Undersökning: Social- och hälsovården måste också leda återhämtningen från arbetet
Endast 35 procent av arbetstagarna inom social- och hälsovårdsbranschen återhämtar sig effektivt från sitt arbete. Detta är en risk för deras arbetsförmåga och för social- och hälsovårdsbranschen som redan nu lider av brist på arbetskraft. Vid återhämtningen ska man utöver individuella metoder också använda metoder inom arbetsgemenskapen, som är förknippade med organiseringen av arbetet, arbetsgemenskapens funktion och pauser i arbetet.
Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 15.8.2024
En färsk undersökning visar att det finns brister i social- och hälsovårdspersonalens återhämtning från arbetet, vilket leder till dålig arbetsprestation, hälsoproblem eller till och med försämrad arbetsförmåga.
Av social- och hälsovårdspersonalen återhämtade sig effektivt endast 29 procent av de som var under 30 år och 39 procent av de som var över 60 år. För social- och hälsovårdspersonal i alla åldrar var motsvarande procentandel 35 hösten 2023. 40 procent av cheferna och 41 procent av förmännen återhämtade sig effektivt från arbetet.
Individens egna återhämtningsmetoder är inte tillräckliga, utan utöver dem behövs arbetsgemenskapens återhämtningsmetoder. Undersökningen listade åtgärdsrekommendationer för ledning av återhämtning för social- och hälsovårdsbranschens ledning och chefer.
Återhämtning kräver stöd från kompetent ledarskap
Gemensamma metoder för återhämtning är frågor som är kopplade till ledarskap och som kräver tid och kompetens. Med hjälp av dem förbättras hanteringen av arbetsbelastningen, arbetets resurser ökas och användningen av olika återhämtningsmetoder i arbetet, såsom pauser, möjliggörs eller stöds.
– Ledningens och chefernas uppgift är att säkerställa fungerande strukturer för arbetets utförande, arbetsgemenskapens interaktion och användningen av arbetsgemenskapens återhämtningsmetoder, betonar forskningsprofessor Jaana Laitinen från Arbetshälsoinstitutet.
Med strukturer avses överenskommelse om arbetets mål, arbetsfördelning och spelregler, regelbundna gemensamma sammankomster, en trygg atmosfär och öppen interaktion, så att arbetstagarna har möjlighet att ta upp frågor som gäller arbetet och återhämtningen från arbetet. Genom sådana verksamhetsstrukturer kan man säkerställa att arbetet flyter på samt möjliggöra innovativ verksamhet i arbetsgemenskapen och användning av gemensamma metoder för återhämtning från arbetet.
– Utöver det redan väl fungerande vägledande ledarskapet inom social- och hälsovårdsbranschen behövs också ledning av belastningshantering och återhämtning från arbetet. Det utgår från att man säkerställer tillräckliga chefsresurser, det vill säga tid och kompetens, och att man även sörjer för chefens återhämtning från sitt eget arbete, påminner Laitinen.
Åtgärdsrekommendationer för ledning av återhämtning för social- och hälsovårdsbranschens ledning och chefer
1. Ledningens aktivitet och eget exempel
Vid sidan av vägledande ledarskap behövs också ledning av belastningshantering och återhämtning från arbetet. Ledningens och chefernas aktivitet har en nyckelroll i detta. Satsa också på din egen återhämtning från arbetet, eftersom du är ett exempel och när du har återhämtat dig effektivt presterar du väl i ditt arbete.
2. Tid och kompetens
Säkerställ tillräckliga chefsresurser och kompetens för ledarskap av arbetsplatsens verksamhet, arbetets smidighet och återhämtning från arbetet. Uppdatera chefernas uppgiftsbeskrivningar per verksamhetsområde. Se till att det finns utbildning som stärker kompetensen att stödja återhämtningen från arbetet med hjälp av återhämtningsmetoder. Utveckla metoder för återhämtning från arbetet.
3. Strukturer
Se till att strukturerna är i ordning för att säkerställa arbetsgemenskapens funktion, samarbete och innovation samt sociala stöd. Med strukturer avses överenskommelse om arbetets mål, arbetsfördelning och spelregler, regelbundna gemensamma sammankomster, en trygg atmosfär och öppen interaktion, så att arbetstagarna har möjlighet att ta upp frågor som gäller arbetet och återhämtningen från arbetet.
4. Hantering av arbetsbelastning
Satsa på hantering av arbetsbelastning. Följ upp situationen med hjälp av enkäten om arbetshälsa och vidta åtgärder utifrån resultaten. Se till att riskbedömningen och uppgiftsbeskrivningarna uppdateras. Stöd arbetstagaren och arbetsgemenskapen i att avgränsa och prioritera arbetet.
5. Använd alla metoder för återhämtning
Satsa på att använda återhämtningsmetoder i arbetet och på fritiden. Kom tillsammans överens om arbetsgemenskapens återhämtningsmetoder och uppmuntra varandra att använda dem. Möjliggör användningen av arbetsgemenskapens återhämtningsmetoder. Det stödjer också användningen av individuella återhämtningsmetoder under arbetstid.
6. Psykologisk säkerhet
Skapa psykologisk säkerhet i din arbetsgemenskap. Det främjar socialt stöd och återhämtning från arbetet.
7. Socialt stöd
Se till att du i ditt arbete har tid att småprata med arbetstagarna, diskutera hantering av arbetsbelastningen och stödja återhämtningen. Visa arbetstagarna och arbetsgemenskapen socialt stöd i arbetet och ge uppskattande respons och visa tacksamhet. Identifiera de arbetstagare som får lite socialt stöd och stärk det sociala stödet för dem.
8. Behov av särskilt stöd
Säkerställ att din arbetsenhet känner till verksamhetsmodellerna för tidigt stöd, eftersom stöd för arbetsförmågan tillhör alla, redan innan problem med arbetsförmågan uppstår. Stöd i synnerhet personer vars hälsa eller arbetsförmåga har försämrats, vars arbetsmängd ökar plötsligt och som bara har lite tidigare erfarenhet av förändring.
Ta del av undersökningsrapporten
Undersökningsrapport om projektet (på finska): Johda palautumista kriisissä (julkari.fi)
Ytterligare information
Forskningsprofessor Jaana Laitinen, Arbetshälsoinstitutet, tfn 046 851 4426, jaana.laitinen@ttl.fi
Nyckelord
Kontakter
Juha HietanenspecialexpertTyöterveyslaitos | Finnish Institute of Occupational Health | Arbetshälsoinstitutet
Tel:+358504773267juha.hietanen@ttl.fiPäivi LehtomurtokommunikationschefTyöterveyslaitos | Finnish Institute of Occupational Health | Arbetshälsoinstitutet
Tel:+358504156309paivi.lehtomurto@ttl.fiLänkar
MÅ BRA AV JOBBET
Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 500 anställda.

Andra språk
Följ Työterveyslaitos
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Työterveyslaitos
Työterveyslaitokselle neljä merkittävää tutkimushanketta työelämän muutoksen ja johtamisen teemoista3.10.2025 09:00:00 EEST | Uutinen
Työterveyslaitoksen uudet tutkimushankkeet pureutuvat työelämän ajankohtaisiin haasteisiin: miten vastata hoivatyön kriisiin, vahvistaa hybridityön yhteisöllisyyttä, puuttua työpaikkojen hankaliin tilanteisiin ja johtaa tekoälymuutosta kestävästi. Hankkeita rahoittavat Business Finland, Strategisen tutkimuksen neuvosto STN ja Suomen Akatemia.
Avsikterna att säga upp sig har minskat och det finns positiva tecken i utvecklingen av arbetshälsan1.10.2025 06:00:00 EEST | Pressmeddelande
Det har skett fler positiva än negativa förändringar i finländarnas arbetshälsa och arbetsattityder under de senaste två åren. Avsikterna att säga upp sig har minskat, liksom den allmänna ensamheten. Arbetsengagemanget har stärkts. Utbrändhetssymtomen har förblivit på samma nivå under hela 2020-talet, berättar den senaste Hur mår Finland?-undersökningen.
Irtisanoutumisaikeet ovat vähentyneet ja työhyvinvoinnin kehittymisessä myönteisiä merkkejä1.10.2025 06:00:00 EEST | Tiedote
Suomalaisten työhyvinvoinnissa ja työasenteissa on tapahtunut enemmän myönteisiä kuin kielteisiä muutoksia viimeisen kahden vuoden aikana. Irtisanoutumisaikeet ovat vähentyneet, samoin yleinen yksinäisyys. Työn imu on vahvistunut. Työuupumusoireilu on pysynyt samalla tasolla koko 2020-luvun, kertoo tuorein Miten Suomi voi? -tutkimus.
Intentions to resign have decreased, and there are positive signs in the development of well-being at work1.10.2025 06:00:00 EEST | Press release
The past two years have seen more positive than negative changes in Finns’ well-being at work and attitudes towards work. Intentions to resign have decreased, as has general loneliness. Work engagement has increased. Burnout symptoms have remained at the same level throughout the 2020s, according to the latest How is Finland doing? study.
I expertarbete svallar arbetet ofta över – största arbetspressen inom undervisningsbranschen29.9.2025 10:00:00 EEST | Pressmeddelande
Enligt en färsk undersökning är arbetsbördan i expertarbete ofta för stor och arbetet omfattar uppgifter som inte ingår i den egna arbetsbeskrivningen. Arbetet kan vara i tankarna i skadlig grad även på fritiden. Essentialisering hjälper till att avgränsa arbetet, hitta arbetets kärna och minska belastningen. Som stöd behövs också förändringar på organisationsnivå.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum