Välfärdsområdena har inlett reformen av social- och hälsovårdstjänsterna, men behöver mer tid för att balansera sin ekonomi

Välfärdsområdena har lyckats förbättra tillgången till primärvård med digitala tjänster och genom att utvidga användningen av multiprofessionella team.

”Det är särskilt glädjande att tillgången till mentalvårdstjänster har förbättrats då olika tjänster med låg tröskel har utvecklats och praktiker som visat sig vara effektiva har integrerats i det dagliga arbetet”, betonar Anu Niemi, direktör för THL:s servicesystem.

Välfärdsområdena har i högre grad än tidigare riktat sina resurser till primärvården i enlighet med social- och hälsovårdsreformens anda. Detta syns i att de reella nettodriftskostnaderna för den specialiserade sjukvården 2019–2023 ökade betydligt mer måttfullt i hela landet (4 %) än kostnaderna för den öppna primärvården (16 %). Basservicen bör dock stärkas ytterligare genom att förtydliga arbetsfördelningen mellan primärvården och den specialiserade sjukvården och genom att fortsätta den funktionella samordningen av dem.

Välfärdsområdena har stärkt sin personals håll- och dragkraftsfaktorer. Bristen på yrkesutbildad personal är dock fortfarande stor på många ställen, vilket har försvårat till exempel ordnandet av barnskyddstjänster. Flera områden har varit tvungna att anlita dyra köpta tjänster och hyrd arbetskraft för att ordna lagstadgade tjänster. Svårigheterna att få personal är vid sidan av det ansträngda ekonomiska läget en annan faktor som har påskyndat centraliseringen av ’närservice’ och utvecklingen av digitala och mobila tjänster.

Tjänsterna för äldre bör tryggas när servicestrukturerna lättas upp

Det växande servicebehovet hos den snabbt åldrande befolkningen, bristen på anställda och den ansträngda ekonomin har också påskyndat reformen av tjänsterna för äldre och lättandet av servicestrukturen. Tyngdpunkten håller i allt högre grad på att flyttas till tjänster som tillhandahålls i hemmet och i vardagsmiljön.

Enligt THL:s preliminära beräkningar var kostnaderna för tjänster för äldre i förhållande till servicebehovet särskilt låga 2023 i områden som tidigare fungerat utifrån samkommuner och där man redan före välfärdsområdena har hunnit utveckla och förenhetliga tjänsterna.

”Förändringstakten är nu snabb i välfärdsområdena och oron är en eventuellt för låg resursallokering, dvs. om en del av de äldre redan vårdas inom för lätta tjänster och om en del blir helt utan de tjänster de behöver”, funderar Nina Knape, ledande expert vid THL.

Reformerna påverkar kostnadsutvecklingen med fördröjning

Trots välfärdsområdenas förändringsprogram är det realistiskt att balansera ekonomin före utgången av 2026 endast i få områden. Utifrån bokslutsprognoserna ökar välfärdsområdenas sammanlagda underskott 2024 till över 1,4 miljarder euro. Detta skulle öka underskottet från början av 2023 till 2,7 miljarder euro.

Tidtabellen för anpassningen av ekonomin är enligt THL:s specialist Jutta Nieminen för snäv för största delen av områdena med beaktande av nuläget för genomförandet av förändringsprogrammen samt de berednings-, besluts- och verkställighetstider som krävs för den innehållsmässiga och strukturella reformen av tjänsterna.

THL utvärderar årligen anordnandet av social- och hälsovården på riksnivå och per välfärdsområde.

THL publicerar en riksomfattande expertutvärdering och utvärderingar för de enskilda välfärdsområdena samtidigt. Den riksomfattande expertutvärderingen grundar sig på välfärdsområdesspecifika expertutvärderingar samt observationer från andra aktuella regionala och riksomfattande utredningar och undersökningar.

Bekanta dig med de riksomfattande och regionala utvärderingsrapporterna: Utvärdering av ordnandet av social- och hälsovården på thl.fi

Mer information:

Nina Knape
ledande expert, THL
tfn 029 524 7683

Anu Niemi
direktör för servicesystemet, THL
tfn 029 524 7296

Jutta Nieminen
specialist (kostnader, finansiering, förändringsprogram), THL
tfn 029 524 7157

fornamn.efternamn@thl.fi