Tvåstegsdiken önskas hjälpa till att förbättra Skärgårdshavets tillstånd

EU:s landsbygdsfinansieringsperiod 2023–2027 medförde en ny stödform: en samfälld dikningsinvestering som söks hos NTM-centralen. Janita Leppänen, ledande finansieringsexpert vid landsbygdsenheten vid NTM-centralen i Egentliga Finland, berättar att stödansökan har börjat livligt efter en långsam start. Under den tidigare finansieringsperioden beviljades stöd för grundtorrläggning, som var en populär stödform i Egentliga Finland. En ny gemensam dikningsinvestering kräver lite nytt tänkande.

– Det nya stödet innehåller fler krav på miljökonsekvenser. För ansökningarna behövs ett utlåtande från NTM-centralens ansvarsområde för miljö, som bedömer om miljökonsekvenserna är tillräckliga. I allmänhet har dessa projekt så betydande konsekvenser att de alltid ligger i spetsen för urvalsförfarandet, säger hon.

Den andra nya infallsvinkeln är samarbete. Projektet ska alltid gynna minst två gårdar. Gårdsspecifik landsbygdsfinansiering kan beviljas för normal täckdikning och reglerad dränering.

Understödet för samfällda dikningsinvesteringar är 40 procent av projektets totala kostnader. Stöd beviljas endast för det avsnitt som har jordbruksverksamhet.

Gemensam dikningsinvestering görs i Tövsala av sju gårdar

Gårdarna vid Isolahdenoja i Tövsala har fått ett positivt stödbeslut från NTM-centralen i Egentliga Finland för en samfälld dikningsinvestering, där ett tvåstegsdike anläggs i diket Isolahdenoja.

– Vi hoppas på att få börja grävarbetet nästa vinter. Vi lät göra en kartläggning av musslor i projektområdet och härnäst väntar vi på att få tillstånd för trädfällning av Forststyrelsen, berättar Sami Aaltonen som deltar i projektet.

Under tidens lopp har bland annat sockerbetor odlats runt Isolahdenoja, men de senaste åren har det varit nästan omöjligt.

– Sockerbetan skördas på hösten och i och med höstregnen stiger ofta dikets yta så mycket att en stor del av åkrarna blir i obrukbart skick. Det har förekommit många problem även på våren, då diket svämmar över på nästan alla åkrar.

På grund av de besvärliga odlingsförhållandena odlas främst hö i närheten av diket. Med tvåstegsdiket finns det förhoppningar om att man igen kan odla olika grödor på ett mångsidigare sätt.

Aaltonen berättar att diket senast rensades över 20 år sedan, och att man inte heller då rensade diket längs hela sträckan. När tanken på en gemensam dikningsinvestering uppstod ringde han till alla gårdar längs diket. De gick gärna med i investeringen, eftersom diket nu är så stockat att situationen är besvärlig för alla. De totala kostnaderna för projektet är över 40 000 euro och för det har det beviljats stöd på 40 procent. Jordbrukarna väckte den gamla dikningssammanslutningen till liv för projektet. Tmi Heikki Mustonen deltog med planeringshjälp.

Nyttoområdet för investeringen är 66 hektar, varav åkrarnas andel är 28 hektar.  Fårans avrinningsområde är 550 hektar, varav cirka 40 procent är åker och resten huvudsakligen skog.

När diket är i skick förväntar sig jordbrukarna en tydlig förbättring av markkvaliteten och dessutom bedöms projektet ha en positiv inverkan på miljön när utsköljningar minskar.

Tvåstegsdiken blir allt populärare

Vattenhushållningsexpert Niklas Lindeman som arbetar inom NTM-centralens ansvarsområde för miljö berättar att tvåstegsdiken är effektiva i de områden där de lämpar sig geografiskt. I tvåstegsdiket görs en översvämningsplatå med växttäcke på ena eller båda sidorna av diket, där näringsämnena som följer med avrinningsvattnet hålls kvar. Översvämningsplatåerna förhindrar också att översvämningsvattnet stiger upp på åkrarna.

Utöver dikningsstödet finns det ett annat ekonomiskt incitament för tvåstegsdiken.

– I tvåstegsdiket är det på vissa villkor möjligt att få åkerstöd ända till mitten av diket. Stödområdet minskar alltså inte, även om en del av åkern grävs bort, berättar Lindeman.

Lindeman tror att fler tvåstegsdiken i utfallsdiken kan ha en positiv inverkan på Skärgårdshavets tillstånd. I bästa fall lämpar sig tvåstegsdiket för både små och stora diken.

Förutom tvåstegsdiken kan positiva miljökonsekvenser uppstå till exempel genom ensidig dikesgrävning, att plantera växtlighet på en grävd slänt och avlägsna vandringshinder. Det lönar sig att hålla dikena så nära naturtillståndet som möjligt. Slingrande fåror ska inte rätas ut i onödan och diket ska inte grävas för djupt. Ibland räcker det också slåtter för att iståndsätta diket.

NTM-centralens experter kommenterar gärna dikningsplanerna redan innan ansökan lämnas in.

Tilläggsuppgifter om samfällda dikningsinvesteringar

NTM-centralen i Egentliga Finland

• Finansiering

Janita Leppänen, janita.leppanen@ely-keskus.fi

• Miljökonsekvenser

Niklas Lindeman, niklas.lindeman@ely-keskus.fi