Korrigerat meddelande: Kommunernas klimatutsläpp har minskat med 38 procent jämfört med 2000-talets toppår

Trenden i kommunernas totala utsläpp av växthusgaser fortsatt nedåtgående år 2022. Utsläppen har minskat med 38 procent sedan toppåret 2006.

År 2022 minskade utsläppen av växthusgaser med 4,3 procent jämfört med året innan. De största källorna till utsläpp av växthusgaser var liksom tidigare år vägtrafiken, som stod för av 27,1 procent av de totala utsläppen, följt av jordbruket och fjärrvärmen, som stod för 19,8 procent respektive 14,8 procent av de totala utsläppen.

"Kommunerna har gjort långsiktigt klimatarbete och utsläppsminskningen syns särskilt i de kommunvisa utsläppen i Hinku-kommunerna, som har kolneutralitet som mål. På riksnivå har reningen av el- och fjärrvärmeproduktionen haft stor betydelse för utsläppsminskningen. Det finns dock mycket att göra särskilt när det gäller minskningen av utsläpp från fordonstrafiken", säger specialplanerare Jari Rantsi vid Finlands miljöcentral.

I resultaten för 2022 syntes effekterna av Rysslands invasion av Ukraina. På grund av kriget i Ukraina ersattes användningen av naturgas och träbaserade bränslen med stenkol och torv. Detta syntes särskilt inom energisektorn och industrin. Utsläppsintensiteten i fjärrvärmeproduktionen ökade något och utsläppen från den industri som faller utanför utsläppshandelssektorn ökade med 24,5 procent på grund av den ökade oljeanvändningen i diffusa källor.

Energisektorn blir renare, utsläppen från lastbilstrafikens ökade

Utsläppen från elförbrukningen fortsatte att minska. Den minskade energiförbrukningen inverkade positivt på detta. Trots att användningen av stenkol ökade, minskade den ökade vindkraftsproduktionen elproduktionens utsläppsintensitet.

Utsläppen från vägtrafiken minskade med 3,7 procent jämfört med året innan. I lastbilstrafiken ökade utsläppen dock trots att körprestationen minskade. Den minskade distributionsskyldigheten bidrog till ökningen av lastbilstrafikens utsläpp. Förändringarna i distributionsskyldigheten syns särskilt i trafikformer som använder diesel som bränsle, såsom lastbilstrafik.

Utsläppen från annan uppvärmning av byggnader, dvs. olja, gas och trä, fortsatte att minska. I synnerhet utsläppen från oljeuppvärmning minskade (-17 procent).

Utsläppen från avfallshantering minskade med 4,3 procent och utsläppen av fluorerade växthusgaser med 8,1 procent. Likaså minskade utsläppen från de minsta sektorerna, dvs. spår- och sjötrafiken. Utsläppen från jordbruket minskade med 2,8 procent jämfört med året innan.

Beräkningen av utsläpp från arbetsmaskinsektorn har preciserats

Beräkningen av utsläpp från arbetsmaskinsektorn uppdaterades i fråga om beräkningen för bygg-, gruv-, skogs- och jordbruksmaskiner. Utsläppen från byggmaskiner allokeras nu baserat på ytan på de byggnader som färdigställts under beräkningsåret. Vid allokeringen av utsläpp från gruvmaskiner används utvinningsmängderna.

Vid beräkningen av utsläpp från skogsmaskiner beaktas avverkningsarealen enligt anmälan om användning av skog och om det är fråga om gallring eller slutavverkning. I fråga om jordbruksmaskiner beaktas odlingsarealen per kommun samt odlingsväxterna.

De största förändringarna gällde gruvmaskiner. Deras kommunvisa utsläpp kan ha ökat avsevärt. Även i utsläppen från skogsmaskiner förekom påtagliga kommunvisa förändringar.

Skillnaderna i utsläppen per invånare mellan landskapen

Det finns fortfarande stora skillnader mellan kommunerna och landskapen i fråga om utsläppsutvecklingen och dess fördelning på olika sektorer. Utsläppen per invånare var minst i Nyland, Birkaland och Päijänne-Tavastland.

Proportionellt sett minskade utsläppen per invånare mest i Norra Österbotten, Mellersta Finland, Södra Savolax, Norra Karelen och Österbotten, där utsläppen per invånare minskade med 7-8 procent jämfört med 2021.

Skillnaderna mellan landskapen förklaras bland annat av näringsstrukturen, i synnerhet jordbruksdominansen, geografiska egenskaper såsom avstånd och samhällsstruktur samt skillnader i väderförhållandena och bränsleanvändningen för fjärrvärme.

Mer information

• Secialplanerare Jari Rantsi, Finlands miljöcentral, tfn 029 525 1274, fornamn.efternamn@syke.fi
• Specialforskare Santtu Karhinen, Finlands miljöcentral, tfn 029 525 1889, fornamn.efternamn@syke.fi
• Specialforskare Eija Ferreira (oljevärme och annan uppvärmning), Finlands miljöcentral, tfn 029 525 2227, fornamn.efternamn@syke.fi
• Specialforskare Juha Grönroos (jordbruk), Finlands miljöcentral, tfn 029 525 1128, fornamn.efternamn@syke.fi
• Specialist Tommi Forsberg (F-gaser), Finlands miljöcentral, tfn 029 525 1116, fornamn.efternamn@syke.fi

Kommunernas utsläppsberäkning har fått finansiering från EU:s Life IP Canemure-projekt.