Förmågan hos doftdetekteringshundar att upptäcka luktmolekyler är bättre än man tidigare trott
29.5.2024 10:26:52 EEST | Helsingin yliopisto | Pressmeddelande
Enligt en nyligen genomförd studie kan hundar som tränats för att upptäcka lukter kanske upptäcka betydligt lägre koncentrationer av luktmolekyler än vad som tidigare dokumenterats.
Studien som genomfördes av forskargruppen DogRisk vid Helsingfors universitet, Östra Finlands universitet och Finska Dofthundsföreningen Rf undersökte hundars doftdetekteringsgräns. Studien fann att hundar kan lära sig att känna igen mycket lägre koncentrationer av eukalyptushydrolat än vad moderna analysatorer kan mäta tillförlitligt. Koncentrationerna var också betydligt lägre än vad som tidigare rapporterats. Hundars exceptionella luktsinne kan användas till exempel vid sök-, räddnings- eller medicinska uppgifter.
De 15 hundarna som deltog i studien hade olika träningsbakgrund. Några av hundarna hade erfarenhet av nosework, en hobby och tävling som fokuserar på hundars förmåga att hitta tre förutbestämda dofter tillförlitligt, och andra hade tränats i att identifiera sjukdomar, mögel eller skadedjur. I studien var hundarna tvungna att skilja prover, som innehöll små koncentrationer av eukalyptushydrolat från prover, som innehöll det rena vattnet, som hade använts då man tillverkat de olika hydrolat koncentrationerna. Hundarna testades i tre olika experiment, där koncentrationen av hydrolaten gradvis hade späds ut, tills hundarna inte längre kunde känna igen det. Forskningens mål var att bestämma den lägsta koncentrationen som hundar på ett tillförlitligt sätt kunde upptäcka. Detta bestämde deras tröskel för doftdetektering.
– Hundarnas doftdetekteringströskel varierade initialt från 1:10⁴ till 1:10²³, men minskade till 1:10¹⁷ till 1:10²¹ efter träningsperioden. Så hundarna behövde en till tio molekyler i en milliliter av vatten, för att hitta rätt prov. För att sätta detta i rätt perspektiv kan man jämföra denna mängd med en jästcell; en cell beräknas innehålla cirka 42 miljoner molekyler, beskriver ledaren för studien, Anna Hielm-Björkman från Helsingfors universitet.
Dessutom märkte forskarna att det fanns en stor variation mellan de eukalyptushydrolatprodukter som vanligtvis används i sporten nosework. Forskarna analyserade tio kommersiella produkter och fann att de skiljde sig mycket, till exempel gällande eukalyptol- och alkoholhalt.
– Detta förklarar varför många hundar som hade tränats med kommersiella eukalyptushydrolater visade oväntat dåliga resultat i studien. Deras luktsinne är så exakt att de inte ”kände igen” eukalyptushydrolatet i experimentet som samma ämne som de var vana vid. Detta visar att användningen av standardiserade nosework-produkter i både träning och tävlingar är viktigt, säger forskaren Soile Turunen från Östra Finlands universitet.
Kontakter
Anna Hielm-Björkman
äldre klinisk lärare
AVDELNINGEN FÖR KLINISK HÄST- OCH SMÅDJURSMEDICIN
anna.hielm-bjorkman@helsinki.fi
0294157391
Soile Turunen
Doktorand, Institutionen för farmaci, Östra Finlands universitet
soile.turunen@uef.fi
+358 50 345 5549
Helsingin yliopiston mediapalvelu
Tel:02941 22622mediapalvelu@helsinki.fiHenriikka HeikinheimoViikin kampus, Helsingin yliopisto
Tel:0503263085henriikka.heikinheimo@helsinki.fiLänkar
Andra språk
Följ Helsingin yliopisto
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Helsingin yliopisto
Tutkija: sosiaalinen media ei kuulu alle 16-vuotiaille17.6.2026 08:00:00 EEST | Tiedote
Sosiaalinen media lisää lasten ahdistuneisuutta, yksinäisyyttä ja kehonkuvaongelmia. Tutkija vaatii ikärajan nostoa 16 vuoteen ja teknisiä ratkaisuja sen valvomiseksi.
Vuonna 2000 syntyneistä yli kolmanneksella puoli- tai uussisaruksia15.6.2026 14:32:12 EEST | Tiedote
Suomalaisten sisarussuhteet ovat monimuotoistuneet merkittävästi viimeisen kahden vuosikymmenen aikana, käy ilmi Helsingin yliopiston tuoreesta tutkimuksesta. Vuonna 2000 syntyneistä yli kolmanneksella (35 %) oli puoli- tai uussisaruksia 16 ikävuoteen mennessä. Yleisin monimuotoinen sisaruskokemus oli toisen biologisen vanhemman kautta saatu puolisisarus.
Mäntypistiäiset paljastavat, miksi yhteistyö on elämän voima11.6.2026 07:15:00 EEST | Tiedote
Mäntypistiäisten toukat puolustautuvat yhteistuumin saalistajia vastaan pusertamalla suustaan pihkaista nestettä. Yhteistyö on yksi voimakkaimmista elämää muovaavista tekijöistä, ja ymmärrystä sen perusmekanismeista hyödynnetään jo monilla aloilla antibioottiresistenssin ehkäisystä syövän hoitoon.
Metsästys ja silakan koko muokkaavat olennaisesti harmaahylkeen tulevaisuutta Itämerellä10.6.2026 14:23:24 EEST | Tiedote
Itämeren kantokyky kestäisi jopa kaksinkertaisen määrän harmaahylkeitä, mutta metsästyskiintiö ja silakan koko vaikuttavat siihen, mihin suuntaan kanta kehittyy. Tutkimus tarkentaa harmaahylkeen kanta-arviota ja antaa päätöksentekijöille selkeät raamit metsästyskiintiöiden asettamiseen.
Tiedekulma lähtee Poriin – Tervetuloa kuulemaan Helsingin yliopiston tutkijoita ja professoreita SuomiAreenaan9.6.2026 14:43:36 EEST | Tiedote
Helsingin yliopisto on hyvin edustettuna 23.–26.6.2026 järjestettävässä SuomiAreenassa. Tiedekulma on ensimmäistä kertaa mukana omalla ohjelmallaan ja yliopisto on järjestäjänä SuomiAreenan Ruokapäivässä. Lisäksi Helsingin yliopiston tutkijat ja professorit tuovat tiedenäkökulmaa useissa paneelikeskusteluissa.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum