Pensionärspar har meningsskiljaktigheter om pengar oftast vid tiden för pensionering

Enligt studien har över hälften av pensionärsparen aldrig meningsskiljaktigheter om penningärenden. En dryg tredjedel har motstridigheter sporadiskt, några gånger om året. Mindre än en tiondedel av pensionärsparen är oeniga återkommande gånger, minst en gång i månaden.  

Ålder och kön syns i hur motstridigheterna upplevs: ju äldre en person är, desto mer sällan upplevdes meningsskiljaktigheter om pengar. Dessutom uppgav kvinnor lite oftare än män att det inte fanns tvister om pengar.  

Sambopar uppgav oftare att det fanns återkommande meningsskiljaktigheter och gifta par däremot uppgav oftare att det fanns sporadiska meningsskiljaktigheter.  

– Att meningsskiljaktigheterna accentueras hos yngre ålderspensionärer kan förklaras av att de inte nödvändigtvis helt ännu har anpassat sig till de lägre inkomsterna efter pensioneringen, säger Riku-Petteri Wallin i forskningsartikeln från Åbo universitet. 

När det finns knappt om pengar och skulderna belastar blir tvisterna allmännare

Hushållens ekonomiska situation är en märkbar faktor som förklarar meningsskiljaktigheter om pengar.   Tvister finns oftare hos dem som har en knapp ekonomi och belastas av skulder som ska betalas. När belastningen av skulderna ökar blir det vanligare med återkommande meningsskiljaktigheter.  

Hos pensionärsparen är återkommande meningsskiljaktigheter avsevärt allmännare då när det inte finns pengar kvar efter de nödvändiga utgifterna. 

Även inkomstnivån hänger ihop med hur allmänna meningsskiljaktigheterna om pengar är. Låga inkomster – under 1 500 euro i månaden – hängde ihop med speciellt upprepade meningsskiljaktigheter, däremot förekom det sporadiska meningsskiljaktigheter oftare hos dem i grupperna med högre inkomster. 

Ju mer gemensamma pengarna är, desto mer sällan finns det meningsskiljaktigheter

Om paret har ett gemensamt konto är det enligt undersökningen ovanligare med tvister om pengar. Av pensionärerna med gemensamt konto upplevde 61 procent att det inte fanns några meningsskiljaktigheter, när andelen hos dem som bevarat egna separata konton däremot var 54 procent.  

– Ju mer gemensamma pengarna och kontoarrangemangen är hos paret, desto ovanligare är det med meningsskiljaktigheter, konstaterar specialforskare Anniina Kaittila från Åbo universitet.  

Stöd till dem som går i pension för att hålla ekonomin under kontroll

Över 65-åringarna är en betydande och ökande del av den vuxna befolkningen. Deras ekonomiska välbefinnande inverkar således på hela bilden av finländarnas ekonomiska välbefinnande.  

Hittills har man inte riktigt fäst uppmärksamhet vid pensionärspars penningärenden när tjänster utvecklats. Inom socialtjänsterna har stöd för ekonomin främst utvecklats för yngre familjer.  

– I framtiden vore det viktigt att erbjuda tjänster även för pensionärer som upplever ekonomiska påfrestningar och meningsskiljaktigheter om pengar. I utvecklingen av tjänsterna är det behövligt att beakta framför allt pensioneringsskedet, i vilket det enligt vår undersökning är vanligt med meningsskiljaktigheter, säger Riku-Petteri Wallin.  

Forskningsartikeln har publicerats i tidskriften Yhteiskuntapolitiikka.  

Bakgrund till undersökningen  

Undersökningen grundar sig på Pensionsskyddscentralens enkätmaterial om 55–85-åriga finländska pensionstagares försörjning och ekonomiska välbefinnande. I undersökningen studerades ålderspensionstagare över 65 års ålder som levde i parförhållanden, av vilka det finns med ca 1 900. 

Undersökningen har gjorts i samarbete av Åbo universitet och Pensionsskyddscentralen.  

Närmare: Anniina Kaittila, Åbo universitet, specialforskare, e-post: sairai@utu.fi, tfn 050 326 3094 

Riku-Petteri Wallin, Åbo universitet, forskningsbiträde, e-post: rpkwal@utu.fi 

Susan Kuivalainen, Pensionsskyddscentralen, forskningsavdelningens chef, susan.kuivalainen@etk.fi, tfn 050 512 0062