Risken för omfattande algblomningar i havsområdena är fortfarande betydande

Risken för omfattande algblomningar i de öppna havsområdena nära Finland är fortfarande hög på samma sätt som under tidigare år, eftersom näringssituationen i havsvattnet till stor del är oförändrat. Risken är stor för att bälten av cyanobakterier bildas i sommar i norra delen av Östersjöns huvudbassäng, i Finska viken, i Skärgårdshavet och i en stor del av Bottenhavet. I Bottenviken är risken fortfarande liten. Omfattningen av ytansamling av cyanobakterier påverkas av sommarens värme- och vindförhållanden.

Näringssituationen, väderförhållandena och växtplanktonets årliga kretslopp skapar förutsättningar för förekomsten av cyanobakterier

I djupen i Östersjöns huvudbassäng finns fortfarande rikligt med fosfor. Om olika vattenskikt blandas vintertid kommer näringsämnena i djupvattnet till ytskiktet. Från huvudbassängen överförs ofta näringsämnen med djupströmmarna också till östra Finska viken, där det näringsrika djupvattnet blandas med ytvattnet under vintern. När ljuset ökar efter vintern börjar växtplankton växa. Detta kallas vårblomning av växtplankton och består huvudsakligen av kiselalger och pansarflagellater.

Vid vårblomningen är mängden växtplankton i vattnet mångdubbel jämfört med sommarens algblomningar. Vattnet färgas ofta brunt och fisknäten kan bli slemmiga, men vårblomningen av växtplankton bildar liksom cyanobakterierna inga ytansamlingar av alger eller bakterier och det medför ingen hälsorisk. Tidpunkten för vårblomningen har tidigarelagts med ett par veckor på 2000-talet. Vårblomningen upphör när kvävet som begränsar tillväxten av kisel- och pansarflagellaterna har gått åt. Efter att kvävet upphört blir det numera ett överskott av fosfornäring i ytvattnet i de öppna havsområdena nära Finland med undantag av Bottenviken. Kvävebrist gynnar sommarens massförekomst av cyanobakterier, eftersom Aphanizomenon-, Dolichospermum- och Nodularia-cyanobakterier kan utnyttja kvävgas som lösts upp i vattnet från luften och som de i praktiken har tillgång till nästan obegränsat. Kvävebindning ger alltså cyanobakterierna en konkurrensfördel jämfört med andra växtplankton.

På sommaren påskyndar varma vatten cyanobakteriernas tillväxt. Rikligt förekommande cyanobakterier väcker inte nödvändigtvis uppmärksamhet om cyanobakteriernas celler är blandade med ett tjockt vattenskikt. Uppkomsten av omfattande bälten av cyanobakterier på öppet hav som kan observeras även via satellit förutsätter ett par veckors gynnsamma växtförhållanden – det vill säga varmt och soligt väder samt tillräckligt med fosfor – och dessutom några dagars vindfattig period. Ytansamlingar består i huvudsak av gamla celler av cyanobakterier som är i dåligt skick och som inte längre kan reglera sitt djup i vattnet. I slutet av blomningen bryts största delen av algcellerna ned i vattnet och endast en del sjunker till botten. De olika arterna av cyanobakterier övervintrar som vilande celler på havsbottnen eller som växtceller i vattenpelaren.

Risken för massförekomster av cyanobakterier på öppet hav påverkas alltså av vinterns väderförhållanden, vårens näringssituation, vårblomningens styrka och arter och de näringsämnen som binds med den samt sommarens väderförhållanden. Även uppvällning av fosforhaltigt vatten till ytskiktet sommartid kan gynna tillväxten av cyanobakterier.

I Bottenhavet har risken för cyanobakterier ökat betydligt

Under de senaste tio åren har den regionala risken för cyanobakterier i öppna havsområden i stort sett förblivit oförändrad, men i Bottenhavet har risken ökat betydligt. På öppet hav påverkas förekomsten av cyanobakterier främst av sommarens väderförhållanden. Vid kusten och i skärgården kan det lokala algläget variera snabbare än på öppet hav. En förbättring av tillståndet i Östersjöns huvudbassäng skulle avsevärt minska massförekomsten av cyanobakterier på stora områden.

Uppföljningen av havets tillstånd producerar också information för prognostisering av risken för cyanobakterier

Vid bedömningen av risken för förekomst av cyanobakterier används uppgifter från många olika källor. Finlands miljöcentral och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) har gjort heltäckande mätningar av näringsmängderna. I bedömningen användes också övervakningsmaterial från NTM-centralernas kustövervakning, Alg@line-uppföljningen som gjorts på handelsfartyg samt satellitbilds- och vädermaterial. Prognosen för hur bälten av cyanobakterier bildas har gjorts med hjälp av dessa material med modelleringsmetoder baserade på artificiell intelligens.

Informationen om cyanobakterier inleds under midsommarveckan

Finlands miljöcentral informerar i sommar om det allmänna algläget varje vecka 20.6–8.8.2024. Meddelandet publiceras torsdagar kl. 13. Uppföljningen av algläget fortsätter ända till slutet av september.

Cyanobakterierna kan bilda olika gifter och bland annat ämnen som irriterar huden eller ögonen. Man ska alltid vara försiktig med rikliga blomningar av cyanobakterier. Kommunerna och städerna följer med algläget på badstränderna.