Undersökning: Pappor sköter små barn alltmer självständigt, och att pappan tar ut familjeIedighet förkortar mammans användning av hemvårdsstöd.

Pappornas självständiga vårdansvar i fråga om små barn har ökat redan före den senaste familjeledighetsreformen. Det är allt oftare så att mamman studerar eller arbetar när pappan sköter barnet hemma, avslöjar FPA:s och Institutet för hälsa och välfärds (THL) gemensamma undersökning.

– I undersökningen motiverade papporna sin användning av pappaledigheter med att föräldraskapet är en gemensam angelägenhet och att det känns rätt och självklart att vara tillsammans med sitt lilla barn, berättar FPA:s specialforskare Miia Saarikallio-Torp.

Papporna motiverar i allmänhet outnyttjade ledigheter med att mamman skötte barnet hemma, ofta med hjälp av hemvårdsstöd. Knappt tio år tidigare uppgav papporna ekonomiska faktorer som de viktigaste orsakerna.

Undersökningen baserar sig på Enkäten om familjeledigheter 2022, en befolkningsenkät som våren 2022 genomfördes bland föräldrar till barn i åldern 1–2 år. Enkäten besvarades av 1 824 mammor och 1 524 pappor samt i ett separat sampel av 609 mammor i familjer med en förälder.

Undersökningen behandlar tiden just före familjeledighetsreformen 2022 och utgör en jämförelsepunkt när reformen utvärderas. De föräldrar som besvarat enkäten har alltså inte tagit ut familjeledigheter i deras nuvarande form, utan enligt det föregående systemet.

Arbetet ställer färre hinder än tidigare för användningen av familjeledigheter

Papporna upplever mer sällan än tidigare att arbetsrelaterade faktorer utgör ett hinder för att ta ut familjeledighet.

Papporna upplever att cheferna huvudsakligen förhåller sig positiva till familjeledigheterna. En tredjedel av papporna uppgav att chefen hade uppmuntrat dem att ta ut familjeledighet. Bara en liten del (4 %) hade fått negativa kommentarer från sin chef.

– Den allmänna utvecklingen i riktning mot ett mer flexibelt arbetsliv gör det också lättare för papporna att använda familjeledigheter. Av resultaten från undersökningen ser vi att de pappor som har arbetat mycket på distans tillbringade eller planerade att tillbringa längre tid hemma med barnet än andra pappor, berättar forskningschef Johanna Närvi vid THL.

Mammorna upplever alltmer sällan negativa konsekvenser på arbetsplatserna till följd av familjeledigheter. Sex procent av mammorna rapporterade att deras visstidsanställningar inte hade förlängts. Fyra procent av mammorna berättade att deras ställning hade försämrats. För mindre än en procent hade anställningen sagts upp till följd av familjeledigheten.

Bland männen var negativa konsekvenser ännu mer sällsynta än bland kvinnor.

Belastningen i arbetet leder till längre användning av hemvårdsstöd

Nästan var tredje förälder berättade att arbetsbelastningen hade ökat så att den överskrider den egna toleransförmågan.

De mammor som upplevde att arbetet var alltför belastande utnyttjade mer allmänt hemvårdsstöd och under längre perioder än andra mammor. Om mammorna däremot hade tillgång till olika flexibla arbetstidsarrangemang så utnyttjade de hemvårdsstöd mer sällan och under kortare perioder.

– Arbetsgivarna kan påverka längden på hemvårdsperioderna. Om man vill att mammorna snabbare återvänder till arbetet lönar det sig för arbetsplatserna att stävja den belastning som arbetet utgör och öka flexibiliteten på arbetsplatserna, rekommenderar Närvi.

Den socioekonomiska ställningen bestämmer användningen av familjeledigheter.

Användningen av familjeledigheter är starkt kopplad till pappornas socioekonomiska ställning.

Pappor med högre utbildning använder mer familjeledigheter än pappor med lägre utbildning. En ännu starkare korrelation finns dock mellan mammans utbildningsnivå och pappans användning av familjeledighet. Ju högre utbildad och högavlönad mamma, desto större andel av papporna hade använt sig av pappaledighet efter föräldraledigheten.

Det är mycket vanligt att mammorna använder sig av hemvårdsstöd. Nästan 80 procent av de mammor som besvarat enkäten hade redan använt sig av hemvårdsstöd för det barn som enkäten gällde eller använde sig av hemvårdsstöd för närvarande.

De socioekonomiska skillnaderna framkom inte särskilt tydligt i fråga om huruvida mamman överhuvudtaget använde sig av hemvårdsstöd. Däremot syntes skillnaderna i hemvårdsstödets varaktighet tydligt.

Av dem som avlagt högre högskoleexamen planerade 23 procent över ett år långa stödperioder för vårdledighet, jämfört med hela 40 procent av mammorna utan högskolexamen. Av de mammor som före barnens födelse fick mindre än 1 500 euro i månaden netto planerade 51 procent att använda hemvårdsstöd i över ett år, men av dem som hade månadsinkomster på över 3 000 euro bara 17 procent.

– Mammornas och pappornas användning av föräldraledigheter är också starkt kopplad till varandra. Mammorna använde kortare stödperioder för vårdledighet i det fall att också pappan hade använt familjeledighet, konstaterar Saarikallio-Torp.

Mer information

Undersökningen är en del av projektet ”Työn muuttuvat muodot, perhevapaat ja työn ja perheen yhteensovittaminen” (Föränderliga arbetsformer, familjeledigheter och samordning av arbete och familj) som genomfördes av THL och FPA:s forskningsenhet åren 2022–2024. Projektet har fått finansiering från Arbetarskyddsfonden.

Undersökningens slutrapport: Perhevapaat ja työn ja perheen yhteensovittaminen muuttuvassa työelämässä