshälsovårdens verksamhetsplan. 

– Frågan är hur vi kan få arbetsgivarna att engagera sig i målen för en aktiv arbetskraftspolitik. För många småföretag kan tillhandahållandet av tjänster begränsas av strävan efter kortsiktiga kostnadsbesparingar. Jag vill uppmuntra alla att utmana detta tänkande, eftersom behovet av arbetskraft kan förändras snabbt, säger Pirjo Juvonen-Posti.

– Det är inte nödvändigtvis ens en stor kostnad, eftersom metoden är lätt att genomföra. Det är fråga om att skicka blanketten till arbetstagaren, samt vid behov ett mottagningsbesök och förmedling av informationen till följande aktör med arbetstagarens tillstånd. Detta är en liten investering när anställningsförhållandet upphör och kan ha stor betydelse för individen, beskriver Pirjo Juvonen-Posti. 

Läs mer

• Blanketter och mer information om ämnet finns på företagshälsovårdens webbplats.
• Bilaga: Ladda ner infografiken Stöd från företagshälsovården vid hot om arbetslöshet, som beskriver arbetstagarens möjligheter, arbetsgivarens ansvar och företagshälsovårdens uppgifter.
  
  

Ytterligare information

• Tuulia Varanka-Ruuska, specialistläkare i företagshälsovård, Arbetshälsoinstitutet, tuulia.varanka-ruuska@ttl.fi, +358304746090
• Pirjo Juvonen-Posti, ledande expert, Arbetshälsoinstitutet, pirjo.juvonen-posti@ttl.fi, +358304742041