Suomen ympäristökeskus

Risken för omfattande algblomningar i havsområdena är fortfarande betydande

Dela

Risken för cyanobakterier, det som ofta kallats blågrönalger, är betydande i Finska viken, Skärgårdshavet och även i Bottenhavets södra och mellersta delar.

Alt text: Karta över risk för blågrönalgblomning i Östersjön sommaren 2024. Risknivåerna varierar från stor (röd färg) till liten (blå färg).
Risk för algblomning 2024. Det vita området har inte bedömts, eftersom inga uppgifter om vinterns näringssituation finns tillgängliga från området. Finlands miljöcentral

Risken för omfattande algblomningar i de öppna havsområdena nära Finland är fortfarande hög på samma sätt som under tidigare år, eftersom näringssituationen i havsvattnet till stor del är oförändrat. Risken är stor för att bälten av cyanobakterier bildas i sommar i norra delen av Östersjöns huvudbassäng, i Finska viken, i Skärgårdshavet och i en stor del av Bottenhavet. I Bottenviken är risken fortfarande liten. Omfattningen av ytansamling av cyanobakterier påverkas av sommarens värme- och vindförhållanden.

Näringssituationen, väderförhållandena och växtplanktonets årliga kretslopp skapar förutsättningar för förekomsten av cyanobakterier

I djupen i Östersjöns huvudbassäng finns fortfarande rikligt med fosfor. Om olika vattenskikt blandas vintertid kommer näringsämnena i djupvattnet till ytskiktet. Från huvudbassängen överförs ofta näringsämnen med djupströmmarna också till östra Finska viken, där det näringsrika djupvattnet blandas med ytvattnet under vintern. När ljuset ökar efter vintern börjar växtplankton växa. Detta kallas vårblomning av växtplankton och består huvudsakligen av kiselalger och pansarflagellater.

Olika%20cyanobakterier%20i%20mikroskopbilden.%20N%E5gra%20av%20dem%20%E4r%20spiralformade%2C%20n%E5gra%20%E4r%20h%E5rliknande.
Olika cyanobakterier i mikroskopbilden. Kvävebindning ger Aphanizomenon-, Dolichospermum- och Nodularia-cyanobakterier en konkurrensfördel jämfört med andra växtplankton. Sirpa Lehtinen / Finlands miljöcentral

Vid vårblomningen är mängden växtplankton i vattnet mångdubbel jämfört med sommarens algblomningar. Vattnet färgas ofta brunt och fisknäten kan bli slemmiga, men vårblomningen av växtplankton bildar liksom cyanobakterierna inga ytansamlingar av alger eller bakterier och det medför ingen hälsorisk. Tidpunkten för vårblomningen har tidigarelagts med ett par veckor på 2000-talet. Vårblomningen upphör när kvävet som begränsar tillväxten av kisel- och pansarflagellaterna har gått åt. Efter att kvävet upphört blir det numera ett överskott av fosfornäring i ytvattnet i de öppna havsområdena nära Finland med undantag av Bottenviken. Kvävebrist gynnar sommarens massförekomst av cyanobakterier, eftersom Aphanizomenon-, Dolichospermum- och Nodularia-cyanobakterier kan utnyttja kvävgas som lösts upp i vattnet från luften och som de i praktiken har tillgång till nästan obegränsat. Kvävebindning ger alltså cyanobakterierna en konkurrensfördel jämfört med andra växtplankton.

På sommaren påskyndar varma vatten cyanobakteriernas tillväxt. Rikligt förekommande cyanobakterier väcker inte nödvändigtvis uppmärksamhet om cyanobakteriernas celler är blandade med ett tjockt vattenskikt. Uppkomsten av omfattande bälten av cyanobakterier på öppet hav som kan observeras även via satellit förutsätter ett par veckors gynnsamma växtförhållanden – det vill säga varmt och soligt väder samt tillräckligt med fosfor – och dessutom några dagars vindfattig period. Ytansamlingar består i huvudsak av gamla celler av cyanobakterier som är i dåligt skick och som inte längre kan reglera sitt djup i vattnet. I slutet av blomningen bryts största delen av algcellerna ned i vattnet och endast en del sjunker till botten. De olika arterna av cyanobakterier övervintrar som vilande celler på havsbottnen eller som växtceller i vattenpelaren.

Risken för massförekomster av cyanobakterier på öppet hav påverkas alltså av vinterns väderförhållanden, vårens näringssituation, vårblomningens styrka och arter och de näringsämnen som binds med den samt sommarens väderförhållanden. Även uppvällning av fosforhaltigt vatten till ytskiktet sommartid kan gynna tillväxten av cyanobakterier.

I Bottenhavet har risken för cyanobakterier ökat betydligt

Under de senaste tio åren har den regionala risken för cyanobakterier i öppna havsområden i stort sett förblivit oförändrad, men i Bottenhavet har risken ökat betydligt. På öppet hav påverkas förekomsten av cyanobakterier främst av sommarens väderförhållanden. Vid kusten och i skärgården kan det lokala algläget variera snabbare än på öppet hav. En förbättring av tillståndet i Östersjöns huvudbassäng skulle avsevärt minska massförekomsten av cyanobakterier på stora områden.

Uppföljningen av havets tillstånd producerar också information för prognostisering av risken för cyanobakterier

Vid bedömningen av risken för förekomst av cyanobakterier används uppgifter från många olika källor. Finlands miljöcentral och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) har gjort heltäckande mätningar av näringsmängderna. I bedömningen användes också övervakningsmaterial från NTM-centralernas kustövervakning, Alg@line-uppföljningen som gjorts på handelsfartyg samt satellitbilds- och vädermaterial. Prognosen för hur bälten av cyanobakterier bildas har gjorts med hjälp av dessa material med modelleringsmetoder baserade på artificiell intelligens.

Informationen om cyanobakterier inleds under midsommarveckan

Finlands miljöcentral informerar i sommar om det allmänna algläget varje vecka 20.6–8.8.2024. Meddelandet publiceras torsdagar kl. 13. Uppföljningen av algläget fortsätter ända till slutet av september.

Cyanobakterierna kan bilda olika gifter och bland annat ämnen som irriterar huden eller ögonen. Man ska alltid vara försiktig med rikliga blomningar av cyanobakterier. Kommunerna och städerna följer med algläget på badstränderna.

Nyckelord

Kontakter

Riskbedömning av algblomningar i Finlands havsområde:
Specialforskare Jouni Lehtoranta, Finlands miljöcentral SYKE, fornamn.efternamn@syke.fi, tfn 0295 251 363

Kommunikationsspecialist Eija Järvinen, Finlands miljöcentral SYKE, fornamn.efternamn@syke.fi, tfn 0295 251 242

Finlands miljöcentrals medietjänst

Finlands miljöcentrals medietjänst ger information om forskning, hjälper journalister att hitta experter för intervjuer och tillhandahåller fotografier för mediabruk.

Kontakterna kommer att besvaras av kommunikationsexperter. Vi serverar vardagar från 9.00 till 16.00.

Tel:029 525 1072syke_ajankohtaiset@syke.fi

Bilder

Alt text: Karta över risk för blågrönalgblomning i Östersjön sommaren 2024. Risknivåerna varierar från stor (röd färg) till liten (blå färg).
Risk för algblomning 2024. Det vita området har inte bedömts, eftersom inga uppgifter om vinterns näringssituation finns tillgängliga från området.
Ladda ned bild
Olika cyanobakterier i mikroskopbilden. Några av dem är spiralformade, några är hårliknande.
Olika cyanobakterier i mikroskopbilden. Kvävebindning ger Aphanizomenon-, Dolichospermum- och Nodularia-cyanobakterier en konkurrensfördel jämfört med andra växtplankton.
Ladda ned bild

Länkar

Finlands miljöcentral - Med kunskap skapar vi hopp.

Finlands miljöcentral
Latokartanonkaari 11
00790 HELSINKI

0295 251 000

https://www.syke.fi/sv-FI

Det är dags att övergå från att lösa enskilda miljöproblem till en hållbarhetsomställning som genomsyrar hela samhället. Finlands miljöcentral (Syke) påverkar byggandet av ett hållbart samhälle genom forskning, information och tjänster. Finlands miljöcentral är ett forskningsinstitut där cirka 700 experter och forskare arbetar i Helsingfors, Uleåborg, Jyväskylä och Joensuu.

Följ Suomen ympäristökeskus

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen ympäristökeskus

Vuoden vesistökunnostaja -palkinto Valonialle ja elämäntyöpalkinto Timo Yrjänälle12.6.2024 09:19:41 EEST | Tiedote

Vesistökunnostusverkoston Vuoden vesistökunnostaja -palkinto myönnettiin 11.6. kestävän kehityksen organisaatio Valonialle kiitoksena pitkäjänteisestä ja tuloksekkaasta työstä vesistöjen hyväksi. Palkinnon vastaanotti Valonian vesi- ja luontoasiantuntija Jarkko Leka. Elämäntyöpalkinnolla palkittiin puolestaan Pohjois-Pohjanmaan ELY-keskuksen johtava vesitalousasiantuntija Timo Yrjänä pitkästä ja ansiokkaasta urasta vesistökunnostusten ja vesiensuojelun parissa. Tunnustukset jaettiin vesistökunnostusalan suurimman vuositapahtuman eli valtakunnallisen vesistökunnostusverkoston vuosiseminaarissa Rovaniemellä.

Happamat sulfaattimaat hyötykäyttöön – Tutkimuksessa testataan happamien maamassojen neutralointia teollisuuden sivuvirtamateriaaleilla11.6.2024 08:30:00 EEST | Tiedote

Suomen rannikkoalueet ovat muinaista merenpohjaa. Maan kohoamisen seurauksena alueet sijaitsevat nyt noin 100 metriä merenpinnan yläpuolelle sijoittuvalla vyöhykkeellä. Merenpohjaan kerrostui aikoinaan runsaasti sulfidimuotoista rikkiä, joka nyt kuivalla maalla happamoittaa maaperää. Happamiin sulfaattimaihin liittyvien riskien arvioidaan lisääntyvän ilmastonmuutoksen seurauksena, koska kuivuus lisää entisestään maaperän happamoitumista. Tutkijoiden tavoitteena on edistää happamien sulfaattimaiden ympäristöystävällistä ja rakentamisen kannalta turvallista hyötykäyttöä.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye