Undersökning: Priserna på den finländska marknaden för privata hälso- och sjukvårdstjänster förklaras endast i liten utsträckning av konkurrensen mellan läkare – patienterna gynnas av transparent prissättning

Den privata hälso- och sjukvårdssektorn utgör en betydande del av den finländska ekonomin och systemet för hälso- och sjukvårdstjänster. Åren 2000–2022 har vårdföretagens produktion ökat med 227 procent, dvs. mer än tredubblats. Under samma period har hela landets ekonomi vuxit med 35 procent, dvs. med drygt en tredjedel.

– Den ökade efterfrågan har lockat investerare till vårdsektorn. Sedan 1990-talet har det gjorts många företagsköp som har lett till en mer koncentrerad marknadsstruktur för privata hälso- och sjukvårdstjänster. Det här har väckt oro över att konkurrensen mellan företagen kan minska och priserna stiga, säger Riina Hiltunen, specialforskare vid FPA.

I Riina Hiltunens färska doktorsavhandling redogörs mer detaljerat än tidigare för utvecklingen av den privata hälso- och sjukvårdsmarknaden i Finland.

Merparten av befolkningen har tillgång till de vanligaste specialistläkartjänsterna

I Finland har utbudet på privata specialistläkartjänster koncentrerats till stadscentrumen, där efterfrågan är stor. Åren 2008–2012 ökade utbudet även inom områden med landsbygdskaraktär, så att i genomsnitt 92 procent av medborgarna hade tillgång till privata specialistläkartjänster. Utanför städerna var det dock mycket vanligt att företagen hade en monopolställning.            

Det fanns ofta också skillnader i fråga om olika medicinska specialiteter. Skillnaderna förklaras bl.a. av att tillgången till tjänster inom den offentliga sektorn varierar beroende på specialitet och att privata försäkringar ersätter besök hos specialister på olika grunder.

Svagt samband mellan priset och konkurrensläget i fråga om allmänläkare

I sin doktorsavhandling redogör Hiltunen också för sambandet mellan läkararvodet och konkurrensläget i fråga om allmänläkare samt andra faktorer som förklarar storleken på arvodet för tjänster som riktar sig till äldre personer.

Resultaten visar att läkararvodena var större när konkurrensen mellan läkarna var mindre. Sambandet var dock mycket svagt i förhållande till många andra faktorer som förklarar priset.

Mest förklarades prisnivån av i vilket företag läkaren arbetar. Dessutom är läkarens arvode större när verksamhetsstället har ett brett tjänsteutbud. Också variationer i hur hög lönsamhet läkarna strävar efter förklarar sannolikt skillnaderna i prissättningen.

– I praktiken påverkas priset på allmänläkartjänster av många olika faktorer. Konkurrensen mellan läkare förklarar priset endast i liten utsträckning, påpekar Hiltunen.

Transparenta priser ökar konkurrensen och sparar pengar

Enligt Hiltunens undersökning kan offentliga och transparenta priser avsevärt öka konkurrensen och sänka priserna på tjänster. Priserna på MR-undersökningar sjönk med upp till 11 procent då man publicerade exakta prisuppgifter efter verksamhetsställe. Dessutom sjönk priserna kraftigare på mer koncentrerade marknader.

– Patienterna gynnas klart om det är lätt för dem att jämföra priser mellan serviceproducenter. Transparenta priser ökar konkurrensen och bidrar till att stävja höjningen av priserna. Det här är något som borde beaktas i hälsopolitiken, rekommenderar Hiltunen.

Publiceringen av regionala medelpriser påverkade å andra sidan inte priserna, eller kunde till och med leda till att priserna steg. Om konkurrensen på marknaden är svag kan publiceringen av regionala medelpriser ha en motsatt effekt än den önskade och leda till en utjämning av priserna.

– När man publicerar priser borde man därför tänka på att de uppgifter som publiceras ska vara tillräckligt exakta. Då har konsumenterna genuint bättre möjligheter att jämföra priserna, summerar Hiltunen.

Numera går det att jämföra priser inom den privata hälso- och sjukvården per serviceproducent på webbplatsen EU-halsovard.fi.

FPA-ersättningarnas inverkan på efterfrågan på tjänster beror på nivån på ersättningen, och ersättningskriterierna begränsar utvecklingen av tjänster

Enligt de företag och intressentgrupper inom vårdsektorn som intervjuades för undersökningen har sjukvårdsersättningarna från FPA allmänt taget en mycket liten inverkan på efterfrågan på privata hälso- och sjukvårdstjänster. Det här beror på att patienten i dagsläget trots ersättningen själv måste betala en betydande del av kostnaderna. Ersättningen har en betydande inverkan på efterfrågan endast i vissa undantagsfall.

De intervjuade experterna bedömde att en liten sänkning av ersättningsnivån inte leder till att företagen sänker sina priser, men att även en liten höjning av ersättningsnivån leder till att företagen höjer sina priser.

Enligt experterna kan sjukvårdsersättningarna däremot påverka företagens produktionsbeslut och investeringar. Ersättningarna har styrt produktionen till sådana tjänster som FPA betalar större ersättningar för. Att en tjänst är ersättningsgill signalerar också att den anses ha medicinsk effekt. 

– Ersättningskriterierna styr marknaden mot ett visst tjänsteutbud, eftersom företagen strävar efter att producera ersättningsgilla tjänster som upplevs som trygga. Å andra sidan kan utvecklingen av nya, mer effektiva tjänster fördröjas om de inte berättigar till ersättningar, säger Hiltunen.

Enligt experterna kunde man utnyttja ersättningarnas styrande effekt också genom att mer medvetet rikta ersättningarna till sådana tjänster som identifierats som hälsopolitiskt viktiga.

– Syftet med regeringens aktuella reform av FPA-ersättningarna är uttryckligen att rikta ersättningarna till tjänster som det är svårt att få inom den offentliga hälso- och sjukvården. Samtidigt måste man ändå säkerställa att konsumenterna har incitament och tillräckligt med information för att kunna jämföra olika serviceproducenter. Annars finns det en risk för att de höjda ersättningarna leder till att priserna höjs i motsvarande mån, sammanfattar Hiltunen.

Vidare betonar experterna att reformen av FPA-ersättningarna bör bedömas som en del av tjänstesystemet som helhet.

Mer information

FPA:s specialforskare Riina Hiltunens doktorsavhandling Tutkimuksia yksityisen terveysmarkkinan kilpailusta granskades vid Åbo universitet 11.10.2024, och den är fritt tillgänglig på nätet.

Hiltunens doktorsavhandling har gjorts vid Turun kauppakorkeakoulu med forskningsfinansiering från FPA. Hiltunen fortsätter sin forskning om den privata hälsomarknaden vid FPA som specialforskare i samarbete med Turun kauppakorkeakoulu.