Kommundirektörer i skärselden - många olika orsaker till misstroende
Misstroende mot kommundirektören har blivit vanligare under de senaste åren och misstroendeprocesserna uppstår snabbare. En misstroendeprocess även mot en kommundirektör som varit verksam länge i kommunen kan uppstå på kort tid och sluta med att kommundirektören avgår snabbt, till och med inom ett år. Också nya kommundirektörer kan bli tvungna att avgå snabbt på grund av misstroende.
Det här framgår av Kommunförbundets färska utredning ”Kunnanjohtajat kiirastulessa (Kommundirektörer i skärselden)” som offentliggjordes den 13 juni.
Det finns många olika orsaker till att misstroende uppstår.
– Ofta är den egentliga grundorsaken inte något som kommundirektören gjort, även om det i vissa fall kan vara det, säger Sini Sallinen, utvecklingschef vid Kommunförbundet.
Bristen på förtroende kan bero på en enskild persons (kommundirektörens eller någon annans) agerande, förändringar i partiernas maktstrukturer och missförhållanden i roller och processer. Omfattande förändringar och utmaningar i verksamhetsmiljön ställer tuffa krav på de förtroendevaldas arbete.
Ofta finns det inte bara en orsak till misstroendet, utan det handlar om flera olika orsaker som är sammanflätade med varandra.
Kommundirektören kan också förlora förtroendet för de förtroendevalda och föreslå sin egen avgång med stöd av direktörsavtalet.
Viktigt med förtroende mellan kommundirektören och de förtroendevalda
Att bygga förtroende kräver handlingar i vardagen och tid av både de förtroendevalda och kommundirektören.
– Det här är särskilt viktigt i början av fullmäktigeperioden eller när det sker ett byte på kommundirektörsposten, betonar Kommunförbundets forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.
Parallellt med utvecklingen av städernas och kommunernas processer, arbetsmetoder och strukturer behöver man också utveckla arbetskulturen, även bland de förtroendevalda.
De förtroendevaldas arbete är i dag krävande och kan stödas genom diskussioner och genom kommunens egna projekt för att utveckla arbetskulturen eller till exempel genom extern utbildning och experttjänster.
Materialet baseras på intervjuer och enkäter om arbetshälsa
Materialet i utredningen omfattar sammanlagt cirka 40 personintervjuer eller gruppintervjuer med kommunstyrelseordförande och kommundirektörer, andra diskussioner samt resultat och öppna svar från enkäten om kommundirektörernas arbetshälsa 2022.
Kommunförbundets ACTA-forskningspublikation Kunnanjohtajat kiirastulessa (Kommundirektörer i skärselden, svensk resumé) kan laddas ner på Kuntaliitto.fi. (https://www.kuntaliitto.fi/julkaisut/2024/2277-kunnanjohtajat-kiirastulessa-acta-nro-285)
Närmare upplysningar
Sini Sallinen, utvecklingschef, Kommunförbundet, tfn 050 464 5662
Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef, Kommunförbundet, tfn 050 337 5634
Nyckelord
Kontakter
Tony HagerlundUtvecklingschef, kommunikation
Tel:+358 50 526 2158tony.hagerlund@kuntaliitto.fiFinlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen. Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare. Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.
Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntaliitto vetoaa valtioneuvostoon ja ministeriöihin: lakihankkeiden lausuntoaikoja pidennettävä kesälomakaudella26.6.2025 12:10:12 EEST | Tiedote
Kuntaliitto vetoaa valtioneuvostoon ja ministeriöihin, jotta lakihankkeiden lausuntokierroksia ei ajoitettaisi kesälomien ajaksi. Kunnille ei jää kesäkaudella aikaa valmistella ja jättää lausuntoja niitä koskeviin lakeihin ja asetuksiin.
Kuntaliitto selvitti: Suomalaiset samaistuvat vahvasti kotikuntaansa - kiinnostavia kuntakohtaisia eroja18.6.2025 01:00:00 EEST | Tiedote
Mihin kuntiin tai alueisiin samaistut? Kuntaliiton tuore Kuntalaistutkimus osoittaa, että suomalaiset samaistuvat yhä vahvasti kotikuntaansa, erityisesti pienissä kunnissa ja iäkkäämmissä ikäryhmissä. Paikallisuus elää vahvana arjessa, vaikka samaan aikaan Eurooppa ja maakunta kasvattavat merkitystään. Kärkikolmikkona samaistumisessa ovat Suomi, Pohjoismaat ja kotikunta. Kotikuntaansa samaistuvien määrä kuitenkin vaihtelee merkittävästi eri puolilla Suomea. Tutkimuksesta selviää myös, että mitä vahvemmin suomalaiset kokevat kuuluvansa kotikuntaansa, sitä enemmän he luottavat päätöksentekoon ja ovat tyytyväisempiä kunnan palveluihin. Samaan aikaan uudet hallinnolliset rakenteet etsivät vielä paikkaansa ihmisten arjessa: hyvinvointialueet eivät vielä tunnu omilta. Kuntalaistutkimukseen vastasi 10 500 suomalaista 46 kunnasta ja kaupungista. Liitedioista pääsee tutustumaan kuntakohtaisiin tuloksiin. Esimerkiksi Naantalissa ja Inarissa samaistuminen kotikuntaan on poikkeuksellisen vahvaa. S
Joka kolmas kuntapäättäjä on kohdannut häirintää tai uhkailua6.6.2025 07:20:00 EEST | Tiedote
Kolme kymmenestä kuntapäättäjästä on kokenut häirintää tai uhkailua kuluvalla valtuustokaudella, ilmenee Kuntaliiton tuoreesta Kuntapäättäjätutkimuksesta. Häirintää kokevat erityisesti naiset ja näkyvissä luottamustehtävissä toimivat. Häirinnän muodoista yleisimpiä ovat asiaton palaute mediassa (57 %), sanalliset uhkaukset tai aggressio kasvokkain (43 %) sekä maalittaminen (35 %). Sosiaalisessa mediassa tapahtuneet uhkaukset ovat hieman vähentyneet vuodesta 2020. Samalla tutkimus osoittaa myös valonpilkahduksia: keskusteluilmapiiri kunnissa on monin paikoin parantunut.
Vauvarahaa maksavien kuntien määrä kasvussa2.6.2025 09:24:01 EEST | Tiedote
Vauvaraha on yleistynyt erityisesti pienissä kunnissa, joissa etsitään tapoja tukea perheitä ja houkutella uusia asukkaita, selviää Kuntaliiton tuoreesta selvityksestä. Vastasyntyneitä muistetaan jollain tavalla lähes 120 kunnassa, ja vauvarahaa maksetaan 64 kunnassa. Suurimmillaan vauvaraha on 10 000 euroa. – Vaikka vauvaraha ei ratkaise väestörakenteen muutoksia, monessa kunnassa sen avulla halutaan viestiä, että lapset ja lapsiperheet ovat arvokkaita sekä tukea perheiden arkea, sanoo kehittämispäällikkö Jarkko Lahtinen Kuntaliitosta.
Vasa är Årets klimatkommun 202522.5.2025 14:40:00 EEST | Pressmeddelande
Kommunförbundet premierade Vasa stad med titeln Årets klimatkommun vid Kommunernas klimatkonferens i Åbo 22.5.2025. Kommunförbundet delar ut priset vartannat år. Urvalskriterierna baserar sig på resultaten av kommunernas arbete för att uppnå koldioxidneutralitet. Den premierade kommunen ska kommunicera på ett effektfullt och ansvarsfullt sätt, vara engagerad i förändringen och få konkreta resultat.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum