Försörjningsberedskapscentralen betonar beredskap för tre hotscenarier i sin strategi

För strategiperioden, som utsträcker sig fram till år 2027, har definierats fem fokusområden som är inriktade på de grundläggande förutsättningarna för samhällets funktionsförmåga och på befolkningens basbehov. Dessa fokusområden är energiförsörjning, livsmedels- och vattenförsörjning, transporter och leveranskedjor, digital säkerhet och informationsförsörjningsberedskap samt produktionsekonomiska arrangemang inför en eventuell allvarlig kris.

– Riskerna och hoten som riktas mot försörjningsberedskapen, dvs. för tryggandet av kontinuiteten av livsviktiga funktioner, är nu mer konkreta än tidigare. De är också allvarligare och mer branschövergripande än tidigare. Därför har det i strategiarbetet varit nödvändigt att överväga vilken typ av kristålighet och beredskap det mycket osäkra världsläget och det ökande hotet från Ryssland kräver, säger FBC:s verkställande direktör Janne Känkänen.

FBC har för avsikt att uppnå särskilda resultat och genomslag på de strategiska fokusområdena under de närmaste åren. På fokusområdena har FBC uttryckligen möjlighet att utveckla beredskapen och beredskapsåtgärderna. På fokusområdena kombineras hotets inverkan på samhället och sannolikheten för att hotet förverkligas under denna strategiperiod eller på medellång sikt på ett betydande sätt. Det finns också avsevärda ömsesidiga beroenden mellan fokusområdena i fråga.

Försörjningsberedskapen täcker samhällets kritiska funktioner i stor utsträckning, och det faktum att fokusområden definierats utesluter inte det normala beredskapsarbetet över hela linjen. Att definiera fokusområden hjälper FBC att styra de begränsade resurserna inom försäljningsberedskapsorganisationen (FBO) och i den övriga nätverksverksamheten.

Totalförsvaret bygger på det civila samhällets funktionsförmåga

De centrala hotscenarier som FBC:s strategi fokuserar på är möjligheten till militär konflikt, omfattande påverkan och allvarliga störningar i den globala ekonomin. Samtidigt som beredskap skapas för dessa situationer, skapas också faktorer som motverkar uppkomsten av dem.

Försörjningsberedskapslagstiftningen ger FBC uppgiften att trygga befolkningens utkomst, näringslivets nödvändiga funktioner och system samt de funktioner och system som är nödvändiga för försvaret. Dessa uppgifter har granskats mot den nya hotmiljön i strategiarbetet.

Det är viktigt att i det rådande säkerhetsläget observera att det civila samhällets funktionsförmåga under en militär konflikt starkt bidrar till att definiera totalförsvarets nivå.

– Det är meningsfullt att granska prestationsförmågan inom försörjningsberedskap särskilt i relation till nivån av det totalförsvar som behövs. Därför är det motiverat i det rådande läget att betrakta försörjningsberedskap som starkt integrerat med totalförsvaret, betonar verkställande direktör Känkänen.

Samhällets förmåga att förbereda sig på allvarliga kriser, inklusive möjligheten till militär konflikt, kräver att FBC:s verksamhet och verksamheten i det nätverk som FBC styr stärks och att tillräckligt ambitiösa strategiska mål ställs upp.

Näringslivet har en oersättlig roll som genomförare av försörjningsberedskapen i praktiken eftersom en stor del av den kritiska infrastrukturen är i privat ägo. Även de för befolkningen nödvändiga tjänsterna produceras i stor utsträckning av företag. FBC:s strategi gör det möjligt att vidareutveckla detta traditionella samarbete som görs i nätverket. Utan ett fungerande nätverkssamarbete kan strategin inte genomföras fullt ut.

Fullt verkställande av strategin kräver säkrande av försörjningsberedskapens resurser

Strategin återspeglar det som utkastet till statsrådets beslut om målen med försörjningsberedskapen, som redan varit på remiss, i praktiken förutsätter. De åtgärder som beskrivs i strategin behövs för att det ska vara möjligt att uppnå målen som även ställs upp på statsrådets nivå i regeringsprogrammet.

FBC gör en mellanutvärdering av hur finansieringssystemet motsvarar de strategiska målen på så sätt att det är möjligt att sammanpassa åtgärderna med finansieringsläget i budgeten för år 2025.

Möjligheterna att skapa en permanent hållbar grund för finansieringen av försörjningsberedskapen granskas i anslutning till reformen av lagen om försörjningsberedskap, som träder i kraft år 2027. Den nuvarande försörjningsberedskapsavgiften som bygger på användningen av fossila bränslen täcker inte ens den nuvarande verksamheten, för att inte tala om beredskapen inför de ökande hot och risker.

Försörjningsberedskapscentralen är internationellt en unik organisation, och vårt arbete tillsammans med företag och övriga myndigheter väcker intresse också ute i världen. Flera länder strävar nu efter att bygga upp sin försörjningsberedskap efter Finlands modell. Samtidigt fördjupar vi samarbetet med Sverige och skapar nya praktiska verksamhetssätt för partnerskapet.