Kommundirektörer i skärselden - många olika orsaker till misstroende
13.6.2024 08:30:00 EEST | Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund | Pressmeddelande
Misstroende mot kommundirektören har blivit vanligare under de senaste åren och misstroendeprocesserna uppstår snabbare. En misstroendeprocess även mot en kommundirektör som varit verksam länge i kommunen kan uppstå på kort tid och sluta med att kommundirektören avgår snabbt, till och med inom ett år. Också nya kommundirektörer kan bli tvungna att avgå snabbt på grund av misstroende.
Det här framgår av Kommunförbundets färska utredning ”Kunnanjohtajat kiirastulessa (Kommundirektörer i skärselden)” som offentliggjordes den 13 juni.
Det finns många olika orsaker till att misstroende uppstår.
– Ofta är den egentliga grundorsaken inte något som kommundirektören gjort, även om det i vissa fall kan vara det, säger Sini Sallinen, utvecklingschef vid Kommunförbundet.
Bristen på förtroende kan bero på en enskild persons (kommundirektörens eller någon annans) agerande, förändringar i partiernas maktstrukturer och missförhållanden i roller och processer. Omfattande förändringar och utmaningar i verksamhetsmiljön ställer tuffa krav på de förtroendevaldas arbete.
Ofta finns det inte bara en orsak till misstroendet, utan det handlar om flera olika orsaker som är sammanflätade med varandra.
Kommundirektören kan också förlora förtroendet för de förtroendevalda och föreslå sin egen avgång med stöd av direktörsavtalet.
Viktigt med förtroende mellan kommundirektören och de förtroendevalda
Att bygga förtroende kräver handlingar i vardagen och tid av både de förtroendevalda och kommundirektören.
– Det här är särskilt viktigt i början av fullmäktigeperioden eller när det sker ett byte på kommundirektörsposten, betonar Kommunförbundets forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.
Parallellt med utvecklingen av städernas och kommunernas processer, arbetsmetoder och strukturer behöver man också utveckla arbetskulturen, även bland de förtroendevalda.
De förtroendevaldas arbete är i dag krävande och kan stödas genom diskussioner och genom kommunens egna projekt för att utveckla arbetskulturen eller till exempel genom extern utbildning och experttjänster.
Materialet baseras på intervjuer och enkäter om arbetshälsa
Materialet i utredningen omfattar sammanlagt cirka 40 personintervjuer eller gruppintervjuer med kommunstyrelseordförande och kommundirektörer, andra diskussioner samt resultat och öppna svar från enkäten om kommundirektörernas arbetshälsa 2022.
Kommunförbundets ACTA-forskningspublikation Kunnanjohtajat kiirastulessa (Kommundirektörer i skärselden, svensk resumé) kan laddas ner på Kuntaliitto.fi. (https://www.kuntaliitto.fi/julkaisut/2024/2277-kunnanjohtajat-kiirastulessa-acta-nro-285)
Närmare upplysningar
Sini Sallinen, utvecklingschef, Kommunförbundet, tfn 050 464 5662
Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef, Kommunförbundet, tfn 050 337 5634
Nyckelord
Kontakter
Tony HagerlundUtvecklingschef, kommunikation
Tel:+358 50 526 2158tony.hagerlund@kuntaliitto.fiFinlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen. Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare. Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.
Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntaliitto: Peruskoulun visio tarvitsee rinnalleen konkreettiset uudistusaskeleet11.2.2026 14:29:18 EET | Tiedote
Kuntaliitto pitää opetus- ja kulttuuriministeriön Peruskoulu 2045 -vision tärkeänä pitkän aikavälin suuntana suomalaiselle peruskoululle ja koko yhteiskunnalle. Kuntaliitto korostaa, että vision käytännön toteutus tapahtuu kunnissa: teknologian hyödyntäminen, kuntien välinen yhteistyö ja lainsäädännön kokonaisvaltainen tarkastelu ovat keskeisiä keinoja varmistaa laadukas ja yhdenvertainen perusopetus kaikille. “On tärkeää tunnistaa perusopetuksen vahvuudet. Suomalainen, vahvasti kuntapohjainen perusopetus on osoittanut toimivuutensa, vaikka maailma ympärillä muuttuu”, erityisasiaintuntija Minna Lindberg Kuntaliitosta nostaa esille.
Kommunförbundet: Kommunerna motsätter sig inte konkurrensutsättning, men varnar för en okontrollerad upphandlingsreform5.2.2026 15:10:53 EET | Pressmeddelande
Regeringen överlämnade 5.2.2026 en proposition till riksdagen om en ändring av upphandlingslagen. Om förslaget går igenom skulle det ha stora konsekvenser för kommunernas servicestrukturer, organiseringen av tjänster och kommunernas gemensamma in house-bolag. Lagändringen skulle innebära omfattande strukturella arrangemang för många kommuner, bland annat inom måltids- och IKT-tjänster samt inom ekonomiförvaltningens och utvecklingsbolagens tjänster. Enligt Kommunförbundets bedömning ökar inte en mekanisk gräns på 10 procents ägande konkurrensen, utan hotar att splittra effektiva samarbetsstrukturer. "Kommunförbundet ställer sig positivt till målet att öka konkurrensen vid offentliga upphandlingar. Ur kommunernas perspektiv är den centrala frågan ändå hur konkurrensen kan ökas i områden där det i praktiken inte finns någon fungerande marknad”, säger Kommunförbundets verkställande direktör Minna Karhunen.
Kuntaliitto: Kunnat eivät vastusta kilpailutusta, mutta varoittavat hallitsemattomasta hankintauudistuksesta5.2.2026 15:10:53 EET | Tiedote
Hallitus antoi 5.2.2026 eduskunnalle esityksen hankintalain uudistamisesta. Toteutuessaan esitys vaikuttaisi merkittävästi kuntien palvelurakenteisiin, palveluiden järjestämiseen sekä kuntien yhteisiin in house -yhtiöihin. Lakimuutos merkitsisi monille kunnille laajoja rakennejärjestelyjä muun muassa ateria- ja ICT-palveluissa sekä taloushallinnon ja kehitysyhtiöiden palveluissa. Kuntaliiton arvion mukaan mekaaninen 10 prosentin omistusraja ei lisää kilpailua, vaan uhkaa hajottaa tehokkaita yhteistyörakenteita. ”Kuntaliitto jakaa tavoitteen kilpailun lisäämisestä julkisissa hankinnoissa. Kuntien näkökulmasta keskeinen kysymys on kuitenkin se, miten kilpailua voidaan lisätä alueilla, joilla toimivia markkinoita ei käytännössä ole”, Kuntaliiton toimitusjohtaja Minna Karhunen sanoo.
Kuntapalvelujen tuottavuuden mittaaminen aidosti monimutkaista - uusia mittareita tarvitaan4.2.2026 14:15:00 EET | Tiedote
Kuntaliiton Elinkeinoelämän tutkimuslaitos ETLA:lta tilaama tuore Toimintalähtöinen tuottavuusmittaus kunnissa -tutkimus tarkastelee kuntapalveluiden tuottavuustutkimuksen tilaa ja julkisten palvelujen tuottavuuden mittaamista. Kuntapalvelut muodostavat suomalaisen hyvinvointivaltion arjen ytimen. Viime aikojen julkisessa keskustelussa tuottavuuden parantaminen on nostettu keskeiseksi tekijäksi Suomen kasvulle.
Arbetslösheten tärde på kommunekonomin 20253.2.2026 11:07:56 EET | Pressmeddelande
Den kommunala ekonomin försvagades som väntat ifjol jämfört med år 2024. Mätt med verksamhetens och investeringarnas kassaflöde hade kommunekonomin ett underskott på över 800 miljoner euro år 2025, eftersom kommunernas kostnader ökade rejält bland annat på grund av AN-reformen. Det försämrade ekonomiska läget förklaras också av minskade skatteintäkter och nedskärningar i statsandelarna. Uppgifterna framgår av Kommunförbundets bokslutsanalys, som bedömer kommunekonomins tillstånd år 2025.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum