Husmödrar och feminister
Vad kände och tänkte småbarnsmammorna på 1950-och 1960-talen? När de förväntades hållas inom hemmets väggar, när de stod vid spisen, och födde barn. Och vad ville feministerna som var aktiva på 70-talet? Var fanns deras feministiska kritik sen på det sexistiska 90-talet?
Anna Lindholm gör en djupdykning i dessa frågor i sin nya bok Husmödrar och feminister.

Vad skulle du kalla den genre du skriver i som blandar eget liv med intervjuer och litteratur?
Jag bara skriver och tänker inte på genre men boken är en lång essä med inslag av reportage.
Har du några favoriter/förebilder i genren?
Inspiration får jag av författare som Agneta Pleijel, Åsa Moberg, Pia Ingström och Merete Mazzarella.
Du målar en båge från efterkrigstidens kvinnor till dig själv, hur valde du tidsperioden och temat för boken?
På känsla och av ren nyfikenhet. Men det var en naturlig fortsättning på mina tidigare böcker att röra sig framåt på tidslinjen.
Du synar 70-talsfeminismen i sömmarna och kommer med många nya infallsvinklar. Vill du dela några med oss här?
Mm-m. Det här är känsligt och gör mig ärligt talat obekväm för jag vill egentligen bara hylla 70-talsfeministerna. De är och var så coola och fick samhället att röra sig framåt mot mer demokrati och frihet. Det tycker jag fortfarande. Men när jag grävde lite djupare i 70-talet överlag och 70-talsfeminismen upptäckte jag mer individualism och mindre solidaritet och kamp än jag hade tagit för givet. Vi kanske faktiskt är mer modiga och redo att ta strid för jämställdhet och jämlikhet på våra skolor och arbetsplatser idag. Men det kan vi ju tacka 70-talsfeministerna för. De gick före oss. Största jämställdhetsproblemet är ändå, nu som då, att män som grupp är så bekväma med sin makt i samhället, att många av dem inte inser värdet i att på djupet vårda relationerna till sina nära och kära.
Varför upplever du att feministerna övergav er som växte upp på 80-talet?
Jag kände mig sviken av vuxenvärlden som ung och som vuxen undrar jag varför feministerna som var aktiva på 70-talet var så tysta på 90-talet då vi var utsatta för så mycket sexism. Såg de inte vad som hände?
Idag är det ganska lätt att kalla sig feminist, kanske för lätt, vad tycker du?
Jag kan bli tjusad av att många vill kalla sig för feminister men frågan är om det inte är bättre om få säger sig vara feminister och att de då faktiskt är det på riktigt, med aktiva handlingar och en modig kritisk feminism. Jag blir besviken när feminism visar sig vara ett PR-trick eller när den grumlas av egoism, transfobi eller rasism.
Vilka är det vi ser på pärmbilden?
Det är min mormor Helena tillsammans med min morfar Sten och deras barn; min mamma, moster och morbror. Och deras hund Tossan. Fotot är från ett privat släktalbum.
Boken Husmödrar och feminister har recensionsdatum 23.5. PDF fås på begäran av undertecknad.
Nyckelord
Kontakter
Susanna SucksdorffProducent
Tel:0505746966susanna.sucksdorff@sets.fiBilder

S&S Litteratur
Schildts & Söderströms
Snellmansgatan 13
00170 Helsingfors
S&S Litteratur ger ut skönlitteratur, facklitteratur och böcker för barn och unga av hög kvalitet.
Följ Schildts & Söderströms
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Schildts & Söderströms
Matilda Södergrans nya diktsamling utforskar gränserna mellan människa och natur16.9.2025 12:58:02 EEST | Pressmeddelande
I sin åttonde bok Den svalkan rör sig Matilda Södergran mellan det synliga och det osynliga, mellan det bekanta och det främmande. Dikterna förhandlar om gränsen mellan inre och yttre, naturligt och skapat, tal och tystnad.
Matilda Södergrans nya diktsamling utforskar gränserna mellan människa och natur16.9.2025 10:00:00 EEST | Pressmeddelande
I sin åttonde bok Den svalkan rör sig Matilda Södergran mellan det synliga och det osynliga, mellan det bekanta och det främmande. Dikterna förhandlar om gränsen mellan inre och yttre, naturligt och skapat, tal och tystnad.
Något lite större – poesi för 9–12-åringar av Hanna Lundström och Herta Donner12.9.2025 14:44:59 EEST | Pressmeddelande
Hur känns det att växa, förändras och hitta sig själv? I diktsamlingen Något lite större skriver poeten Hanna Lundström för barn i åldern 9–12 – en ålder där identiteten börjar formas och där poesin kan bli ett oväntat och kraftfullt bollplank. Illustrationerna är gjorda av konstnären Herta Donner med en sparsmakad och färgstark palett.
Lotta Ilona Häyrynen romandebuterar med brevroman om kvinnlig åtrå12.9.2025 14:05:44 EEST | Pressmeddelande
Opinions- och kulturskribenten Lotta Ilona Häyrynen gör en glödande litterär debut med brevromanen Jag vill inte tänka på döden men jag vill tänka på dig. Boken handlar om den trettioåriga kvinnan Laura som bollar mellan två män i ett försök att lappa ihop sig själv. Det är en roman om ensamhet, lust och den bedrägliga magin i att för en stund få vara den ideala kvinnan inför den manliga blicken.
Anu Kaaja: Rosetten – en roman om begär, konst och våra skuldbelagda njutningar11.9.2025 13:04:51 EEST | Pressmeddelande
Anu Kaaja är en av Nordens mest originella litterära röster. Hennes kritikerrosade roman Rusetti, som hyllats i Finland och nominerats till Nordiska rådets litteraturpris 2024, utkommer nu på svenska i översättning av Malin Kivelä under titeln Rosetten.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum