Ovanligt mycket flytande döda trådalger har observerats i Skärgårdshavet
Under de senaste dagarna har NTM-centralen i Egentliga Finland fått observationer från flera platser runt Skärgårdshavet av algmassor som flyter i havet eller kustvatten. Det handlar om döda alger som har anrikats på botten och stigit upp till ytan. Alger som hamnar på stranden kan samlas in och till exempel komposteras.

Algmassorna består huvudsakligen av döda trådalger, men bland dem kan det finnas till exempel blåstång, döda vattenväxter och fiskar.
Mängden observationer kan bero på att algerna har stigit upp till ytan på grund av nedbrytning och gasbildning som orsakats av den snabba uppvärmningen av vattnet, eller också på att det nu finns mer alger än vanligt. Svaga vindar kan också ha bidragit till att algerna blir flytande på ytan. Vanligtvis observeras döda trådalger senare under sommaren.
Trågalgernas överskott beror på övergödning av havet
Trådalger växer på klipp- och stenbottnar, men särskilt i övergödda vatten som påväxt på blåstång och annan vattenväxtlighet. När trådalger dör, lossnar de och samlas av vågor och strömmar till större ansamlingar. Ökningen av trådalger och förekomsten av döda algmattor beror på en överbelastning av näringsämnen i och med att havet övergöds. Den bakomliggande orsaken är med andra ord densamma som vid blomning av blågröna alger, grumligt vatten och andra följder av övergödning.
Döda trådalger förekommer på vattenytan och kan bilda mattliknande formationer på bottnar. Trådformiga algmattor kväver blåstången, rödalger och musslor i vattnet och kan täcka fiskarnas lekområden. Nedbrytningen av algmassan förbrukar syre och när syret tar slut fortsätter nedbrytningen via rötningsbakterier vilket bildar svavelväte, som luktar illa och är giftigt.
Döda trådalger som driver på ytan hamnar ofta på stränderna. När de bryts ner frigörs näringsämnen som orsakar lokal övergödning. Även i dessa fall förbrukar nedbrytningen syre, vilket kan leda till syrebrist i algmassan och omgivande vatten. Ansamlingar av döda trådalger, blåstång och vattenväxter på stränderna är normalt. Övergödningen har dock ökat mängden trådalger så mycket att det kan ha negativa effekter på den biologiska mångfalden i hela kustområdet. Med tiden kan till exempel en naturlig havsvik med sandbotten bli täckt av alger, växa igen och den ursprungliga livsmiljön kan förändras eller helt försvinna.

Alger kan samlas på egen hand och komposteras
Alger som samlats på egna stranden eller vid strandvattnet kan lätt samlas upp med håv eller kratta. Algmassan kan till exempel komposteras på ett lämpligt ställe tillräckligt långt från stranden så att algerna och innehållande näringsämnena inte hamnar tillbaka ut i havet.
Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland har som mål att främja insamlingen av döda algmassor, och metoderna kommer att utvecklas under de närmaste åren. Utnyttjandet och återvinningen av algmassor ska också utredas och utvecklas genom olika projektarbeten. Dessutom är målet att utveckla mekaniserade metoder för att samla in större mängder alger.
Mer information:
NTM-centralen i Egentliga Finland:
Havsexpert Wiljam Eklund, tfn 0295 022 083
Gruppchef Janne Suomela, tfn 0295 022 947
Nyckelord
Andra språk
Följ ELY-keskukset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från ELY-keskukset
Petoaita vastaa tavallista aitaa, jos sähkövirta pääsee karkuteille5.9.2025 09:57:29 EEST | Tiedote
Tärkeä osa petovahinkojen torjuntaa on petoaitojen oikea-aikainen huolto laidunkauden aikana. Suurin uhka petoaidan toimivuudelle on sen alla kasvava kasvillisuus. Esimerkiksi Varsinais-Suomen ja Satakunnan alueelta on havainnoitu jonkin verran kiireellistä niittämistä kaipaavia petoaitojen alusia. Aitalankoihin osuessaan kasvillisuus johtaa sähkövirtaa maahan ja jännite langassa laskee, eikä enää riitä karkottamaan saalista etsivää petoa.
Toimintaympäristön kehittämisavustuksen haku Pohjois-Pohjamaalla, Kainuussa ja Lapissa käynnistyy 1.9.20251.9.2025 14:11:14 EEST | Tiedote
Pohjois-Pohjanmaan ELY-keskuksessa avautuu toimintaympäristön kehittämisavustushaku EAKR-rahastosta ajalle 1.9.–31.10.2025. Hakuun on varattu varoja yhteensä 2,15 miljoonaa euroa.
Luhanpuron sillan korjaustyöt alkavat Sotkamossa1.9.2025 12:50:18 EEST | Tiedote
Laakajärvetiellä sijaitsevan Luhanpuron sillan korjaustyöt Sotkamossa alkavat viikolla 37. Silta on suljettu liikenteeltä 8.-12.9.2025 klo 21.00–06.00. Ajantasaiset tiedot tietöistä: Tienkäyttäjälinja puh. 0200 2100 Liikennetilanne (fintraffic.fi)
Kesän 2025 päällystystyöt jatkuvat syyskuun loppuun saakka Itä-Suomessa (Pohjois-Savo, Pohjois-Karjala ja Etelä-Savo)1.9.2025 08:03:11 EEST | Tiedote
Kesän päällystystyöt ovat edenneet aikataulullisesti hyvin ja päällystöiden on arvioitu valmistuvan pääsääntöisesti syyskuun loppuun mennessä. Mahdolliset sateet voivat vaikuttaa töiden valmistumiseen.
Takajärven Tuulivoima Oy:n Kokemäelle suunnitteleman Takajärven tuulivoimahankkeen ympäristövaikutukset on arvioitu (Satakunta, Varsinais-Suomi)26.8.2025 08:30:00 EEST | Tiedote
Varsinais-Suomen elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskus on antanut yhteysviranomaisen perustellun päätelmän Takajärven tuulivoimahankkeesta, joka on suunnitteilla Kokemäelle. Hankkeesta vastaa Takajärven Tuulivoima Oy.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum