Enkät: Unga bekymrar sig för hur pengarna räcker till – det har uppstått en klyfta mellan landsbygden och städerna

Enligt resultaten i NYT Ungas framtidsrapport har upplevelsen av ekonomisk välfärd bland unga försämrats på två år. I rapporten år 2022 ansåg drygt hälften av alla svarande (53 %) att de hade tillräckligt med pengar för allt som de behövde, men i den senaste undersökningen rapporterade färre än hälften (49 %) en sådan upplevelse. År 2022 upplevde 63 procent av de unga att de hade tillräckligt med pengar för att njuta av livet. Årets undersökning visar på en tydlig nedgång också i detta avseende, då bara drygt hälften (57 %) av de svarande hade denna upplevelse.

Ung företagsamhet och ekonomi NYT lät göra undersökningen i samarbete med LokalTapiola. Taloustutkimus genomförde undersökningen våren 2024.

"Resultaten visar att unga människor är medvetna om den svåra ekonomiska situationen. Det syns både i deras upplevelse av sin egen ekonomiska situation och i deras konsumtionsval. Genom att stärka de ungas arbetslivs- och ekonomikunskaper kan vi bidra till att jämna ut de skillnader som beror på de ungas familjebakgrund och stärka de ungas tro på framtiden", summerar Mari Hannola-Antikainen, som är sakkunnig inom ungas ekonomikunnande vid Ung företagsamhet och ekonomi NYT.

Försämringen av upplevelsen av ekonomisk välfärd har varit klart starkare bland unga som bor på landsbygden, medan situationen är oförändrad bland unga i städerna. I glesbefolkade landsbygdsområden har ungas belåtenhet med sin ekonomiska situation minskat med hela 15 procentenheter (2022: 64 %, 2024: 49 %). I stadsområdena utgör nedgången högst en procentenhet. Förändringen är särskilt tydlig i fråga om upplevelsen av hur pengarna räcker till.

"De stigande priserna och den vikande ekonomin har drabbat unga hårt, och många säger att den ekonomiska situationen har försämrat deras ork och välbefinnande. Situationen är särskilt svår på landsbygden, där köpkraften utvecklats sämre än i resten av landet under de senaste åren. I vissa regioner torde också nedgången i turismen från Ryssland påverka de ekonomiska utsikterna. Landsbygden behöver fler förutsättningar för tillväxt, men också en positiv anda och tro på framtiden. Vi spelar alla en viktig roll för att skapa den", säger Pasi Haarala, VD för LokalTapiola Ömsesidigt Försäkringsbolag.

Familjebakgrunden och utbildningsnivån påverkar upplevelsen av ekonomisk välfärd

Upplevelsen av ekonomisk välfärd påverkas av en rad olika faktorer. NYT Ungas framtidsrapport visar att de ungas ekonomiska välfärd har en stark koppling till deras familjebakgrund, särskilt till föräldrarnas utbildningsnivå och sysselsättningsläge. Unga vilkas föräldrar är nöjda med sina jobb och som har en högre utbildningsnivå upplever mer ekonomisk välfärd än de övriga respondenterna.

Även de unga vilkas båda föräldrar var i arbetslivet var nöjdast med sin ekonomiska välfärd. Andelen positiva svar hade minskat också i fråga om dessa unga jämfört med tidigare resultat (2024: 56 %, 2022: 59 %). Mest nöjda var de unga vilkas föräldrar har universitetsutbildning.

Förutom föräldrarnas situation påverkades svaren också av de skolresultat som ungdomarna rapporterade. Unga med ett medeltal på nio eller högre uppgav att de var mest nöjda med sin ekonomiska situation.

Alla ska ha möjlighet att ha rena kläder och äta inhemsk mat

De unga tillfrågades om vad människor borde ha råd med så att de kan leva ett människovärdigt liv. Svaren visar att unga människor sätter värde på rena kläder, inhemsk mat, en smarttelefon och möjligheten att resa för att besöka nära och kära.

Svaren på frågor om resor och användningen av pengar pekar på att delaktighet och de närmaste har stor betydelse för unga. När de unga tillfrågades till vilken destination alla borde ha möjlighet att resa till 3–4 gånger per år, tyckte de allra flesta (93 %) att det var viktigt att ha möjlighet att besöka släktingar och vänner som bor i närheten. Endast 35 procent ansåg att ett människovärdigt liv betyder att man har möjlighet att åka på semester utomlands 3–4 gånger per år.

På frågan om hur viktig små elektroniska apparater och kommunikationsutrustning är i deras liv ansåg majoriteten av de svarande (76 %) att en smarttelefon är viktig. Avgiftsbelagda tidningar hamnade längst ner på listan, men det kan bero på att unga mer sällan betalar för tidningsprenumerationer själva och att detta svarsalternativ upplevdes som mer främmande. Smarttelefoner hade stor betydelse särskilt bland flickor (83 %).

De unga tillfrågades också om vilken typ av matvanor alla borde ha råd med som en del av ett människovärdigt liv. Majoriteten ansåg att det var viktigt med inhemsk mat och möjlighet att äta fisk. När det gäller kläder tyckte majoriteten att det var viktigt att kunna bära rena kläder och kläder som lämpar sig för årstiden. Det minst viktiga för de unga när det gäller ett människovärdigt liv var moderiktiga kläder.

Sammanlagt 4 970 unga från högklasserna i grundskolan och i andra stadiet svarade på enkäten för NYT Ungas framtidsrapport. Sammanlagt 72 procent av de svarande kom från högklasser, 19 procent från gymnasier och 9 procent från yrkesläroanstalter.

Närmare upplysningar:

Mari Hannola-Antikainen
Sakkunnig, ungas ekonomikunnande
mari.hannola-antikainen@nuortennyt.fi
050 4725 265

Lauri Vaara
Sakkunnig, forskning
lauri.vaara@nuortennyt.fi
044 0772 373