Ministerierna: Vanda och Kervo välfärdsområde beviljas inte tilläggsfinansiering

Syftet med förhandlingarna om tilläggsfinansiering var att förhandla om kriterierna för tilläggsfinansiering samt om beloppet av den eventuella tilläggsfinansieringen och villkoren i anslutning till den. 

 ”Under förhandlingarnas gång demonstrerade vi utförligt att den statliga finansieringen inte räcker för att uppnå den nuvarande, lagstadgade servicenivån för våra invånare, utan de första åren måste finansieringen kompletteras med ett kortfristigt lån. Vi kunde visa att vi levererar tjänster på rätt nivå och på ett kostnadseffektivt sätt”, konstaterar välfärdsområdesdirektör Timo Aronkytö. 

För att kunna trygga de lagstadgade tjänsterna har välfärdsområdet har varit tvunget att ta 100 miljoner euro i lån under sina två första verksamhetsår, eftersom den statliga finansieringen har varit otillräcklig. Tjänsterna kan inte heller i år levereras på lagstadgad nivå utan upplåning. Välfärdsområdet ansökte om 74 miljoner euro i tilläggsfinansiering för år 2024 och 74 miljoner euro för år 2025.  

”Eftersom vi i så stor utsträckning varit tvungna att finansiera vår verksamhet med kortfristigt lån såg vi att det i det här skedet är rimligt och ansvarsfullt att ansöka om tilläggsfinansiering”, sammanfattar Timo Aronkytö. Tilläggsfinansieringen söktes i enlighet med § 11 i lagen om välfärdsområdenas finansiering. 

Välfärdsområdet får sin ekonomi i balans i slutet av decenniet 

I förhandlingarnas beredningspromemoria konstateras att ministeriernas ståndpunkt är att välfärdsområdet skulle ha haft förutsättningarna att ordna sina tjänster på en tillräcklig nivå med den statliga finansieringens nuvarande nivå. Grunden för denna slutsats framgår dock inte. 

”Under förhandlingarna framgick det inte att vår servicenivå skulle vara för hög och budskapet var att vi gör rätt saker. Därför är slutsatserna överraskande för oss.  Intrycket är därför oundvikligen att förhandlingarna inte syftade till att göra en objektiv bedömning av vår situation, utan att målet var att hitta orsaker till att finansieringen inte kunde beviljas”, säger sektordirektören för koncerntjänster Mikko Hokkanen. 

VAKE har ett fungerande reformprogram som betyder att ekonomin fås i balans på lång sikt. ”Även på kort sikt kan vi leverera de nödvändiga tjänsterna, men det är klart att beslutet påverkar vår servicenivå och exempelvis hur snabbt invånarna får tillgång till service”, förklarar Timo Aronkytö.  

Trots en utmanande början har VAKE förutsättningar att balansera sin ekonomi på lång sikt. Välfärdsområdet anpassar sin verksamhet och ökar sin produktivitet med 300 miljoner euro i slutet av årtiondet med hjälp av sitt reformprogram, som under slutet av 2024 kompletteras med ett strikt sparprogram. Utvecklingsverksamhetens centrala fokus är att förbättra tjänsternas kostnadseffektivitet, vilket redan nu har gett resultat. Eftersom VAKE är ett snabbt växande välfärdsområde kommer den ekonomiska situationen att förbättras under de kommande åren.

Mer information:  

• Välfärdsområdesdirektör Timo Aronkytö, tfn 050 312 1678 

• Sektordirektör för koncerntjänster Mikko Hokkanen tfn 040 612 0303