Uppföljningsstudie klar: Restaurering återför myrvegetation närmare sitt naturliga tillstånd
En finsk uppföljningsstudie visar att restaurering kan återställa myrars vegetation närmare sitt naturliga tillstånd inom tio år. Effekterna av restaurering varierade dock mellan olika myrtyper. Enligt den ny publicerade studien kräver återställandet av myrar aktiva och konkreta åtgärder. Resultaten ger viktig kunskapsgrund för nationella restaureringsplaner som syftar till att verkställa EU:s restaureringsförordning.

Studien koordinerades av Finlands miljöcentral, Jyväskylä universitet och Forststyrelsens Naturtjänster. I studien följdes förändringar i vegetationen på restaurerade myrar som tidigare dikats för skogsbruk. Uppföljningen gjordes två, fem och tio år efter restaureringen. Även vegetationen på naturliga och dikade jämförelsemyrar övervakades för att tydligt förstå effekterna av restaureringen.
”Restaurering påverkade myrvegetationen på det önskade sättet. Särskilt vitmossor, som är, typiska för myrar, ökade, medan arter skogsarter, som blivit vanligare på grund av dikning, minskade. För att myrarna ska återgå helt eller nästan till sitt naturliga tillstånd krävs dock betydligt längre tid än tio år,” säger specialforskare Merja Elo från Finlands miljöcentral. ”Ett liknande forskningsupplägg har inte genomförts någon annanstans i världen,” tillägger hon.
Restaurering av myrar innebär att återställa vattenbalansen genom att fylla igen eller dämma dikningskanaler. Restaurering är nödvändig i Finland, där hälften av landets myrmarker har dikats, främst för skogs- och jordbruk. Dikningen, som omfattar 4,7 miljoner hektar, har haft och har fortfarande skadliga effekter på den biologiska mångfalden. Dessutom är dikade myrar betydande källor till växthusgasutsläpp och näringsläckage till vattendrag. Lyckad restaurering av myrar stöder inte bara arbetet för att stoppa förlusten av biologisk mångfald utan bidrar också till klimatmålen och till att minska näringsbelastningen på vattendrag. Att förstå de långsiktiga effekterna av restaurering är särskilt aktuellt nu när nationella restaureringsplaner utarbetas.
”Eftersom Finland är ett land med mycket myrar, har vi ett globalt ansvar för dessa naturtyper. Därför är det viktigt att vi forskar och producerar kunskap om myrnatur som också kan användas i andra länder,” säger Elo.
Resultaten varierar mellan olika myrtyper
Sannolikheten för framgångsrik restaurering var högre på måttligt näringsrika myrtyper, såsom intermediära skogkärr, näringsrika tallmossar och näringsrika öppna kärr. På näringsfattiga tallmossar och näringsfattiga öppna mossar, ledde restaureringen däremot inte alltid till de önskade förändringarna, och vegetationen blev i vissa fall mer lik dikade myrmarkers vegetation.
På dikade myrar, där inga restaureringsåtgärder vidtogs, fortsatte skogsväxter och -mossor att öka under uppföljningsperioden. Även om dikena rensades på vissa områden, förklarar detta inte de systematiska förändringarna som observerades. Det är således osannolikt att dikade myrar återhämtar sig mot ett naturligt tillstånd på egen hand inom en nära framtid, utan aktiv restaurering är nödvändig för att förbättra deras tillstånd.
”Våra forskningsresultat ger värdefull information om vilka faktorer som kan beaktas bättre vid prioritering och behovsbedömning av restaureringsinsatser,” säger Santtu Kareksela, serviceägare vid Forststyrelsens Naturtjänster.
Samarbete möjliggör omfattande och långsiktig uppföljning
Forskningen bygger på ett unikt uppföljningsnätverk för restaurering av myrar, som koordineras av Forststyrelsens Naturtjänster, Jyväskylä universitet och Finlands miljöcentral. Nätverket omfattar 151 platser runt om i Finland, som har följts upp i mer än tio år.
”Vårt uppföljningsnätverk är strukturerat som ett vetenskapligt experiment: myrarnas arter har observerats både före och efter restaureringen, och nätverket inkluderar även naturliga och dikade referensmyrar. Den omfattande experimentella designen bakom nätverket möjliggör produktion av tillförlitliga, evidensbaserade data om restaureringens effekter,” förklarar professor Janne S. Kotiaho vid Jyväskylä universitet.
Uppföljningsnätverket har under årens lopp finansierats och stöttats av Finlands miljöministerium och EU:s LIFE-program (projekten Boreal Myrmarknät LIFE och Hydrologi LIFE). Uppföljningen av platserna fortsätter inom Priodiversity LIFE-projektet.
Nyckelord
Kontakter
Merja EloSpecialforskareFinlands miljöcentral
Tel:+358 (0)29 525 1254merja.elo@syke.fiSanttu KarekselaServiceägareForststyrelsen
Tel:+358 (0)40 660 2283santtu.kareksela@metsa.fiJanne KotiahoProfessorJyväskylä universitet
Tel:+358 (0)50 594 6881janne.kotiaho@jyu.fiFinlands miljöcentrals medietjänst
Finlands miljöcentrals medietjänst ger information om forskning, hjälper journalister att hitta experter för intervjuer och tillhandahåller fotografier för mediabruk.
Kontakterna kommer att besvaras av kommunikationsexperter. Vi serverar vardagar från 9.00 till 16.00.
Bilder

