Petra Raiskinmäki hjälper proffs att identifiera våld i nära relationer

Petra Raiskinmäki koordinerar välfärdsområdets arbete med att förebygga bland annat psykiskt, fysiskt, ekonomiskt och sexuellt våld i nära relationer. Hon fördelar sin arbetstid mellan jobbet som socialhandledare inom missbrukarvård och våldsförebyggande arbete. 

Raiskinmäki hjälper till exempel vård- och skolpersonal att bli bättre medvetna om hur våld tar sig i uttryck och vilken hjälp de kan erbjuda såväl de utsatta som förövarna. 

– Det är typiskt att våldet trappas upp stegvis och pendlar mellan lugnare och tyngre perioder. Därför är det svårt för offret att ta sig ur en skadlig relation utan utomstående hjälp, säger Raiskinmäki.

Österbottens välfärdsområde har nyligen i samarbete med myndigheter och tredje sektorn inrättat en arbetsgrupp för förebyggande av våld i nära relationer. 

– Vi jobbar på att öka det mångprofessionella samarbetet så att offer och förövare smidigare får den hjälp de behöver. Den som söker hjälp ska inte behöva åka fram och tillbaka mellan olika instanser. 

Attityderna måste förändras

Enkäten Hälsa i skolan visar att drygt 17 procent av eleverna i åk 4 och 5 i Österbottens välfärdsområde utsatts för fysiskt våld av föräldrar eller andra närstående vuxna. Motsvarande siffra för psykiskt våld var 35,6 procent.

– Familjerna är hårt belastade i dag och stödet från närmiljön har minskat. För att bryta våldsspiralen måste vi börja tala öppet om skadligt beteende och bli bättre på konflikthantering.

Raiskinmäki misstänker att mörkertalet är stort. Hon efterlyser förändrade attityder och mera resurser för familjer.  

– Ibland kan våld uppfattas som en vanlig del av förhållanden eller till och med ett sätt att lösa konflikter eller uppfostra. Det här måste vi tillsammans ändra på.

Hög psykisk och ekonomisk prislapp 

Om man misstänker att någon blir utsatt för våld i en nära relation ska man våga lägga sig i, men gå varsamt fram. Det går till exempel att säga: ”Jag har märkt att du inte verkar må så bra. Finns det en orsak till det?”

– Lyssna vad personen väljer att berätta om sin situation och förminska inte hens upplevelse. Försäkra hen om att hen förtjänar att vara i en trygg och respektfull relation. 

Varningsklockorna borde börja ringa till exempel om en aktiv person inte längre håller kontakt, slutar komma med på olika tillställningar eller måste vara hemma en viss tid. Alla oenigheter uppfyller ändå inte kriterierna för våld. Det går att vara av olika åsikt på ett sakligt sätt.  

– I ett hälsosamt gräl finns två jämlika parter som båda kan säga och stå för sina åsikter. I förhållanden där det förekommer våld vågar en part inte säga sin åsikt av rädsla för den andras reaktion.

Som vän eller närstående kan man hjälpa personen att komma i kontakt med till exempel ett skyddshem, socialvården eller familjerådgivningen. 

– Stöd personen genom hela processen även om det tar tid för hen att fatta beslut, lämna relationer eller till och med om hen väljer att gå tillbaka till relationen.

Våld i nära relationer orsakar stort mänskligt lidande och ökar risken för psykisk och fysisk ohälsa. Institutet för hälsa och välfärd THL uppger att våld i nära relationer ger upphov till hälso- och sjukvårdskostnader på 150 miljoner euro årligen. Våldet ökar också socialvårdens och rättsväsendets kostnader.    

Det bifogade fotot av Petra Raiskinmäki får användas fritt i anknytning till artiklar om arbetet mot våld i nära relationer i Österbottens välfärdsområde.