I de mest utsatta bostadsområdena går mest pengar förlorade på spelautomaterna i det egna området

I undersökningen avsågs med utsatthet områdets låga inkomstnivå, den höga andelen invånare som endast gått grundskolan samt den höga arbetslöshetsgraden. Undersökningens material är från 2022, då antalet spelautomater i Fastlandsfinland sammanlagt var cirka 12 000. Antalet automater hade minskat med hela 10 000 jämfört med tidigare granskningar som gjordes 2018–2019.

I bostadsområden där det är vanligt med utsatthet och det finns många automater är förlusterna per invånare störst. Den låga inkomst- och utbildningsnivån hos invånarna i området har det största sambandet med tillgången till automater.

"Det här kan ses som en ond cirkel. Ju mer utsatthet det finns i bostadsområdet, desto mer pengar används på spelautomater och desto oftare finns det automater också i området. De förlorade pengarna ökar ojämlikheten och risken för spelproblem ytterligare", konstaterar specialforskare Jani Selin vid THL.

"Antalet spelautomater har minskat betydligt i och med den obligatoriska identifieringen och pandemin, då till exempel affärerna tog bort dem från sina lokaler. Det finns dock fortfarande fler automater i utsatta bostadsområden", fortsätter Selin.

Noggrannare reglering av placeringen av spelautomater behövs

Enligt lotterilagen ska placeringen av automaterna planeras så att skadeverkningarna som spelandet ger upphov till blir så små som möjligt. I Finland används en decentraliserad placeringsmodell för spelautomater, dvs. de har placerats i vardagliga miljöer, såsom affärer, bensinstationer och kiosker. Automater finns också i separata spelhallar.

"I ljuset av vår undersökning förverkligas inte lotterilagens formuleringar om minimering av skadeverkningar, även om placeringen av spelautomater har diskuterats i flera år", konstaterar forskningschef Susanna Raisamo vid THL.

Enligt regeringsprogrammet ska flyttandet av spelautomaterna till separata lokaler utredas. Behovet av utredning nämns också i beslutet om tillsättande av det pågående projektet för penningspelssystemet.

En strängare reglering av placeringen av automaterna är enligt THL:s forskare motiverad för att minska de spelrelaterade skadorna och den regionala ojämlikheten.

"Så länge placeringen av automaterna inte regleras utan spelbolaget fattar besluten självständigt och med stöd av företagsekonomiska grunder kommer automaterna även i fortsättningen att koncentreras till sårbara bostadsområden", bedömer Raisamo.

Den första undersökningen av sitt slag

I undersökningen kombinerades Statistikcentralens regionala befolkningsuppgifter samt exakta uppgifter om konsumtionen av spelautomater. Resultaten är unika internationellt sett.

"Detta är veterligen den första undersökningen som grundar sig på exakta uppgifter om lokalbefolkningens spelkonsumtion i automaterna i det egna bostadsområdet", beskriver Selin.

Dessutom publiceras forskningsresultat för Esbo, Helsingfors och Vanda senare i år.

"Våra framtida forskningsresultat grundar sig på socioekonomiska uppgifter på regional nivå och anonymiserade uppgifter om spelkonsumtion, så de ger ännu noggrannare information om sambandet mellan automaternas tillgänglighet, spelkonsumtion och socioekonomiska faktorer", berättar forskare Pasi Okkonen vid THL.

Mer information:

Undersökning: Tillgången till spelautomater och hur mycket pengar som går åt till dem varierar beroende på områdets socioekonomiska ställning (på finska)

Jani Selin (Penningspelspolitik)
specialforskare
THL
tfn 029 524 7146
e-post: etunimi.sukunimi@thl.fi

Susanna Raisamo (Penningspelspolitik)
forskningschef
THL
tfn 029 524 6719
e-post: etunimi.sukunimi@thl.fi

Pasi Okkonen (Platsuppgifter och geografisk tillgänglighet)
Forskare
THL
tfn 029 524 8592
e-post: fornamn.efternamn@thl.fi