Var tionde finländsk pojke i förpuberteten använder ADHD-läkemedel – i östra Finland mer än en femtedel av dem som fötts i slutet av året

I Finland är användningen av läkemedel för aktivitets- och uppmärksamhetsstörningar, det vill säga ADHD-läkemedel, allmännast bland pojkar mellan 10 och 12 år. Barns ADHD-diagnoser och användning av ADHD-läkemedel har i jämn takt blivit allt vanligare i Finland under hela 2000-talet.

– Bland pojkar är diagnosen ADHD och inledning av ADHD-medicinering tydligt fokuserad på lågstadieåldern, säger FPA:s specialforskare Miika Vuori.

År 2023 använde redan fler än var tionde av alla pojkar mellan 10 och 12 år i Finland ADHD-läkemedel. Andelen är nästan trefaldig jämfört med 2015.

Utifrån epidemiologiska studier uppskattas förekomsten av ADHD till omkring 5–7 procent.

Betydande regionala skillnader i pojkars användning av ADHD-läkemedel

I de flesta välfärdsområden använder mer än 10 procent av pojkarna mellan 10 och 12 år ADHD-läkemedel. Användningen är vanligast i östra Finland och Lappland, där andelarna överstiger 15 procent. I östra Finland närmar sig andelen redan 20 procent.

– I östra Finland är användningen av ADHD-läkemedel så vanlig bland dessa pojkar i förpuberteten att vi inte känner till så stora siffror någon annanstans än i Island, säger Vuori.

Vanligare med ADHD-medicinering bland pojkar födda i slutet av året

Tidigare undersökningar visar att pojkar födda i slutet av året såväl på andra håll i världen som i Finland mer sannolikt får en ADHD-diagnos och använder ADHD-läkemedel än de som är födda i början av året.

I åldersgruppen pojkar 10–12 år använde 10,3 procent av dem som är födda i januari–april ADHD-läkemedel 2023, 11,6 procent av dem som är födda i maj–augusti och 13,5 procent av dem som är födda i september–december. Bland dem som är födda i slutet av året är alltså andelen inemot en tredjedel större än bland dem som är födda i början av året.

– Födelsemånadens samband med användning av ADHD-läkemedel verkar inte ha försvagats, åtminstone inte bland pojkar i lågstadieåldern. Vi har nu för första gången granskat detta fenomen ur ett regionalt perspektiv. Skillnaderna mellan pojkar födda i början och slutet av året när det gäller användningen av ADHD-läkemedel syns i olika delar av landet, säger Vuori.

Flera faktorer bakom trenden med allt mer medicinering

Över 20 procent av de pojkar i östra Finland som är 10–12 år och födda i slutet av året använde ADHD-läkemedel. Även i många andra områden är användningen mycket vanlig i denna åldersgrupp.

När det gäller pojkars användning av ADHD-läkemedel är det redan fråga om siffror som på många håll i Finland klart överskrider de bedömningar av ADHD-förekomsten som undersökningar visar på.

– Det är viktigt att föra en bredare samhällsdebatt om huruvida man alltför ofta tar till ADHD-läkemedel som en lösning på utmaningar i funktionsförmågan bland lågstadiepojkar. Jag anser att det skulle vara ytterst viktigt att få en mer detaljerad helhetsbild av genomförandet av den mångskiftande vården av barn med ADHD i olika delar av landet, säger Vuori.

Forskarna bedömer att det finns många faktorer som lett till att ADHD-diagnoser och ADHD-medicinering blivit så vanligt. I bakgrunden finns förändringar i klinisk praxis, och till exempel diagnoskriterierna för ADHD har luckrats upp något. Det har också gjorts en betydande ändring i rekommendationen om god medicinsk praxis, som sedan 2019 har styrt diagnostiken och behandlingen i fråga om ADHD hos barn till primärvården. Experterna har också funderat över vilken effekt förändringarna i barnens uppväxt- och skolmiljö, digitaliseringen och smarttelefonerna eventuellt har på att ADHD-fenomenet blir allt vanligare.

– Samtidigt är ADHD bland flickor ett viktigt ämne för sig och det är skäl att granska det separat. Användningen av ADHD-läkemedel har också blivit mycket vanligare bland flickor under de senaste åren, konstaterar Vuori.

Mer information

Forskarna och specialisterna har skrivit mer om ämnet i FPA:s forskningsblogg (på finska).