Sitras utredning: Finlands förmåga att utnyttja innovationer är svag – antalet investeringar och deras inriktning väcker oro

I Sitras senaste publikation jämförs Finlands investeringsutveckling med Sverige, vars ekonomi sedan finanskrisen 2008 har växt i en klart snabbare takt än Finlands. Företagens särskilda intresse gentemot investeringar och i synnerhet immateriella investeringar förklarar åtminstone en del av skillnaden.

Till immateriellt kapital räknas till exempel dataprogram och dataspel, data, varumärken och olika planeringstjänster. Immateriellt kapital har i allmänhet en positiv inverkan på arbetets produktivitet, som i Finland även har utvecklats exceptionellt svagt jämfört med flera andra länder.

”Trots att Finland enligt flera internationella undersökningar är ett innovativt land leder inte forsknings- och utvecklingsarbete av en eller annan orsak inte till tillräckligt med innovationer, enskilda investeringar och ny affärsverksamhet. Det är ett exceptionellt och oroväckande läge”, säger Sitras överombudsman Atte Jääskeläinen.

Investeringsgraden i Finland och Sverige var under åren 2008–2022 i genomsnitt nästan lika stor. Skillnaderna ligger i investeringarnas karaktär: Sverige satsar mer på immateriella tillgångar samt maskiner och utrustning medan Finland investerar i byggnader.

Den mest uppenbara skillnaden har dock att göra med företagens verksamhet. I Sverige utgjorde andelen företagsinvesteringar i genomsnitt 20 procent av BNP, medan motsvarande siffra i Finland var 12 procent.

De finska företagen är i praktiken sparare

De finska företagens investeringar är så få, att företagen i praktiken är nettosparare. I ”normala ekonomier” är företagens investeringar i regel större än deras bruttoinkomster. Så var det även i Finland fram till början av 1990-talet.

Enligt Johnny Åkerholm, som har sammanställt Sitras memorandum, lutar sig en betydande del av Finlands investeringar mot andras aktiviteter än företagens, vilket inte är önskvärt.

”Det verkar som att de svenska företagen är snabbare än de finska att utnyttja nya möjligheter som tekniken erbjuder, till exempel artificiell intelligens. De har även en bättre förmåga att skapa nya materiella och immateriella produkter.”

Immateriella investeringar sporrar tjänsteexporten. Enligt preliminära uppgifter krympte Finlands tjänsteexport i fjol med 7,5 procent, medan Sveriges export ökade med lika mycket.

Publikationen Suomen haaste numeroiden valossa (Finlands utmaning i ljuset av siffror) har sammanställts av Johnny Åkerholm, som tidigare har arbetat som ledande tjänsteman på både Finlands Bank och finansministeriet samt i internationella organisationer, bl.a. OECD och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling.

Sitra har under våren 2024 fört diskussioner om forsknings- och utvecklingssystemets utvecklingsbehov samt strategiska tyngdpunkter med cirka 30 centrala aktörer i branschen och även hört företag i ärendet. Nästa höst fortsätter vi att arbeta med ämnet tillsammans med intressenter och sammanställer information om jämförelseländer. Därtill kommer via att publicera en omfattande undersökning om företagsbeslutsfattares investeringssynpunkter.

Sitras nya strategi med fokus på förutsägelse och hållbar ekonomisk tillväxt publiceras nästa vecka.