Sjukfrånvaron inom kommunsektorn minskar efter social- och hälsovårdsreformen och coronapandemin
År 2023 var kommunalt anställda i genomsnitt 16,4 dagar borta från arbetet på grund av egen sjukdom. Social- och hälsovårdsreformen orsakade en stor förändring i kommunernas yrkesfördelning, så utvecklingen av sjukfrånvaron kan inte längre jämföras direkt med tidigare frånvaro. Statistiken från Keva och FPA stödjer emellertid hypotesen om en positiv utveckling.

Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 28.8.2024
I Arbetshälsoinstitutets Kommun10-undersökning har man följt sjukfrånvaron bland arbetstagare i 11 kommuner sedan 2000. Social- och hälsovårdsreformen ledde i början av 2023 till att arbetstagarna inom social-, hälso- och räddningsbranschen till stor del försvann från kommunernas lönelistor. De största yrkesgrupperna i kommunerna är numera till exempel lärare i skolor och småbarnspedagogik, vars antal i forskningsmaterialet har förblivit relativt oförändrat.
För de arbetstagare som fortsatt arbeta i kommunerna efter social- och hälsovårdsreformen har sjukfrånvaron sjunkit till 2021 års nivå. Den topp som coronapandemin orsakade i sjukfrånvaron 2022 verkar ha varit tillfällig.
– Det är svårt att dra slutsatser av materialet om vilken del av minskningen som beror på att coronapandemin avtar och därmed att sjukdomsprevalensen minskar och vilken del som är en följd av förändringar i undersökningspopulationens yrkesstruktur, berättar Kommun10-undersökningens direktör Jenni Ervasti från Arbetshälsoinstitutet.
Statistiken från Keva och FPA stödjer emellertid hypotesen om en nedåtgående trend för sjukfrånvaro. I Kevas statistik sjönk sjukfrånvaron för personal inom den offentliga sektorn år 2023 till nästan samma nivå som år 2021. Även FPA:s statistik över långa frånvaroperioder visar att det totala antalet personer som fick sjukdagpenning bland hela den arbetande befolkningen minskade med cirka 3 % mellan 2023 och 2022.
Skillnaderna mellan åldersgrupperna har minskat, och orken hos unga arbetstagare oroar
Sjukfrånvarotoppen år 2022 syntes i alla åldersgrupper, och år 2023 har nivån återgått till föregående års nivå.
Arbetstagare under 30 år har fortfarande mest sjukfrånvaro när man jämför åldersgrupperna. I den yngsta åldersgruppen ackumulerades i genomsnitt 18,3 sjukfrånvarodagar per år. Minst sjukfrånvarodagar ackumulerades bland 40–50-åringarna, där motsvarande siffra var 14,7 dagar.
Skillnaderna mellan åldersgrupperna har minskat under de senaste tjugo åren.
– Särskilt i den äldsta gruppen har sjukfrånvaron minskat jämfört med början av 2000-talet. Unga arbetstagares sjukfrånvaro är ett undantag från den i övrigt positiva utvecklingen och det kan betraktas som oroväckande, säger Jenni Ervasti.
Enligt FPA:s statistik är orsakerna till sjukfrånvaro hos unga arbetstagare oftast kopplade till psykisk hälsa. Sjukdagpenning som beviljats på grund av psykiska problem, särskilt ångeststörningar, ökade år 2023.
De socioekonomiska skillnaderna i sjukdomsprevalens mellan yrkesgrupperna har inte förändrats
Generellt hade personer som arbetar i ledande roller och expertuppgifter färre sjukfrånvarodagar än personer som utför fysiskt arbete.
Arbetsmiljön påverkar emellertid sjukfrånvaron även inom samma socioekonomiska grupp: Lärare i skolor har mindre sjukfrånvaro än lärare inom småbarnspedagogiken. Lektorer och timlärare (9,9 dagar) samt klasslärare (12,7 dagar) hade färre sjukfrånvarodagar än Kommun10-genomsnittet (16,6 dagar), medan lärare inom småbarnspedagogiken hade fler sjukfrånvarodagar än genomsnittet (22,0 dagar).
Skillnaderna i sjukdomsprevalens syns också i andelen arbetstagare med noll sjukfrånvarodagar. I genomsnitt hade var femte arbetstagare ingen sjukfrånvaro under året i hela Kommun10-undersökningens sjukfrånvaromaterial för 2023.
30–45 procent av personerna som arbetade i ledande roller och expertuppgifter var inte frånvarande från arbetet på grund av egen sjukdom, medan mindre än 10 procent av barnskötarna, lärarna inom småbarnspedagogik och skolassistenterna som arbetade med barn undvek sjukfrånvaro helt.
Kommun10-undersökningen
- Arbetshälsoinstitutets Kommun10-undersökning är Finlands största uppföljningsundersökning av kommunsektorns personal. I undersökningen deltar Helsingfors, Esbo, Vanda, Tammerfors, Åbo, Uleåborg, Nådendal, Reso, Nokia, Valkeakoski och Virdois.
- Sjukfrånvaron bland fler än 90 000 kommunalt anställda följs på årsnivå i arbetsgivarnas personalregister med hjälp av en enhetlig beräkningsmetod genom att ställa de realiserade sjukfrånvarodagarna i proportion till utförda årsverken.
- Kommun10-undersökningen omfattar all frånvaro som beror på egen sjukdom, räknat från första sjukfrånvarodagen, men inte uppgifter om diagnostiken bakom frånvaron.
- Sjukfrånvarostatistiken för 2023 baserar sig på 69 915 årsverken.  
Se också
- Resultaten av uppföljningsenkäterna i Kommun10-undersökningen kan ses i tjänsten Arbetslivskunskap (senaste siffrorna från 2022):
- FPA:s meddelande om sjukdagpenning 2024: Problem med den mentala hälsan ledde till långvarig sjukfrånvaro för mer än 100 000 finländare år 2023 | FPA
- Kevas artikel om sjukfrånvaro 2024: Den exceptionella ökningen av sjukfrånvaro avtog – Keva
Ytterligare information
- Jenni Ervasti, ledande forskare, FD, docent, Arbetshälsoinstitutet, jenni.ervasti@ttl.fi, +358 30 474 2806
Nyckelord
Kontakter
Juha HietanenspecialexpertTyöterveyslaitos | Finnish Institute of Occupational Health | Arbetshälsoinstitutet
Tel:+358504773267juha.hietanen@ttl.fiPäivi LehtomurtokommunikationschefTyöterveyslaitos | Finnish Institute of Occupational Health | Arbetshälsoinstitutet
Tel:+358504156309paivi.lehtomurto@ttl.fiLänkar
MÅ BRA AV JOBBET
Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 500 anställda.

Andra språk
Följ Työterveyslaitos
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Työterveyslaitos
Työterveyslaitoksen tutkimuskatsaus: lokakuu 202522.10.2025 08:15:46 EEST | Uutinen
Tässä tutkimuskatsauksessa on esitelty tiiviisti kymmenen tuoreinta tutkimusta Työterveyslaitoksen tutkijoilta. Niissä on tarkasteltu esimerkiksi etätyöterveysneuvotteluja, hybridityön vaikutuksia hyvinvointiin ja sitä, millaista työpainetta asiantuntijat kokevat. Tutkimuskatsauksen avulla pääset nopeasti ajan tasalle tuoreista tutkimusjulkaisuista.
Den känslomässiga belastningen fördelas inte jämnt i arbetslivet16.10.2025 06:00:00 EEST | Pressmeddelande
Det finländska arbetslivets yrkesstruktur är könsfördelad och det syns också i arbetets känslomässiga belastning. Interaktion med människor och relaterad känslomässig belastning är vanligt särskilt i kvinnodominerade yrken. Nytt material som är öppet för alla i tjänsten Arbetslivskunskap beskriver mängden social interaktion och den relaterade känslomässiga belastningen i olika yrkesgrupper.
Tunnekuorma ei jakaudu työelämässä tasaisesti16.10.2025 06:00:00 EEST | Tiedote
Suomalaisen työelämän ammattirakenne on jakautunut sukupuolen mukaan ja se näkyy myös työn tunnekuormassa. Vuorovaikutus ihmisten kanssa ja siihen liittyvä tunnekuormitus ovat yleisiä erityisesti naisenemmistöisissä ammateissa. Työelämätieto-palvelun uusi kaikille avoin aineisto kuvaa sosiaaliseen vuorovaikutuksen määrää ja siihen liittyvää tunnekuormitusta eri ammattiryhmissä.iivistelmä ydinsisällöistä.
Emotional strain is not distributed evenly in work life16.10.2025 06:00:00 EEST | Press release
The occupational structure of Finnish work life is divided by gender and this is also reflected in work-related emotional strain. Interaction with people and the emotional strain associated with it are common, especially in female-dominated occupations. A new dataset in the Work Life Knowledge Service that is open to all describes the amount of social interaction and the related emotional strain in different occupational groups.
Työterveyslaitokselle neljä merkittävää tutkimushanketta työelämän muutoksen ja johtamisen teemoista3.10.2025 09:00:00 EEST | Uutinen
Työterveyslaitoksen uudet tutkimushankkeet pureutuvat työelämän ajankohtaisiin haasteisiin: miten vastata hoivatyön kriisiin, vahvistaa hybridityön yhteisöllisyyttä, puuttua työpaikkojen hankaliin tilanteisiin ja johtaa tekoälymuutosta kestävästi. Hankkeita rahoittavat Business Finland, Strategisen tutkimuksen neuvosto STN ja Suomen Akatemia.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum