Parlamentet godkänner lån på upp till 35 miljarder euro till Ukraina

Parlamentet godkände det nya makroekonomiska lånet med 518 ja-röster, 56 nej-röster och 61 nedlagda röster. Syftet med det ekonomiska stödet är att ge omedelbar hjälp till Ukrainas akuta finansieringsbehov, som har ökat på grund av Rysslands intensifierade angrepp på landet. Lånet är EU:s bidrag till det initiativ som G7-ledarna enades om i juni förra året om att förse Ukraina med upp till 50 miljarder amerikanska dollar (cirka 45 miljarder euro). Det slutliga belopp som EU kommer att bidra med kan eventuellt bli lägre, beroende på storleken på de lån som andra G7-partner tillhandahåller.

Den nyligen inrättade samarbetsmekanismen för lån till Ukraina kommer att göra framtida intäkter från den ryska centralbankens frysta tillgångar i EU tillgängliga för Ukraina. Dessa medel kommer att hjälpa Ukraina att administrera och återbetala EU:s makroekonomiska stöd samt lån från andra G7-partner. Ukraina kan dock fördela de makroekonomiska medlen som landet finner lämpligt.

Det nya stödet kommer att betalas ut fram till slutet av 2025. Lånet beviljas på villkor av att Ukraina fortsätter att upprätthålla ändamålsenliga demokratiska mekanismer, respektera de mänskliga rättigheterna och ytterligare politiska villkor som ska fastställas i ett samförståndsavtal. Dessutom kommer de förvaltnings- och kontrollsystem som beskrivs i Ukrainaplanen, samt särskilda åtgärder för att förhindra bedrägerier och andra oegentligheter, att gälla för det makroekonomiska lånet.

Citat

”Ukraina fortsätter att stå emot den ryska aggressionen, och dess modiga medborgare kämpar inte bara för sin egen existens och frihet, utan för att försvara allas vår demokrati, mänskliga rättigheter, frihet och internationell rätt. Behovet av ekonomiskt stöd är både enormt och brådskande. Ryssland måste betala för att ha angripit ukrainare och brutalt förstört landets infrastruktur, städer, byar och hem. Bördan av att återuppbygga Ukraina kommer att bäras av dem som är ansvariga för landets förstörelse, nämligen Ryssland”, sade föredraganden och den svenska liberalen Karin Karlsbro efter omröstningen.

Nästa steg

EU-ländernas representanter i rådet har redan ställt sig bakom förslaget och rådet väntas anta förordningen genom ett skriftligt förfarande efter parlamentets omröstning. Den kommer därefter att träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Bakgrund

I september tillkännagav EU-kommissionen ett lån från EU på 35 miljarder euro till Ukraina som en del av en plan från G7-partnerna att utfärda lån på upp till 50 miljarder dollar (cirka 45 miljarder euro). Lånen är tänkta att finansieras av framtida intäkter från frysta ryska statliga tillgångar. Cirka 210 miljarder euro i tillgångar från Rysslands centralbank finns i EU och är fortfarande frysta med anledning av de EU-sanktioner som infördes efter Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022. EU:s regeringar har beslutat att avsätta vinsterna från dessa tillgångar och använda dem för att stödja både militära insatser och återuppbyggnaden av Ukraina.

Mer information

• Den antagna texten kommer att finnas tillgänglig här (22.10.2024) 
• Pressmeddelande: “Ukraine: Trade Committee endorses financial support backed by Russian assets” (14.10.2024) 
• Frågor och svar om det makrofinansiella lånet till Ukraina (EU-kommissionens hemsida) 
• Europaparlamentets utredningstjänst: “Establishing the Ukraine Loan Cooperation Mechanism and providing exceptional macro-financial assistance to Ukraine” (16.10.2024) 
• Följ ärendet i lagstiftningsdatabasen 
• Europaparlamentets utskott för internationella handelsfrågor 
• Europaparlamentets multimediecentrum: ljud- och bildmaterial för journalister