Fallolyckor på sjukhus leder till skador hos var tredje som fallit

”Fallolyckor är den vanligaste olyckshändelsen på sjukhus, och på grund av den åldrande befolkningen ökar de. Detta är en stor utmaning för patientsäkerheten, som är patientens grundläggande rättighet", säger utvecklingschef Anniina Heikkilä, magister i hälsovetenskaper, från HUS Ledning för vårdarbetet. Hennes doktorsavhandling granskades vid Helsingfors universitet i juni.

På HUS studerades incidensen av, risken för och konsekvenserna av fallolyckor. Dessutom utvärderades reliabiliteten hos FRAT-indikatorn (Peninsula Health Falls Risk Assessment Tool) som används inom den specialiserade sjukvården i Finland. Fallolyckor på sjukhus är ett globalt problem, men deras förekomst inom den specialiserade sjukvården, olika sjukdomsgrupper och olika specialiteter har inte studerats tidigare i Finland.

En tredjedel av de patienter som fallit på sjukhuset fick skador till följd av fallolyckan. De flesta skadorna var i huvudområdet, och de vanligaste skadorna var smärta och förvirring.

Fallolyckorna inträffade vanligen i början av vården och deras antal varierade beroende på specialitet och diagnosgrupp: oftast föll neurologiska patienter och mest sällan kirurgiska patienter.

Fallolyckor på sjukhuset predicerades av en hög ålder, förlängd sjukhusvistelse, neurologisk sjukdom samt att patienten anlänt från ett annat sjukhus eller från jouren. Fallrisken ökade också vid förekomst av bidiagnoserna demens, lunginflammation och i synnerhet skador till följd av alkoholmissbruk.

Förlängda sjukhusvistelser och ökad dödlighet

Fallolyckorna förlängde sjukhusvistelserna: hos somatiska patienter var vårdperioden fyra dagar längre och hos psykiatriska patienter 17 dagar längre än i kontrollgruppen. Fallolyckorna ökade också vårdkostnaderna.

Fallolyckor på sjukhuset ökade avsevärt sjukhusdödligheten och den totala dödligheten efter utskrivningen. Sjukhusdödligheten bland patienterna var i genomsnitt 0,6 procent, men bland de som fallit var den 2,9 procent. Under den årslånga uppföljningen dog 35 procent av de som fallit.

Vårdarbetets kvalitet mäts genom antalet fallolyckor

På HUS utvärderas kvaliteten på vårdarbetet bland annat genom att följa upp antalet liggsår och fallolyckor på sjukhuset. Målet är att fallrisken ska bedömas för 80 procent av patienterna som kommer till vårdavdelningen på HUS.

En hög fallrisk utifrån FRAT-bedömningen ökade sannolikheten för att falla med nästan tre gånger jämfört med patienter med låg risk. FRAT visade sig dock vara måttligt reliabelt endast inom specialiteterna internmedicin, neurologi och cancersjukdomar, men även inom dessa specialiteter var reliabiliteten ganska svag.

”Om man för varje patient över 65 år på HUS gör en omfattande bedömning av fallrisken enligt den internationella rekommendationen, kräver det närmare tio sjukskötares årliga arbetsmängd. Det finns inte kapacitet för sådant. Den FRAT-indikator som för närvarande används måste alltså utvecklas och dess innehåll eventuellt utökas”, summerar Anniina Heikkilä.

Undersökningsmaterialet bestod av patientjournaler för 114 951 vuxna patienter som vårdats på HUS vårdavdelningar, en personalenkät och uppgifter från Statistikcentralens statistik över avlidna 2014–2016. Som forskningsmetoder användes tvärsnittsmetoder, kohortmetoder och deskriptiva metoder. Uppgifter om dödsorsak inom ett år efter utskrivningen är från Statistikcentralen. Dessutom samlade sjukskötarna in FRAT-uppgifter från tolv HUS-enheter. Av de patienter som ingick i studien bedömdes 22 700 med hjälp av FRAT, och 14 procent av dem hade en fallrisk.

Forskningsartikel: Inpatient falls in adult acute care – risk assessment, risk factors and consequences (helsinki.fi)  Inpatient falls in adult acute care – risk assessment, risk factors and consequences -doktorsavhandling.