Länkar
Finlands miljöcentral - Med kunskap skapar vi hopp.
Finlands miljöcentral
Latokartanonkaari 11
00790 HELSINKI
0295 251 000
Det är dags att övergå från att lösa enskilda miljöproblem till en hållbarhetsomställning som genomsyrar hela samhället. Finlands miljöcentral (Syke) påverkar byggandet av ett hållbart samhälle genom forskning, information och tjänster. Finlands miljöcentral är ett forskningsinstitut där cirka 700 experter och forskare arbetar i Helsingfors, Uleåborg, Jyväskylä och Joensuu.

Följ Suomen ympäristökeskus
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen ympäristökeskus
Árktalaš rávdnječázit leat hearkkit hávkkanoađuheapmái – buggeluosa mielddisbuktán duvttalasáhus boktá fuola dutkiide2.7.2025 08:51:03 EEST | Tiedote
Varas dutkamuš čujuha, ahte árktalaš leat hearkkit lassánan hávkkanoađuheapmái šaddanáigodaga áiggis dahje joga sturrodagas beroškeahttá. Áican boktá fuola, go boahttevuođas buggeluosa garra lassáneapmi sáhttá lasihit davvi jogain duvttanoađi.
Arktiset virtavedet ovat herkkiä typpikuormitukselle – kyttyrälohen aiheuttama ravinnelisäys huolestuttaa tutkijoita30.6.2025 11:55:37 EEST | Tiedote
Tuore tutkimus osoittaa, että arktiset virtavedet ovat herkkiä lisääntyvälle typpikuormitukselle kasvukauden ajankohdasta tai joen koosta riippumatta. Havainto herättää huolta, sillä tulevaisuudessa kyttyrälohen voimakas runsastuminen voi lisätä pohjoisten jokien ravinnekuormaa.
Det ostadiga vädret har hållit cyanobakterieläget måttligt26.6.2025 13:09:15 EEST | Pressmeddelande
Situationen med cyanobakterier är fortfarande huvudsakligen lugn, och observationerna i insjöar samt längs kustområden har förblivit få. Det ostadiga vädret under den gångna veckan har försvårat satellitobservationer från öppna havsområden. Enligt automatiska observationer från handelsfartyg har dock mängden cyanobakterier varit något förhöjd i de västra öppna havsområdena i Finska viken.
Unsettled weather has kept the blue-green algae situation moderate26.6.2025 13:05:44 EEST | Press release
The situation with blue-green algae remains mostly calm, and observations in inland waters and along coastal areas have remained few. The unsettled weather over the past week has made satellite observations from open sea areas more difficult. However, according to automatic observations from merchant ships, the amount of blue-green algae has been slightly elevated in the western open sea areas of the Gulf of Finland.
Epävakainen sää on pitänyt sinilevätilanteen maltillisena26.6.2025 13:00:00 EEST | Tiedote
Sinilevätilanne jatkuu pääosin rauhallisena, ja havainnot sisävesillä sekä rannikkoalueilla ovat pysyneet vähäisinä. Kuluneen viikon epävakainen sää on vaikeuttanut satelliittihavaintojen tekemistä avomerialueilta. Kauppalaivojen automaattihavaintojen perusteella sinilevämäärä on kuitenkin ollut lievästi koholla Suomenlahden länsiosan avomerialueilla.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum