Överdriven internetanvändning bland unga har ökat särskilt bland flickor – tydliga kopplingar till psykiska problem och utmaningar i studierna

Den överdrivna internetanvändningen ökade betydligt kraftigare bland flickor än bland pojkar. Förekomsten av överdriven internetanvändning mer än fördubblades bland flickor på gymnasiet och nästan fördubblades bland flickor i de övre årskurserna i den grundläggande utbildningen. 

Med överdriven internetanvändning avses sådan användning som tar mycket tid i anspråk, som är svår att begränsa och som orsakar problem för användaren. Det är väldigt vanligt med sådana här drag i internetanvändningen bland unga. Internetanvändningen kan till exempel bestå av att använda sociala medier, spela eller titta på videor.

"Det är svårt att med säkerhet säga varför just flickors överdrivna internetanvändning har ökat kraftigt. En möjlig orsak är att flickorna använder sociala medier mer", konstaterar Olli Kiviruusu, forskningschef vid Institutet för hälsa och välfärd. "På motsvarande sätt är det vanligare att pojkar spelar på nätet och där har det kanske inte skett en lika betydande ökning."

"Coronapandemin verkar inte ha fått den överdrivna internetanvändningen att öka särskilt kraftigt. Bland pojkar i de övre årskurserna i den grundläggande utbildningen och på andra stadiet var pandemin snarare en lugn period i den växande nätanvändningstrenden", fortsätter Kiviruusu.

Resultaten framgår av THL:s nya undersökningar om utvecklingstrender i överdriven internetanvändning bland unga, där enkäten Hälsa i skolan har använts som material.

Överdriven internetanvändning har samband med psykiska problem, lite motion och sömn samt studie- och inlärningssvårigheter

Det fanns tydliga samband mellan överdriven internetanvändning och problem med den psykiska hälsan, såsom ångest- och depressionssymtom. 

"Resultaten kan vara ett tecken på att den ökade överdrivna internetanvändningen kan vara en bidragande faktor till att psykiska problem ökat i synnerhet bland flickor", bedömer Kiviruusu. "Samtidigt måste man komma ihåg att det i en undersökning som observerar samband inte går att dra tydliga slutsatser om olika faktorers influenser eller konsekvensernas riktning."

I undersökningen hade överdriven internetanvändning ett samband med kortare nattsömn och mindre motion, alltså tog internetanvändningen tid från andra saker som är viktiga med tanke på välmåendet. 

Man observerade även att överdriven internetanvändning har ett samband med studiesvårigheter, till exempel i anslutning till att läsa, räkna eller skriva. Likaså fanns det tydliga kopplingar till inlärnings-, minnes- och koncentrationssvårigheter. 

"Det är skäl att beakta att de undersökta faktorerna för välbefinnande bildar en komplex effektkedja", säger Kiviruusu. "Till exempel kan internetanvändningen leda till att man sover mindre, och när man är trött påverkas inlärningen och den koncentration och uppmärksamhet den kräver. Å andra sidan kan de som har utmaningar med inlärningen bli frustrerade över studierna och hitta miljöer på internet som låter dem uppleva framgång och givande aktiviteter." 

"Resultaten är dock i linje med den allmänna oron över att överdriven internetanvändning kan ha skadliga effekter på koncentrationen, uppmärksamheten och därmed också lärandet", konstaterar Kiviruusu. 

Det är viktigt att beakta de ungas erfarenheter när det gäller att hantera överdriven internetanvändning och lösa problem i anslutning till den. 

"Det är viktigt att man lyssnar på de ungas egna erfarenheter av internetanvändning och tillsammans försöker hitta konstruktiva lösningar", säger Juulia Paavonen, forskningschef vid THL.

Källor

Kiviruusu O, Paavonen J. Liiallinen netinkäyttö nuorilla: yleistyminen sekä yhteydet hyvinvointiin ja opiskelun haasteisiin Kouluterveyskyselyssä 2017–2023. Tutkimuksesta tiiviisti 25/2024. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos (2024).

Kiviruusu O. Excessive internet use among Finnish young people between 2017 and 2021 and the effect of COVID-19. Social Psychiatry and Psychiatric Epidemiology (2024).

Mer information

Enkäten Hälsa i skolan

Mental health after COVID-19 pandemic among Finnish youth: A repeated, cross-sectional, population-based studyThe Lancet Psychiatry (2024).

Generalized anxiety among Finnish youth from 2013 to 2021—Trend and the impact of COVID-19. Journal of Affective Disorders (2023).

Social anxiety in Finnish adolescents from 2013 to 2021: change from pre-COVID-19 to COVID-19 era, and mid-pandemic correlates Social Psychiatry and Psychiatric Epidemiology (2023).

Kontaktuppgifter

Olli Kiviruusu
forskningschef
THL
tfn 029 524 8323
fornamn.efternamn@thl.fi 

Juulia Paavonen
forskningschef
THL
tfn 050 4286524
fornamn.efternamn@hus.fi