Sköljning av blodutgjutning minskar antalet nya operationer i det vanligaste jouringreppet inom neurokirurgin

I den finländska FINISH-studien (Finnish study of intraoperative irrigation versus drain alone after evacuation of chronic subdural haematoma) undersökte man om det lönar sig att skölja en kronisk blodutgjutning, dvs. ett subduralhematom, i samband med operation. 

Hälften av patienternas blodutgjutningar sköljdes och andra hälften sköljdes inte. Annars genomfördes ingreppet på samma sätt. Slutresultatet var att antalet nya operationer var betydligt färre hos de patienter där man sköljde blodutgjutningen vid ingreppet. Patienternas funktionsförmåga och dödlighet skiljde sig inte mellan grupperna. 

I forskningsprojektet deltog alla enheter inom neurokirurgin i Finland. Helsingfors, Kuopio, Tammerfors, Åbo och Uleåborgs universitetssjukhus. I studien deltog sammanlagt 589 patienter som hade kroniskt subduralhematom med symtom. 

"Utifrån resultaten rekommenderar vi att operationen görs med sköljning på samma sätt som det nuvarande behandlingsprotokollet har varit i Finland. Betydelsen av sköljning under operationen har inte tidigare undersökts med randomiserade premisser och ingreppsmetoderna varierar globalt", berättar en av huvudforskarna, docent Rahul Raj vid HUS Neurocentrum.

Kroniskt subduralhematom kräver neurokirurgisk jourbehandling 

Kroniskt subduralhematom är den vanligaste sjukdomen som kräver neurokirurgisk behandling under jourtid. Symtomen innefattar svårigheter att gå, försvagad styrka, talstörning, minnessvårigheter, huvudvärk eller epileptiska anfall. Utan behandling kan en blodutgjutning leda till döden. Vid en så kallad trepanation borras ett litet hål i skallen och blodutgjutningen avlägsnas antingen genom att skölja den och därefter sätta in ett dräneringsrör eller endast genom att sätta in ett dräneringsrör. 

En annan av huvudforskarna, MD Pihla Tommiska tillägger att trepanation är ett av de vanligaste neurokirurgiska ingreppen och att operationerna har ökat kraftigt i Finland under de senaste decennierna. 

Undersökningen är historisk inom neurokirurgin, eftersom man i Finland aldrig tidigare har genomfört en randomiserad jämförande studie vid fem center.  

Studien planerades och genomfördes i samarbete med forskningsgruppen Finnish Centre for Evidence-Based Orthopaedics (FICEBO) vid Helsingfors universitet och HUS. Gruppen är internationellt känd för sina randomiserade jämförande studier. 

"När Rahul Raj, Pihla Tommiska och Kimmo Lönnrot presenterade sin forskningsidé år 2019 stod det genast klart för oss att FICEBO skulle vara med och utnyttja vår kompetens och våra resurser för en fin idé och hjälpa ambitiösa unga forskare. Vår förhoppning är att FINISH-studien genom att föregå med gott exempel kan uppmuntra unga forskare till ett mer långsiktigt forskningsarbete", konstaterar FICEBO-gruppens direktör, professor Teppo Järvinen och forskningsdirektör, docent Simo Taimela. 

Studien har publicerats i The Lancet den 6 juni 2024.

Referens:  

Raj R*, Tommiska P*, Koivisto T, Leinonen V, Danner N, Posti JP, Laukka D, Luoto TM, Rauhala M, Tetri S, Korhonen TK, Satopää J, Kivisaari R, Luostarinen T, Schwartz C, Czuba T, Taimela S, Lönnrot K*, Järvinen TLN* on behalf of the Finnish study of intraoperative irrigation versus drain alone after evacuation of CSDH (FINISH) study group. Burr-hole drainage with or without irrigation for chronic subdural haematoma (FINISH): a Finnish, nationwide, parallel-group, multicentre, randomised, controlled, non-inferiority trial. The Lancet 2024; 6 June

Länk till publikationen: https://doi.org/10.1016/S0140-6736(24)00686-X

HUS medietjänst betjänar media måndag–torsdag kl. 10–16, fredag kl. 10–15 på numret 050 427 2875 eller per e-post viestinta@hus.fi.