Barometern för digital säkerhet: Nätbrottsligheten har minskat förtroendet för den digitala världen, trots det har vi en bra tolerans för den förändrade hotsituationen

Den årliga Barometern för digital säkerhet som publicerades torsdagen den 26 september 2024 tog reda på erfarenheter av den digitala säkerheten och fenomen i anslutning till den. 1 500 myndiga finländare besvarade Myndigheten för digitalisering och befolkningsdatas enkät i augusti.

Av resultaten från Barometern för digital säkerhet kan vi lyfta fram fem centrala teman:

• Förtroendet för de centrala aktörerna är fortfarande högt
• Den snabba utvecklingen av artificiell intelligens
• Användningen av artificiell intelligens har ökat och dess snabba utveckling oroar, men respondenterna vill lära sig att utnyttja artificiell intelligens på ett säkert sätt
• Antalet bedrägeri- och nätfiskemeddelanden ökar tydligt
• Medborgarna har allt större förmåga att sörja för sin informationssäkerhet

Resultaten är bättre än väntat – har vi utvecklat en bättre tolerans för hot i den digitala världen?

Även om finländarnas förtroende för säkerheten hos digitala tjänster och enheter har försämrats, kan resultaten från Barometern för digital säkerhet anses vara bättre än väntat. 36 procent av de som svarat på Barometern för digital säkerhet konstaterar att deras förtroende har försämrats, vilket är en minskning på 8 procent jämfört med i fjol. Som orsaker till det försämrade förtroendet nämns bland annat dataintrång, bedrägerier, den världspolitiska situationen och artificiell intelligens. Av respondenterna bedömde dock 10 procentenhet att deras förtroende har förbättrats.

"Med beaktande av hur många olika försök till bedrägeri av nätbrottslingar som medborgarna tagit emot under det senaste året, hur de varje vecka fått läsa om personer som har förlorat sina pengar eller uppgifter och om cyberattacker mot organisationer, så kan resultatet betraktas som en avvärjningsseger" konstaterar ledande specialsakkunnig Kimmo Rousku vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata lättat.

"Jag anser att vi har lyckats utveckla toleransen och förståelsen för vad nätbrottslighet och andra fientliga aktörers verksamhet innebär och hur vi ska reagera på den – vår toleransförmåga har alltså utvecklats", noterar Rousku.

Medborgarnas förtroende för den dagliga verksamheten i den digitala verksamhetsmiljön har förblivit på en relativt hög nivå: 85 procent av respondenterna upplever den digitala verksamhetsmiljön som ganska eller mycket säker i vardagen och 86 procent upplever det på arbetsplatsen. Även förtroendet för myndigheternas (2024: 89 % vs 2023: 87 %) och den egna arbetsgivarens (2024: 85 % vs 2023: 82 %) förmåga att hantera personuppgifter och annan viktig information på ett säkert sätt har rentav ökat.

Förtroendet för finansbranschens tjänster har minskat med 4 procentenhet (2024: 88 %), men resultatet kan fortfarande anses vara bra. Finanssiala ry rapporterade den 17 september om en betydande ökning av nätbrottslighet i början av året jämfört med i fjol och de flesta medborgare har fått olika digitala bedrägeriförsök av nätbrottslingar både i bankernas och myndigheternas namn.

60 procent av respondenterna i Barometern för digital säkerhet är ganska eller mycket oroliga över att de personliga uppgifter de ger i tjänster behandlas felaktigt eller ofördelaktigt. Nästan på samma nivå finns också fyra andra centrala bekymmer: oro för den snabba utvecklingen av artificiell intelligens (59 %), identitetsstölder (56 %), cyberattacker och digitala bedrägerier (55 %) samt olovlig insamling av personuppgifter (55 %). Oron för den egna kompetensen är klart mindre. Även om nätbrottslighet och andra hot upplevs som betydande, upplever 91 procent av respondenterna fortfarande att de kan använda digitala enheter och tjänster på ett säkert sätt.

Barometer för digital säkerhet kartlade även åsikter relaterade till artificiell intelligens

I årets Barometer för digital säkerhet har en del nya frågor om artificiell intelligens lagts till. Över hälften av respondenterna (55 %) har inte alls använt artificiell intelligens, medan tjänsterna används månatligen eller oftare av 18–24-åringar (45 % av respondenterna), som är de flitigaste användarna. I alla åldersgrupper vill över hälften (62 %) ha mer information om hur artificiell intelligens kan utnyttjas på ett säkert sätt. Även om förtroendet för AI-tjänster har ökat med fyra procentenheter på ett år, litar endast 22 procent av respondenterna ganska/mycket väl på att AI-tjänster (t.ex. ChatGPT, Microsoft CoPilot, Dall-E) behandlar respondentens egna uppgifter på ett säkert sätt. I synnerhet i äldre åldersgrupper ligger förtroendet på båda sidor om 10 procent.

På frågan "Vad av följande har hänt dig under det senaste året" som kartlägger hoten i den digitala världen har de flesta indikatorerna stigit jämfört med tidigare. Av respondenterna har 84 procent fått bedrägeri- eller nätfiskemeddelanden per e-post, 72 procent som sms och 43 procent via snabbmeddelandeapplikationer. Dessa tre punkter har ökat med sammanlagt 20 procentenhet jämfört med året innan.

Medborgarna har förmåga och vilja att förbättra sin informationssäkerhet

Olika utbildningar och andra aktiva anvisningar och varningar om hot och risker i den digitala världen finns tillgängliga för medborgarna. Finländarna har en klar vilja att förbättra sin egen digitala säkerhet. Över 70 procent av respondenterna i Barometern för digital säkerhet har under det senaste året identifierat bedrägeri- och nätfiskemeddelanden, bytt till ett säkrare lösenord på en digital enhet eller i en tjänst, kontrollerat eller uppdaterat informationssäkerhetsuppdateringarna på datorer och smarta enheter i hemmet samt tagit i bruk tvåfaktorsautentisering i någon digital tjänst. 24 procent av respondenterna har identifierat och gjort en anmälan om en falsk webbutik. Dessa handlingar visar tydligt att medborgarna har förmåga och vilja att förbättra sin informationssäkerhet.

"Vi har dock en respondentgrupp på 9 procent, dvs. nästan 0,5 miljoner medborgare, som använder smarta enheter utan att ha fått information eller utbildning på arbetsplatsen, på läroanstalten eller i medierna om hur man agerar säkert i olika situationer – de är sannolikt de som först faller offer för nätbrottslingarna" bedömer Kimmo Rousku.