Användningen av sociala medier ökar ångesten och känslan av ensamhet hos gymnasieflickor
Gymnasieflickor tillbringar upp till sex timmar om dagen på sin smarttelefon. Användningen av sociala medier visade sig ha negativa kopplingar till kroppsnöjdhet, upplevd psykisk hälsa och det egna välbefinnandet.
Hösten 2022 genomförde en forskningsgrupp bestående av forskare från HUS, Helsingfors universitet och Västra Nylands välfärdsområde en 3S-undersökning (School, Sports and Social media) bland huvudstadsregionens flickor på första årskursen i gymnasiet. I undersökningen utredde man vilket samband målinriktad skolgång, idrott och användning av sociala medier har med ungas kroppsbild, psykiska hälsa, välmående och pubertetsutveckling.
Undersökningen visade att den dagliga tiden på sociala medier hade ett samband med lägre medeltal på avgångsbetyget från grundskolan, högre beroende av sociala medier, högre ångestnivå och sämre kroppsbild.
Dessutom var beroendet av sociala medier förknippat med sämre upplevd hälsa, sämre humör, ökad trötthet och starkare känslor av ensamhet.
"Var sjätte deltagare i undersökningen uppfyllde kriterierna för ett eventuellt beroende av sociala medier och dessa hade ett samband med en sämre upplevelse av psykisk hälsa och välbefinnande. Över en tredjedel av ungdomarna överskred gränsen för eventuellt ångestsyndrom", berättar forskningsgruppens medlem ungdomsgynekolog Elina Holopainen vid HUS och Helsingfors universitet.
Sociala medier tar nästan fyra timmar av de ungas tid varje dag
Hösten 2022 rekryterades 1164 flickor i åldern 15–16 år som började ett gymnasium i huvudstadsregionen till undersökningen. De var från 21 gymnasier med olika socioekonomisk ställning. De representerade 59 procent av flickorna i gymnasierna som deltog i undersökningen och drygt 29 procent av flickorna i årskurs 1 i hela huvudstadsregionens gymnasier.
De unga fyllde i en elektronisk enkät som innehöll validerade screeningfrågor om beroende av sociala medier, ångest och kroppsbild. För att mäta det allmänna välbefinnandet bedömde de unga sin nuvarande hälsa, sitt humör, sin trötthet och sin ensamhet.
Alla ungdomar som var med i undersökningen ombads bedöma sin dagliga användning av smarttelefonen. Dessutom ombads ungdomarna att med hjälp av skärmtidsappen ta en skärmdump av skärmtiden och de appar som användes mest. Den genomsnittliga dagliga skärmtiden, baserad på minst tre dagars uppgifter, var tillgänglig för 656 ungdomar och sju dagars uppgifter för 298 ungdomar. Den genomsnittliga skärmtiden var 5,8 timmar, varav den genomsnittliga tiden för användning av sociala medier var 3,9 timmar.
Detaljerade uppgifter om de mest använda apparna fick man av 564 ungdomar. Ungefär en tredjedel av ungdomarna använde sociala medier mindre än tre timmar per dag, medan 14 procent tillbringade sex timmar eller mer på sociala medier.
"Finländska gymnasieelever har rapporterats vara allt mer utmattade och remisserna till barn- och ungdomspsykiatriska specialiteter på grund av depression eller ångest har ökat. Att utöka mentalvårdstjänsterna förhindrar inte ökningen av ångest bland unga om man inte tar itu med orsakerna till detta fenomen", säger forskningens ansvariga direktör, docent Silja Kosola från Västra Nylands välfärdsområde och Helsingfors universitet.
"I samband med reformerna i skolvärlden och utredningen av den ökande utmattningen bland unga bör man beakta skärmtiden och tiden som används på sociala medier och rikta interventionerna även till dem", fortsätter doktoranden Sara Mörö från HUS och Helsingfors universitet som är medlem i forskningsgruppen.
Nyckelord
Kontakter
MD Elina Holopainen, 045 1140 449, elina.holopainen@hus.fi
HUS Kvinnosjukdomar och förlossningar, Helsingfors universitet
Doc. Silja Kosola, 050 544 4975, silja.kosola@luvn.fi
Västra Nylands välfärdsområde, Helsingfors universitet, HUS Forskningscentret för barnsjukdomar
ML, doktorand Sara Mörö, 040 721 5319, sara.moro@hus.fi
HUS Sjukvård för barn och unga, Helsingfors universitet
Om HUS
HUS Helsingfors universitetssjukhus är Finlands största aktör inom den specialiserade sjukvården. Vår kompetens är internationellt känd och erkänd. Som universitetssjukhus utvärderar och utvecklar vi ständigt våra behandlingsmetoder och vår verksamhet.
På HUS får nästan 700 000 patienter vård varje år. Hos oss arbetar över 27 000 proffs för patientens bästa. Vi ansvarar för ordnandet av specialiserad sjukvård inom Nyland. Dessutom har behandlingen av flera sällsynta och svåra sjukdomar i Finland och inom Södra Finlands samarbetsområde koncentrerats till oss.
HUS – Den främstavården
HUS medietjänst betjänar media måndag–torsdag kl. 10–16, fredag kl. 10–15 på numret 050 427 2875 eller per e-post viestinta@hus.fi.
hus.fi/sv
Andra språk
Följ HUS
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från HUS
Riktad screening kan förebygga farliga hjärnblödningar hos rökande medelålders kvinnor26.6.2025 08:58:18 EEST | Pressmeddelande
Enligt en undersökning utförd av finländska neurokirurger har till och med var tionde kvinna i åldern 50–60 år som röker ett hjärnaneurysm. En screening riktad till denna riskgrupp kan förebygga allvarliga hjärnblödningar.
Kohdennettu seulonta voi ehkäistä vaarallisia aivoverenvuotoja tupakoivilla keski-ikäisillä naisilla26.6.2025 08:58:18 EEST | Tiedote
Suomalaisten neurokirurgien tutkimuksen mukaan jopa joka kymmenennellä tupakoivalla 50–60-vuotiaalla naisella on aivovaltimopullistuma. Tälle riskiryhmälle kohdennettu seulonta voi ehkäistä vakavia aivoverenvuotoja.
Targeted screening may prevent dangerous cerebral hemorrhages in middle-aged women who smoke26.6.2025 08:58:18 EEST | Press release
According to a study by Finnish neurosurgeons, up to one in ten female smokers aged 50–60 have an intracranial aneurysm. Screening targeted at this risk group may prevent severe cerebral hemorrhages.
Arteriovenösa missbildningar i hjärnan orsakar sällan plötslig död utanför sjukhus24.6.2025 08:59:37 EEST | Pressmeddelande
En finländsk studie visar att arteriovenösa missbildningar i hjärnan (AVM) endast sällan leder till plötslig död utanför sjukhus. Överraskande nog visade sig epileptiska anfall vara en vanligare dödsorsak än hjärnblödningar.
Aivojen valtimo-laskimoepämuodostumat aiheuttavatkin vain harvoin äkkikuolemia sairaalan ulkopuolella24.6.2025 08:59:37 EEST | Tiedote
Suomalaistutkimus osoitti, että aivojen valtimo-laskimoepämuodostumat (AVM) johtavat vain harvoin äkillisiin kuolemiin sairaalan ulkopuolella. Yllättäen epilepsiakohtaukset osoittautuivat yleisemmäksi kuolinsyyksi kuin aivoverenvuodot.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum