Undersökning: Social- och hälsovården måste också leda återhämtningen från arbetet
15.8.2024 08:30:00 EEST | Työterveyslaitos | Pressmeddelande
Endast 35 procent av arbetstagarna inom social- och hälsovårdsbranschen återhämtar sig effektivt från sitt arbete. Detta är en risk för deras arbetsförmåga och för social- och hälsovårdsbranschen som redan nu lider av brist på arbetskraft. Vid återhämtningen ska man utöver individuella metoder också använda metoder inom arbetsgemenskapen, som är förknippade med organiseringen av arbetet, arbetsgemenskapens funktion och pauser i arbetet.
Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 15.8.2024
En färsk undersökning visar att det finns brister i social- och hälsovårdspersonalens återhämtning från arbetet, vilket leder till dålig arbetsprestation, hälsoproblem eller till och med försämrad arbetsförmåga.
Av social- och hälsovårdspersonalen återhämtade sig effektivt endast 29 procent av de som var under 30 år och 39 procent av de som var över 60 år. För social- och hälsovårdspersonal i alla åldrar var motsvarande procentandel 35 hösten 2023. 40 procent av cheferna och 41 procent av förmännen återhämtade sig effektivt från arbetet.
Individens egna återhämtningsmetoder är inte tillräckliga, utan utöver dem behövs arbetsgemenskapens återhämtningsmetoder. Undersökningen listade åtgärdsrekommendationer för ledning av återhämtning för social- och hälsovårdsbranschens ledning och chefer.
Återhämtning kräver stöd från kompetent ledarskap
Gemensamma metoder för återhämtning är frågor som är kopplade till ledarskap och som kräver tid och kompetens. Med hjälp av dem förbättras hanteringen av arbetsbelastningen, arbetets resurser ökas och användningen av olika återhämtningsmetoder i arbetet, såsom pauser, möjliggörs eller stöds.
– Ledningens och chefernas uppgift är att säkerställa fungerande strukturer för arbetets utförande, arbetsgemenskapens interaktion och användningen av arbetsgemenskapens återhämtningsmetoder, betonar forskningsprofessor Jaana Laitinen från Arbetshälsoinstitutet.
Med strukturer avses överenskommelse om arbetets mål, arbetsfördelning och spelregler, regelbundna gemensamma sammankomster, en trygg atmosfär och öppen interaktion, så att arbetstagarna har möjlighet att ta upp frågor som gäller arbetet och återhämtningen från arbetet. Genom sådana verksamhetsstrukturer kan man säkerställa att arbetet flyter på samt möjliggöra innovativ verksamhet i arbetsgemenskapen och användning av gemensamma metoder för återhämtning från arbetet.
– Utöver det redan väl fungerande vägledande ledarskapet inom social- och hälsovårdsbranschen behövs också ledning av belastningshantering och återhämtning från arbetet. Det utgår från att man säkerställer tillräckliga chefsresurser, det vill säga tid och kompetens, och att man även sörjer för chefens återhämtning från sitt eget arbete, påminner Laitinen.
Åtgärdsrekommendationer för ledning av återhämtning för social- och hälsovårdsbranschens ledning och chefer
1. Ledningens aktivitet och eget exempel
Vid sidan av vägledande ledarskap behövs också ledning av belastningshantering och återhämtning från arbetet. Ledningens och chefernas aktivitet har en nyckelroll i detta. Satsa också på din egen återhämtning från arbetet, eftersom du är ett exempel och när du har återhämtat dig effektivt presterar du väl i ditt arbete.
2. Tid och kompetens
Säkerställ tillräckliga chefsresurser och kompetens för ledarskap av arbetsplatsens verksamhet, arbetets smidighet och återhämtning från arbetet. Uppdatera chefernas uppgiftsbeskrivningar per verksamhetsområde. Se till att det finns utbildning som stärker kompetensen att stödja återhämtningen från arbetet med hjälp av återhämtningsmetoder. Utveckla metoder för återhämtning från arbetet.
3. Strukturer
Se till att strukturerna är i ordning för att säkerställa arbetsgemenskapens funktion, samarbete och innovation samt sociala stöd. Med strukturer avses överenskommelse om arbetets mål, arbetsfördelning och spelregler, regelbundna gemensamma sammankomster, en trygg atmosfär och öppen interaktion, så att arbetstagarna har möjlighet att ta upp frågor som gäller arbetet och återhämtningen från arbetet.
4. Hantering av arbetsbelastning
Satsa på hantering av arbetsbelastning. Följ upp situationen med hjälp av enkäten om arbetshälsa och vidta åtgärder utifrån resultaten. Se till att riskbedömningen och uppgiftsbeskrivningarna uppdateras. Stöd arbetstagaren och arbetsgemenskapen i att avgränsa och prioritera arbetet.
5. Använd alla metoder för återhämtning
Satsa på att använda återhämtningsmetoder i arbetet och på fritiden. Kom tillsammans överens om arbetsgemenskapens återhämtningsmetoder och uppmuntra varandra att använda dem. Möjliggör användningen av arbetsgemenskapens återhämtningsmetoder. Det stödjer också användningen av individuella återhämtningsmetoder under arbetstid.
6. Psykologisk säkerhet
Skapa psykologisk säkerhet i din arbetsgemenskap. Det främjar socialt stöd och återhämtning från arbetet.
7. Socialt stöd
Se till att du i ditt arbete har tid att småprata med arbetstagarna, diskutera hantering av arbetsbelastningen och stödja återhämtningen. Visa arbetstagarna och arbetsgemenskapen socialt stöd i arbetet och ge uppskattande respons och visa tacksamhet. Identifiera de arbetstagare som får lite socialt stöd och stärk det sociala stödet för dem.
8. Behov av särskilt stöd
Säkerställ att din arbetsenhet känner till verksamhetsmodellerna för tidigt stöd, eftersom stöd för arbetsförmågan tillhör alla, redan innan problem med arbetsförmågan uppstår. Stöd i synnerhet personer vars hälsa eller arbetsförmåga har försämrats, vars arbetsmängd ökar plötsligt och som bara har lite tidigare erfarenhet av förändring.
Ta del av undersökningsrapporten
Undersökningsrapport om projektet (på finska): Johda palautumista kriisissä (julkari.fi)
Ytterligare information
Forskningsprofessor Jaana Laitinen, Arbetshälsoinstitutet, tfn 046 851 4426, jaana.laitinen@ttl.fi
Nyckelord
Kontakter
Juha HietanenspecialexpertTyöterveyslaitos | Finnish Institute of Occupational Health | Arbetshälsoinstitutet
Tel:+358504773267juha.hietanen@ttl.fiPäivi LehtomurtokommunikationschefTyöterveyslaitos | Finnish Institute of Occupational Health | Arbetshälsoinstitutet
Tel:+358504156309paivi.lehtomurto@ttl.fiLänkar
MÅ BRA AV JOBBET
Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 500 anställda.

Andra språk
Följ Työterveyslaitos
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Työterveyslaitos
Olika känslokoder förklarar spänningar i arbetsgemenskaper, till exempel mellan generationer19.5.2026 06:00:00 EEST | Pressmeddelande
Känslor och hur man hanterar dem är en viktig del av arbetsförmågan i dagens arbetsliv. I Arbetshälsoinstitutets forskningsprojekt identifierades känslokodernas betydelse i arbetslivet. Koderna är normer som definierar acceptabla och önskvärda känslomässiga rutiner i arbetet. Differentierade känslokoder till exempel mellan generationerna eller könen kan orsaka spänningar och missförstånd i arbetsgemenskaperna. Redan att känna igen koderna kan bidra till att förbättra samarbetet och arbetsatmosfären. En kostnadsfri guide har publicerats om ämnet för att hjälpa arbetsgemenskaperna.
Erilaiset tunnekoodit selittävät jännitteitä työyhteisöissä esimerkiksi sukupolvien välillä19.5.2026 06:00:00 EEST | Tiedote
Tunteet ja niiden hallitseminen ovat nykytyöelämässä tärkeä osa työkykyä. Työterveyslaitoksen tutkimushankkeessa tunnistettiin tunnekoodien merkitys työelämässä. Koodit ovat normeja, jotka määrittelevät hyväksyttäviä ja toivottavia tunteisiin liittyviä toimintatapoja työssä. Eriytyneet tunnekoodit esimerkiksi sukupolvien tai sukupuolten välillä voivat aiheuttaa jännitteitä ja väärinymmärryksiä työyhteisöissä. Jo koodien olemassaolon tunnistaminen voi auttaa parantamaan yhteistyötä ja työilmapiiriä. Työyhteisöjen avuksi on julkaistu aiheesta maksuton opas.
Different emotional codes explain tensions in work communities, for example, between generations19.5.2026 06:00:00 EEST | Press release
Emotions and managing them are an important part of work ability in today’s work life. A research project by the Finnish Institute of Occupational Health identified the significance of emotional codes in work life. Codes are norms that define acceptable and desirable behaviours related to emotions at work. Different emotional codes between generations or genders, for example, can cause tensions and misunderstandings in work communities. Even simply identifying the existence of codes can help improve collaboration and the work atmosphere. A free guide has been published to help work communities.
Undersökning: Arbetsplatserna förutser inte den gröna omställningens kompetensbehov tillräckligt6.5.2026 06:00:00 EEST | Pressmeddelande
För att främja den gröna omställningen krävs starkare miljökompetens på arbetsplatserna. Enligt Arbetshälsoinstitutets enkät varierar emellertid möjligheterna att utveckla den miljökompetens som behövs i arbetet tydligt mellan olika verksamhetsområden och arbetstagargrupper.
Tutkimus: Työpaikat eivät ennakoi vihreän siirtymän osaamistarpeita riittävästi6.5.2026 06:00:00 EEST | Tiedote
Vihreän siirtymän edistäminen edellyttää työpaikoilta nykyistä vahvempaa ympäristöosaamista. Työterveyslaitoksen kyselyn mukaan mahdollisuudet kehittää työssä tarvittavaa ympäristöosaamista vaihtelevat kuitenkin selvästi eri toimialojen ja työntekijäryhmien välillä. Alle 30-vuotiaat osallistuvat kehittämiseen kaikkein vähiten.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum